Med frågan skjuts en intellektuell Excalibur av Archer rakt in i fundamentet för identitetspolitisk, feministisk och pervers HBTQI ideologi.
Frågan är litterärt hämtad från pågående läsning av James Joyces ”Finnegans Wake” (på svenska från 2021 ”Finnegans likvaka”).
Frågan alluderar inte främst på den intellektuellt ohållbara tesen att kön inte är en binär biologisk fråga utan en ”social konstruktion”, dvs en fråga om vad man själv tycker och ”känner”. Transor och könsbytare s.k. könsdysfori (nytt märkligt begrepp) är en konsekvens av tesen om kön som social konstruktion. Om du vaknar på morgonen och är osäker på om du är man eller kvinna – avarterna finns – räcker det inte att lyfta på täcket och titta ner. Det är vad och hur du ”känner” som avgör vilket kön du tillhör. Känner du dig som kvinna så kan du gå ut och tävla mot riktiga biologiska kvinnor i exempelvis tyngdlyftning. De är naturligtvis sorgliga figurer som i ”kön som social konstruktion” söker pseudolösningar för en dysfunktionell persona och djuppsykologiska problem. Osäkerheten får dessutom frekvent suicidala konsekvenser. Dessa personer är dock marginellt förekommande ute på landsbygden och vischan. De har däremot lyckats bli en profilfråga fråga för politiker, byråkrater och journalister i fjollträsk.
Rubrikens fråga är fundamental och ställs för att lyfta ett strukturellt socialt problem, feminismen och dess avarters härjningar. Frågan i rubriken bör varje västerländsk vit man i allmänhet och varje etnisk svensk i synnerhet, också i ledande samhällspositioner, ställa sig själv och andra.
Den ideologiska feministindoktrineringen ifrån förskolan (Alva Myrdal (S) var den som initierade den socialistiska reformen med kollektiva barnstugor och ”samhällelig socialisering” av barnen med ett alltmer exkluderande familjeansvar) och framåt i utbildningsväsendet har förorsakat enorma skador på pojkar och unga män och ytterst på många vuxna män. Därför måste frågan i rubriken ställas och diskuteras för att västerlandet inte skall rasa samman helt i pervers HBTQI-ideologi, aggressiv feminism och identitetspolitik.
Det är en historiskt ostridig sanning att det är den vite medelålders mannen som åstadkommit ALLT av kultur (några få kvinnor finns), utveckling, konst, vetenskapliga framsteg, uppfinningar, innovationer, industri och företagande. Det finns inte en svart afrikan, inte en arabisk muslim, inte en feminist eller HBTQI-figur så långt öga når.
Nu hotas pojkar och unga män inte bara av aggressiv feministisk ideologi. Vad värre är, de har passiviserats i sin blivande manlighet av feminister i förskolan och skolan till den grad att de inte längre törs/förmår uppfatta sig som blivande män och leva upp till vad det innebär att vara man. Därför måste varje etnisk svensk man ställa sig rubrikens fråga för egen del och för andras. Hur mycket av oss som män förnekar vi för att vara PK-ideologer med anti-vit, anti-manliga och feministiska agendor till lags. Har vi anammat och accepterat deras agendor för att inte löpa risken att utsättas för kritik eller ifrågasättande.
Därför bör vi, riktiga män OCH riktiga kvinnor, som identifierat och analyserat problemet, initiera kritisk offentlig diskurs kring frågan WHEN IS A MAN NOT A MAN för att definiera spegelsatsen WHEN IS A MAN A MAN, fritt från feministiskt tankegods och överlagringar. Det är en nödvändig fråga också för alla kvinnor.
När mannen blir man kan också kvinnan tillåtas bli/vara kvinna. Det innebär en befriande utveckling för båda könen. Kanske vi också, som en bieffekt, blir av med sjuklig HBTQI propaganda och intellektuellt ohållbart ifrågasättande av de två biologiska könen, dvs personens kromosomuppsättning. Ett friskare samhälle och en mindre dysfunktionell nation blir den yttersta konsekvensen.
WHAT IS HE, IF HE IS NOT A MAN?
Not. Archer är en svensktillverkad haubits monterad på ett lastbilchassi som med spränggranaten Excalibur har en räckvidd med meterprecision på 50 kilomer.
lennart waaras blogg 
Kommentera