Dagens kulturexkursion i Närke gick till Skagershults gamla träkyrka samt till den nya 1800-talskyrkan ritad av Ferdinand Boberg. I den första artikeln skildras den gamla 1600-talskyrkan i bild och ord. Skagershults nya kyrka skildras i en kommande artikel.
Skagerhults kaSkagerhults ka
Skagershults kyrka från N. I stort samma vy som teckningen från 1880.
Släkten Falkenberg som uppförde Skagershults kyrka kom ursprungligen från Livland. Kung Karl IX gav Tångeråsa och ett antal gårdar i Närke i förläning till anfadern i Sverige Henrik Falkenberg.
Drottning Kristina som regent gav år 1647 tillstånd till Skagershult att bilda en egen socken. Landshövding Melker Falkenberg startade därefter bygget av träkyrkan som stod färdig år 1651.
I sin utformning är kyrkan en tydlig kopia av Tångeråsa 1200-tals kyrka som tidigare var församlingens kyrka. När församlingen växte blev avståndet till Tångeråsa alltför långt. Kyrkan är knuttimrad med liggtimmer och har tak och väggar klädda med spån. Vapenhuset tillkom 1750.
Exteriört.
Skagerhults ka
Kyrkan sedd från SV med klocktornet i förgrunden.
Skagerhults kaSkagerhults ka
Kyrkan och vapenhuset sett från V. Kyrkan är knuttimrad och utvändigt, liksom taket, klädd med handkluvna spån. Vapenhuset har tillkommit 1750.
Skagerhults ka
Kyrkan och klocktorn sedd från SO
Interiört
Skagerhults ka koret
Koret. De rena innerväggarna av handbilat timmer syns tydligt
Skagerhults ka kyrkport
Den inre kyrkporten. Innan vapenhuset byggdes 1750 var denna port sannolikt ytter porten till kyrkan.
Skagerhults ka orgelläktaren
Orgelläktaren. Den enkla utformningen och inredning är tydlig liksom de rena timmerväggarna.
Skagerhults ka pelare orgelläktaren
En av de mer arbetade och målade pelarna till orgelläktaren.
Skagerhults ka sakristianm
Sakristian med en värmande kakelugn för prästen. I övrigt var den ouppvärmda kyrkan sannolikt kall på vintern. Det kunde konstateras vid besöket i kyrkan.
Jimmie Åkesson riktade kritik mot den politiska vilden från Kurdistan Amineh Kakabaveh. För vadå? För att hon som kommunist, etnisk kurd och peshmerga-terrorist röstar på Magdalena Andersson som statsminister? Hon är inte värd att uppmärksamma och öda politiskt krut på. Hon är en politisk stolle i Sveriges riksdag.
I någon slags reträtt inför kritiken mot att Jimmie Åkesson talat om ”kurdisk etnicitet” hävdar Han att etniska kurder i tre länder Iran, Irak och Syrien har rätt till ett ”eget land”. Jimmie Åkesson hänför det till att han är nationalist och därför hävdar att alla, som i detta fallet kurderna, har rätt till ett eget land.
Nej! No! Non! Nein! Etniska minoriteter har INTE automatiskt rätt att bryta sig ur fasta nationer och statsbildningar och bilda egna nationer. Det kan möjligen finnas något enstaka undantag men inte generellt. Kurderna i de tre nämnda länderna kan inte av etniska skäl och nationalistiska skäl ha rätt att bryta sönder fungerande nationer och statsbildningar och bilda en egen nation och stat Kurdistan.
Det hela blir desto mer förvånande som Jimmie Åkesson och SD utesluter svenska nationalister, som argumenterar för att Sverige är och skall vara ett land primärt för etniska svenskar och inte för muslimska migranter från Mellanöstern och Nord-afrika.
Jimmie Åkesson SD talar om etnicitet och nationalism utan att tydligt ha klargjort vad nationalist betyder. Han förefaller blanda samman etnicitet, etniska grupper och att de har någon form av förment rätt till egen statsbildning/nation som utbrytning ur en fungerande nation och stat. Etniska minoriteter finns i alla länder. Vart för de om var och en av dessa minoriteter börjar kräva eget territorium, egen statsbildning och nation? Kaos och oreda för att uttrycka det försiktigt.
Varje minoritet – etnisk eller annat slag – i ett land som önskar bryta sig ur har självfallet inte rätt till det. En variant av detta kan vara de spanska katalanerna och regionen Katalonien som varken har eller bör ha rätt att bryta sig ur Spanien och bilda ”eget”. Jag stödjer regeringens i Madrid agerande fullt ut, inklusive fängslande av de aktivistiska utbrytarledarna. Utbrytarfraktionen har möjligen rätt att hävda och argumentera för sin uppfattningen i ett fritt land men det har inte och bör inte ha rätt att agera aktivistiskt och politiskt för en sönderbrytning av statsbildningen/ nationen Spanien. Då skall de dömas för landsförräderi.
I Sverige, Norge och Finland har vi en statsjuridiskt märklig institutionen ”Sametinget”. Den kommer ur ett obehagligt politiskt knäfall för samisk etnicitet och förmenta ”egen intressen” i de tre länderna. Det innebär att samerna tillåts ha ett eget gemensamt parlament kallad just ”Sametinget” kan utifrån propositioner och diskussioner fatta politiska beslut. Ledamöter till tinget väljs efter valkampanjer med politiska partier och ett politiskt val. Helt vid sidan av riksdagsordning, regringsform och övriga grundlagar. Det är märkligt att det tillåtits och att det kan fortgå. Den institutionen borde läggas ner av rena grundlagsskäl. ”Sametinget” är ett hot emot Sveriges nationella intressen vilket också visas av den politiska agendan med aktivismen emot varje brytning av mineraler av nationellt intresse, eller för att etniska svenskar inte kan fiska och jaga i vissa – omfattande – delar av Sverige samt generellt näringsförbud – det enda förekommande – att bedriva renskötsel med undantag för ett fåtal familjer.
Det anförda är de yttersta konsekvenserna av vad Jimmie Åkesson säger med sitt inlägg om en kurdisk nation Hans uppfattning är uppenbarligen inte helt genomtänkt. Kurderna har INTE rätt att bryta sönder vare sig Iran, Irak eller Syrien.
Några personliga reflektioner och kommentarer efter läsning av Horace Engdahls bok ”op.101”. Bokens titel är liktydig med den avslutande essän .
Op.101 är Beethovens sonat i D-dur från 1816. Horace Endahl analyserar den svåra förståelsen av sonaten. Sonaten är inte bara tekniskt svår att spela och med en komplicerad komposition utan också krävande för lyssnaren. Jag kan inte påstå att jag har någon relation till verket men Engdahls resonemang är fascinerande. Eric Schüldt har dock i programmet ”Text och musik med Eric Schüldt” resonerat kring verket i stilla polemik med Engdahl. Programmet hittas på SR P2-play. Sök under Eric Schüldt den 21 november. Programmet har titeln ”Minervas uggla”.
Boken ”Opus.101” är i hög grad intellektuellt njutbar även om jag har invändningar. Jag återkommer till dessa. Boken skall läsas kontemplativt och långsamt. Ge de korta styckena tid att mogna mentalt och intellektuellt. Horace Engdahl är redan tidigare känd som en lysande aforistiker. Dessa saknas inte heller i denna bok även om jag finner flera av dem triviala på gränsen till banala. Möjligen mer uttryck för formuleringslusta än djupare innehåll. Det omdömet kan väl också i viss mån få stå som sammanfattande omdöme om boken. Den är ojämn med rent lysande delar och diskussioner blandat med intellektuellt enklare texter.
Men dessa invändningar får inte stå i vägen för ett slutomdöme – om ett sådant skall fällas så här tidigt i texten. Boken är läsvärd och i floden av skräplitteraturen från förlagen, en liten pärla på 138 glesa små sidor. Långt är inte alltid bra.
Nu vandrar vi över till en diskurs av några av bokens texter. Texter jag funnit vägande i vår sig vändande tidsålder och därför värdefulla att diskutera vidare.
Den djupare och diskursen i boken ger antydningar om en annan författarens syn än den gängse PK-ideologin sådan den exempelvis uttrycks på Bonnier/Wolodarski/DN:s kultursida. Men, jag har en invändning i den delen. Horace Engdahl förmår inte – som litteraturvetare – att dra strukturellt kausala politiska slutsatser av sin kritiska grundsyn. Dessa kan man å andra sidan dra själv. Vi vet ju alla – som vill veta – vilken tidsålder Sverige, Europa och västvärlden befinner sig i.
Vidare till några rekommenderbara avsnitt. Kapitel I avsnitt 2 (förkortat I:2 i fortsättningen) handlar om tidsandan som innebär att alla springer åt samma håll samtidigt, en ”epidemisk övertygelse, en omsvängning i massans känsloliv, som ändrar klangen hos viktiga ord och hastigt påbjuder nya spelregler…. Diskussionen är avslutad innan den ens har börjat”. Var och en kan referera till relevanta sociala och politiska fenomen utan att det skrivs ut. Konnotationer kan vara tydliga utan att vara explicita.
I:3 utgår ifrån Plutarchos’ berättelse om Gryllos en av Odysseus män som av gudarna förvandlats till gris. När gudarna häver förtrollning vägrar Gryllos att låta sig förvandlas till människa igen. Människan är full av begär som hon hela tiden söker tillfredsställa medan djuren nöjer sig med det nödvändiga. Djuren är modigare än människorna och de är inte perversa. Gryllos vill ”hellre förbli en stolt gris än att återgå till att vara ett mänskligt svin”. Bokens omslag skildrar detta förlopp.
Hur den visdomen har slagit igenom i Engdahls livsföring är intressant, som jag i någon utsträckning delar, genom att bland annat avstå från daglig konsumtion av nyheter, tidningar och media inklusive kulturprogram i radio och TV med egen fokus på läsning i massor, huvudsakligen klassikerläsning. Så kan man hålla sig mentalt frisk och intellektuellt fri från den vedervärdiga sörja av lögner och lågintelligent propaganda (med märklig överrepresentation av svarta i reklamen) som utminuteras av TV-media, statsradion, statstelevisionen och tidningar av typ Bonnier/Wolodarski/DN.
I:7 diskuterar förhållandet mellan ondska och svag självkänsla. Utgångspunkt är den onda (kan diskuteras) Jago i William Shakespeares drama Othello som utgör librettot till operan Othello av Giuseppe Verdi. ”Svag självkänsla är en avgrund, är det vi kallar ondska. Att älska sig själv är att vörda Gud”.
Horace Engdahl är – by the way – i likhet med undertecknad troende kristen.
I:8 avhandlar Upplysningens avskaffande av läran om helvetet. Så småningom förlorade läran kraft också i den organiserade kyrkan. Horace Engdahl skriver ”Gud är ingen sadistisk bödel som njuter av att pina hjälplösa inspärrade i evighet”. Det är en syn som jag också efter tio års teologisk läsning (åtta hyllmeter) och kontemplation (om att konvertera) kommit fram till. Gud tar emot alla. Vad som sedan händer på ”den andra sidan”, vet vi inte, kan vi inte veta. I min värld är frågan ointressant. Tids nog får vi veta vad som händer med oss syndare av olika grader. ”Gud kommer att låta alla löpa. Han skapade väl ändå inte världen för att bli fängelsedirektör”, skriver Horace Engdahl.
Avsnitt I:17 är det jag kraftfullast vänder mig emot. Här har Horace Engdahl inte frigjort sig från den vänsterliberala ståndpunkt som exempelvis PK-underhållarna ”Hasse och Tage” torgförde med sin sång och film om att ”släppa fångarna loss det är vår”. Den var ett monumentalt feltänk och gav uttryck åt en obehaglig socialistisk grundsyn. Den formulerades en gång i tiden som att ”de kriminella var de friska som reagerade emot ett sjukt kapitalistiskt tjuvsamhälle” Att Hasse Alfredsson och Tage Danielsson ingick i den förlöpningen var precis vad man kunde förvänta med deras kärnkraftstexter, zigenarhyllningar och medlöperi på valturnéer med S-socialisterna.
Horace Engdahls vandrar medvetet rakt in i den socialdemokratiskt straffliberala (trodde den dog med horbocken Lennart Geijer) fällan vilket är förvånade. To say the least!
Horace Engdahl går så långt att han skriver: ”Inspärrningssystemet är vår blinda fläck, som slaveriet var den tidigmoderna världens blinda fläck”.
Vidare från författarens intellektuella förlöpning. ”Tills vidare lyser två stjärnor på förnuftets himmel, benådning och preskribering”.
Nej! Där har Horace Engdahl verkligen huggit sten så att gnistorna yr. Var har han befunnit sig de senaste tjugo åren? Möjligen en konsekvens av att Horace Engdahl inte tar del av några nyheter eller media över huvud, utan bara lyssnar till vad vänner berättar för honom? Då kan det bli så här tokigt.
I kapitlet ”Klockan tio” på sidan 89 skriver Horace Engdahl om den avgörande medborgerliga friheten, yttrandefriheten. Jag citerar in extenso: ”Yttrandefriheten betyder yttrandefrihet för de vedervärdiga. Innerst inne tycker vi att människor som inte delar våra grundläggande värderingar är troll. (Notera frekvensen av just detta ord hos våra makthavare, min kommentar) Men när vi försvararar det fria ordet erkänner vi samtidigt att vi kan ha fel om allt. Det är viktigt, eftersom ingen tanke kan vara förnuftig om det inte finns frihet att tänka förnuftigt. Innan vi tror på något måste vi första ha tvivlat på det, säger drottning Kristina. Vi måste lita på att friheten, om den är fullständig, bereder väg för sanningen, annars finns det ingen upplysning. Yttrandefrihet har sin grund i förtroendet för det mänskliga förnuftet.
Varje gång vi sätter gränser för det fria ordet, även om det sker med det bästa avsikter, visar vi att vi inte tror på förnuftet.” (Min kursiv.) Läs och begrunda detta Morgan Johansson och Jeanette Gustafsdotter.
Slutligen två avslutande aforismer från Horace Engdahls penna (vem skriver, by the way, med penna numera?).
”Konstnärer är arbetsskygga som inte vågar bli kritiker”. Jag skulle ändra till ”Kulturarbetare är arbetsskygga som hellre lever på skattebetalarnas bidrag, kallad konstnärslön”.
Den sista kommer jag bära med mig. ”Om någon klandrar dig moraliskt, ge honom rätt! Säg som Epiktetos: Ni måste vara okunniga om mina andra fel eftersom ni bara nämner det där”.
I en helt nyligen publicerad rapport från FN är kärnkraft det energislag som över tillverkning, livscykel och produktion av elekricitet av har det lägsta CO2 avtrycket. Enligt UNECE (United nations Economic Committy för Europé) har kärnkraft det lägsta koldioxidavtrycket mätt i gram CO2 per kilowattimme jämfört med andra konkurrerande produktionsformer av elektricitet, bland annat vind, sol, gas och kol. Rapporten visar också att kärnkraft under sin livscykel har den lägsta förbrukningen av land liksom minsta kraven på av mineraler och metall av alla rena tekniker.
De samlande råden – extremt viktig läsning – i rapporten är följande under rubriken: KEY TAKE AWAYS:
Nuclear power is an important source of low-carbon electricity and heat that contribute to attaining carbon neutrality. They have played a major role in avoiding carbon dioxide (CO2) emissions to date. Decarbonising energy is a significant undertaking that requires the use of all available low-carbon technologies. Analyses indicate that the world’s climate objectives will not be met if nuclear technologies are excluded.
Beyond existing large-scale nuclear reactors, nuclear power continues to evolve with new technologies emerging including small modular reactors (SMRs) and advanced reactor technologies. These technologies will complement established large-scale reactors and open new markets, including district heating, high-temperature process heat and hydrogen production. SMRs could provide electricity for small grids or remote locations and will improve the integration of variable renewable energy sources.
In many parts of the world, nuclear power plants are a cost-competitive option for generating electricity. In other places, while new nuclear plants may be more expensive than alternatives on a levelized cost basis, they offer resilience and environmental benefits that justify these investments and will make the overall energy system more affordable and sustainable. The nuclear industry has coordinated its efforts to learn from recent projects to reduce construction costs.
Some countries may choose to pursue nuclear power with a view that it can play an important role in their energy mix as a viable decarbonisation option. Other countries have decided not to use nuclear power for a variety of reasons, some because of their endowment of natural resources and others because of their concerns relating to safety and waste. Policy-makers who wish to meet climate and sustainable development objectives using nuclear power should:
Establish a level playing field for all low-carbon technologies
Decarbonising energy is a significant undertaking that will require deployment of all available low-carbon technologies, including nuclear power.
Provide positive, long-term policy signals for new nuclear development
Consistent policies and clear market frameworks will enable investment in new nuclear power projects and support stable supply chains.
Accelerate the development and deployment of SMRs and advanced reactor technologies
Technical, financial and regulatory support are essential for the deployment and commercialisation of new nuclear technologies. International harmonisation of licensing frameworks should be promoted.
Secure the long-term operation of existing nuclear plants
Long-term operation of existing nuclear plants will avoid unnecessary CO2 emissions and decrease the costs of the energy transition. This must respect safety and economic parameters.
Assess the merits of low-cost financing of nuclear power projects
Green finance classifications should be based on scientific and technology-neutral methodologies. Multilateral banks and international finance institutions should consider nuclear projects as part of their sustainable lending activities.
Månne att våra riksdagspartier inkl. socialdemokrater läser denna rapport, eller är de fast i sina fördomar och ideologiska skygglappar? Rapporten skriver rakt ut: ”Nuclear power is an important source of low-carbon electricity and heat that contributes to attaining carbon neutrality”.
I rapporten förespråkas bl.a. många små säkra kärnkraftverk. Väldigt få kommer idag ihåg att ASEA i Västerås via företaget ASEA ATOM AB tidigt utvecklade en liten säker kärnkraftreaktor kallad Secure som arbetade med cirkulerande boriserat vatten. Men i och med den socialdemokratiska regeringens forskningsförbud emot kärnkraft lades företag ned. Hur stor skada har Socialdemokraterna egentligen orsakat Sverige? Någon ekonomhistoriker om 50 år kommer att kunna kalkylera detta. Domen dag kommer men då är de ansvariga döda och bortom ansvar.
”Vad fan får jag pengarna?” svarade Leif Östling i Uppdrag granskning på fråga om skattetrycket i Sverige.
Leif Östling startar nu och finansierar en Kommissionen om skattenyttan enligt en artikel på DN-Debatt. Kommissionen kommer att ledas av kanslichefen Bettina Kashefi, som varit chefsekonom på Svenskt Näringsliv. Mats Bergstrand som redaktör. Lars Jagrén analytiker. Hans Peter Larsson blir skatteexpert. Mattias Lundbäck ansvarar för analys och sociala medier.
Kommissionen skall fortsätta sin verksamhet över valåret till årsskiftet 2022/2023. En hemsida Skattenytta.se startas också.
Kommissionen skall undersöka om skattepengarna används effektivt för att initiera en politisk diskussion som verkligen behövs i Sverige med det skattetryck vi har, f.n. det tredje högsta i världen.
Bettina Kashefi säger: ”Det finns inget samband mellan hur mycket pengar man lägger på en verksamhet och på den kvalitet man får för pengarna”.
Kommissionen för skattenytta kommer att göra jämförelser med andra länder och till våren utlovas en rapport om Sveriges plats i välfärdsligan.
Jag har ofta skrivit om skattetrycket i Sverige som var den högsta i världen fram till den s.k. värnskatten togs bort då vi hamnade på tredje plats. Med de skattehöjningar som den nye partiledaren SAP Magdalena Andersson aviserar risker vi att återigen hamna överst i ligan över skattetryck.
Det är därför viktigt att kommissionen tar fram all relevant empiri över skatternas utveckling, fördelning och struktur men också utvecklar metoder att värdera skattenivåerna emot nyttan för oss skattebetalare. Det bli inte enkelt men proxys av olika bör kunna utvecklas. Komparativa studier är viktiga för den typen av värderingar och analyser.
Vem vet, Leif Östling kanske kan få socialdemokraterna att sjunga versen i Internationalen som lyder:
Jag träffar liberaler som säger sig vara just ”liberaler” men tar avstånd från Liberalerna (tidigare Folkpartiet), dvs från den reala liberalismen.
Det påminner mig om när marxologer på 1960–70-talet sade sig vara marxologer men tog avstånd från den reala marxologins uttryck i exempelvis Sovjetunionen.
Jag vet ingen ideologi vars företrädare är så övermaga självgoda som liberaler. ”Det är vi som står för den liberala demokratin”. Därmed antydandes att andra ideologier, och inte minst ideologilösa som undertecknad, inte skulle göra det.
Synligt uttryck har det fått i dagarna när ett 2,3 procents parti på allvar med flera hundra partidelegater diskuterat om ett 20 procents parti skall få ha tjänstemän i Regeringskansliet vid ett eventuellt regimskifte. Liberaler har också på allvar suttit och diskuterat vilka ”röda linjer” som skall dras upp emot 20 procent av väljarnas representation i riksdag och eventuell regering. De gör det med stöd av den minsta väljarskaran i Sverige. Vid ett maktskifte är den enda hållbara demokratiska ståndpunkten att riksdagens andra eller tredje största parti också deltar i regeringen. Hur och varför var femte svensk väljare skall hållas utanför maktutövningen är inte bara obegripligt, det är direkt demokratiskt (eller hur liberala demokrater?) stötande oavsett vilken partiordförande eller annan företrädare som säger det. Eller hur, Kristerson, Svantesson, Buch?
Som problemen uttrycker sig i Sverige och som demarkationslinjerna står i dagens och kommande politiska och sociala konflikter och strider har liberalismen inget att bidra med, annat än ren förvirring för att inte säga false flag opposition. Liberaler är politiskt-historiskt dessutom i hög grad medskyldiga till det moras och förfall vi har idag med knäfall för vänsterideologier och politiken kring rättsväsendet, urholkning av demokratiska fri- och rättigheter, migration, klimatalarmism och annat.
Liberal är jag inte och har aldrig varit. Jag har aldrig röstat på liberalerna.
Så löd propagandafraserna från Tegnell/Carlsson/FHM och Löfven/Hallengren/SAP. Man införde till och med en tredje dos med det magnifikt övertygande (nåja!) namnet ”booster”.
Hur har det blivit med det ”fullgoda skyddet”?
Vaccinernas effektivitet är endast 60 procent enligt en utredning från Folkhälsomyndigheten. Av 5066 fall av smittade i covid-19 under vecka 44 (länk nedan) var skillnaden mellan vaccinerade och ovaccinerade som smittats av covid-19 förvånande liten. Av smittade var sex av tio ovaccinerade och följaktligen fyra av tio vaccinerade. Man kan också uttrycka det hela som att du som är vaccinerad löper 40 procents risk att smittas av covid-19.
Fullgott skydd?
Ytterligare information som är relevant är Läkemedelsverkets uppgifter över antalet döda med covid-19 i vecka 42. Antalet döda var 23 varav 20 döda var vaccinerade och 3 döda ovaccinerade (länk nedan). Enligt de senaste uppgifterna. Vi återkommer med färskare data när de blir tillgängliga.
Till dålig effektivitet på smittrisken och ingen effekt (snarare en invers) på dödligheten skall läggas riskerna för allvarliga biverkningar.
Enligt Läkemedelsverkets statistik över biverkningar rapporterades 7245 allvarliga biverkningar med 323 döda t.o.m 2021-11-10) (länk nedan). ”Allvarliga biverkningar” definieras i länken.
En traditionell analys av risk mot nytta (risk for reward) ger följande. En begränsad nytta på 60 procents effektivitet emot att smittas och ingen nytta alls emot dödlighet. Den är snarare invers, dvs vaccinerade dör i covid-19 i betydligt högre grad än ovaccinerade. Samtidigt utsätter man sig för risken av allvarliga biverkningar t.o.m. med risk för dödliga biverkningar.
Slopa den regionala nivån för sjukvården och ta bort beskattningsrätten liksom de direktvalda sjukvårdspolitikerna.
Sjukvården bör vara ett statligt ansvar och en samlad statlig organisation. Det är på nationell nivå som de stora och övergripande besluten bör fattas. Landet kan exempelvis indelas in i några större geografiska sjukvårdsområden som leds av professionella styrelser med medicinsk kompetens, ekonomisk och företagsledarkompetens, inte av C-lagspolitiker inte ens med inslag av politiker.
FÖRDELARNA.
Bör kunna underlätta en någorlunda likartad om än inte exakt lika sjukvård över hela landet. Se erfarenheterna från Wuhan-pandemin och hur olika regionerna agerade och fungerade.
Skattebetalarna spar skattpengar när det politiska C-laget rensas bort. De får återgå till att faktiskt arbeta för sin försörjning. De är varken tillräckligt kvalificerade eller kompetenta för uppgiften (vilket tydligt demonstrerats under Wuhan-pandemin). De kostar oss skattebetalare stora pengar när de lyfter arvoden och löner.
Bör kunna medföra effektiviseringar i organisation, verksamhet och styrning/ledning. Mer likt ett stort företag. Fokus och kostnader måste flyttas från sjukvårdsadministration till fokus och resurser på den medicinska sjukvården.
Minskade kostnader när man tar bort politiska tjänstemän och administration runt politikerna.
MOTARGUMENTET.
Motargumentet är att man måste ha en instans för ansvarsutkrävande.
Motfråga: NÄR har en regionpolitiker med ansvar för sjukvården ställts till svars för något enda misslyckande eller haveri?
Tångeråsa kyrka är en av Sveriges bäst bevarade medeltida timmerkyrkor och en av de äldsta träkyrkorna i världen. I Sverige finns bara två äldre medeltida träkyrkor.
Tångeråsa kyrka
Kyrkans äldsta del är koret som uppfördes i slutet av 1290-talet. Långhuset tillkom på 1340-talet. I sin nuvarande form består träkyrkan av långhus med långt kor i öster och ett litet vapenhus i väster. Visas på de två övre bilderna.
Tångeråsa kyrka
Alla byggnadsdelar har sadeltak som är täckta med spån. Ytterväggarna är täckta av tjärad spån. Tre olika spån visas här. Sannolikt olika gårdar som tillverkat soånen samt att de kan hänföra sig till olika byggnadsepoker.
Tångeråsa kyrka
De äldsta delarna har spån och grundtimmer från 1290-talet. Dessa finns i detta NO-hörn av koret.
Tångeråsa kyrkaTångeråsa kyrka
En arkitektoniskt vacker klockstapel av trä byggd 1659 med elektrisk klockringning från 1971. I klockstapeln hänger en av Närkes största medeltida kyrkklockor (gjuten någon gång mellan 1480 och 1495) och tilldelad kyrkan på befallning av biskop Kort Rogge. I stapeln hänger även en mindre klocka. Enligt en inskription på klockan är den gjuten 1703.
Detta är sannolikt den gamla offerkällan vid Tångeråsa kyrka som omtalas i äldre skrifter.
I anteckningar efter prästen Andreas Hedenius från det slutande 1600-talet finns uppgifter om en offerkälla öster om kyrkan vid en stor sten. I katolsk tid skall man ha offrat penningar i källan när någon var sjuk för att sedan dricka av vattnet. I hans barndom lär det ha funnits mynt i källan. Fornforskaren Herman Hofberg skriver 1868 om källan; ”ungefär 100 famnar öster från kyrkogårdsmuren ligger en stor jordfast sten vid vars for uppväller en källa, som fordom varit en beryktad offerkälla. Den kalls i gamla handlingar Sanctae Mariae och lärer under medeltiden varit vida i rop”.
lennart waaras blogg 