lennart waaras blogg

Vid 81 års ålder och med hustru och barn har jag lärt mig något nytt om kvinnans bröstmjölk. Att amning och naturlig bröstmjölk är viktig för det nyfödda barnet har jag naturligtvis alltid vetat. Likaså att alla former av bröstmjölksersättning (mer eller mindre artificiella och industriella) är av ondo och inte till det nyfödda barnets nyttiga fördel. I vissa desperata lägen kanske det är en nödvändighet.

Men att kvinnans bröstmjölk (könsspecifik bröstmjölk eller ”sex-biased milk”) har olika innehåll beroende av om kvinnan fött och ammar en pojke eller ficka har jag inte känt till. 

Redan här har naturen visat att det finns två kön som är olika och har olika behov. Stolliga hbtqi-troende (försiktigt uttryckt) lever med den vanvettiga föreställningen att finns fler kön än två och att kön är en social konstruktion. De saknar förmåga att begripa vad jag nu skall skriva.

Vad jag tidigare inte visste men nu tagit del av forskning som entydigt visar att det finns biologiska skillnader i bröstmjölkens sammansättning beroende på om mamman har fött en pojke eller en flicka. Detta fenomen kallas för ”könsbunden mjölksyntes” och innebär att mammans kropp, i samspel med barnet, skräddarsyr näringen efter biologiska behov. 

Forskningen på människor är fortfarande relativt begränsad men flera mönster har identifierats i studier av bröstmjölkens olika stadier och sammansättning. 

Studier har påvisat skillnader i näringsinnehåll för pojkar respektive i råmjölken (Kolostrum) under de första dagarna efter förlossningen.

Råmjölk till pojkar innehåller betydligt mer proteiner och kväveföreningar än råmjölk till flickor.

När mjölken mognar (övergångsmjölk) under de första veckorna ändras närings- och innehållsbalansen. Mjölk till flickor under denna fas har i studier visat sig innehålla högre halter av fett, kolhydrater och total energimängd än till pojkar.

Bröstmjölken är helt mogen (efter några veckor) har normalt skillnaderna i näringsämnen och energi jämnat ut sig mellan könen enligt de flesta studier. 

En reservation, vissa specifika studier, bland annat på landsbygden i Kenya, har visat att mammor till pojkar generellt producerade en fetare mjölk, såvida inte mamman led av näringsbrist – då prioriterades istället flickorna med en gräddigare mjölk.

Studier på både djur (som kor och apor) och människor tycks visa att mammor som ammar flickor ofta producerar en större total volym mjölk.

Bröstmjölk till pojkar tenderar dock att vara mer energität per droppe, ofta med ett högre fett- eller proteininnehåll i tidiga skeden, vilket sannolikt hänger samman med att pojkar biologiskt sett ofta föds tyngre och växer snabbare i början. 

Vilken är kausalförklaringen till det observerade skillnaderna?

Forskare kan ännu inte helt förklara hur kvinnans kropp känner av barnets kön. Ett sannolikt antagande är att fenomenet styrs av hormoner som utbytts i livmodern under graviditeten samt signaler (via saliv och sugmönster) som barnet skickar till bröstet under amningen. 

Skillnaden är dock med all sannolikhet ett evolutionärt verktyg för att ge varje barn exakt de byggstenar som behövs för optimal tillväxt och överlevnad, artens överlevnad.

Oavsett de små statistiska skillnader som föreligger är det avgörande och viktigast att en mammas kropp alltid anpassar mjölken perfekt efter hennes specifika barns behov, oavsett om det är en pojke eller flicka.

Sammanfattande tabell över generella trender

Komponent	Mjölk till pojkar 👦	Mjölk till flickor 👧
Energi / Kalorier	Generellt högre energitäthet	Något lägre energitäthet
Fett	Ofta högre fetthalt (särskilt vid goda socioekonomiska förhållanden)	Lägre fetthalt (men kan öka om resurserna är knappa)
Protein	Högre proteinkoncentration i kolostrum (råmjölk)	Lägre proteinhalt i det tidiga stadiet
Volym	Mindre vätskevolym totalt	Större total mjölkvolym
Kalcium & Kalium	Lägre halter	Högre halter (gynnar snabbare skelettmognad)

Lista på forskningsrapporter:

Flera studier har visat att bröstmjölk till pojkar generellt sett tenderar att ha en högre energitäthet samt högre fettkoncentrationer.

Powe et al. (2010): En uppmärksammad studie på mammor i Boston-området visade att mjölken till pojkar hade runt 25 % högre energitäthet jämfört med mjölken till flickor.

Fujita et al. (2012): Forskare studerade mammor på landsbygden i Kenya. De fann att mer välställda mammor producerade betydligt fetare mjölk till sina söner. Däremot såg man det omvända hos fattiga mammor, som istället gav fetare mjölk till sina döttrar. Detta stöder den evolutionära Trivers-Willard-hypotesen, som menar att biologin investerar mer i det kön som har bäst chanser att föra generna vidare baserat på tillgången till resurser. 

Skillnader i protein, viskositet och aminosyror

Pojkar föds ofta med en högre födelsevikt och växer i en annan takt, vilket återspeglas i mjölkens uppbyggnad

Alhindi et al. (2019/2021): Forskning publicerad via bland annat ResearchGate visade att mjölk till pojkar hade högre proteinhalt, högre viskositet (tjocklek) och högre surhetsgrad. 

Nyare makronutrientstudie (2025): En studie publicerad i MDPI Nutrients fann att råmjölken (kolostrum) till pojkar innehöll cirka 60 % högre halter av kväveföreningar och proteiner jämfört med råmjölken till flickor. 

Större volym och mer kalcium för flickor

Flickor tycks å andra sidan få ett mjölkrecept som fokuserar på mängd och specifika mineraler. 

Katie Hinde (Evolutionärbiolog vid Harvard): Hinde har genomfört omfattande studier på rhesusapor och människor. Hennes forskning visar att mammor tenderar att producera en större total volym mjölk till flickor, men med lägre fetthalt. 

I djurstudier (och vissa humana observationer) har man sett att mjölk till döttrar innehåller mer kalcium, vilket tros påskynda skelettets utveckling hos honkön. I en studie från 2023 såg man även att kalium och kalcium var högre i bröstmjölk till flickor under vissa stadier. 

Stresshormoner (Kortisol)

Könsskillnaderna handlar inte bara om ren näring utan också om beteendestyrande hormoner.  Olika kortisolnivåer i mjölken visar att höga halter av kortisol (stresshormon) påverkar pojkar och flickor olika. Flickor som får mjölk med mycket kortisol tenderar att bli mer temperamentsfulla, medan pojkar inte visar samma beteendeförändring. Detta tyder på att mottagligheten för mjölkens signaler är könsspecifik. 

Det är värt att notera att de mest signifikanta skillnaderna har uppmätts i råmjölken (kolostrum) samt under den tidiga övergångsmjölken. Flera studier, däribland den omfattande grekiska studien från 2025, visar att när bröstmjölken väl har blivit helt mogen (efter några veckor), tenderar skillnaderna i makronutrienter (fett, protein, kolhydrater) mellan könen att plana ut och bli mycket små eller omätbara. [

MÄN OCH KVINNOR ÄR INTE LIKA – VI ÄR OLIKA

Det är en feministisk tes lika korkad, falsk och farlig som tesen om ”allas lika värde.”

Män och kvinnor är generellt olika med avseende på;

Biologi –två kön utifrån kromosomuppsättning

Fysik – styrka, utseende och förmåga. Se idrottsresultat som exempel

Mentalt – kapacitet och inriktning skiljer markant

Sociala beteenden är tydligt olika

Hur vi talar och uttrycker oss är tydligt skiljande

Hur vi tänker och vad vi fokuserar skiljer

Intresseinriktning skiljer

Aggressivitet – inte bara i hotande situationer

Praktisk och teknisk förmåga och kunskap

IQ skiljer endast marginellt men sannolikt med lite olika innehåll

Naturligtvis kan exempel anges på kvinnor som är mera män än många män, exempelvis starkare än män. Begreppet ”kärring” är därför inte ett könsbegrepp utan ett socialt beteendebegrepp. Det jag skrivit gäller generellt (nota bene!), inte ifråga om varje enskild individ. Det finns också ”män” ”sojapojkar” som tyvärr saknar vad en man behöver med lägre testosteron än vad som är nyttigt för en man. Det är en sorglig erfarenhet av feminismens härjningar att mammor uppfostrat sina söner till skuggor av män. Man ser dem tyvärr dagligen.

Alla män och kvinnor som levt en längre tid samman med en partner av motsatt kön vet att det jag skrivit stämmer och upplever skillnaderna dagligen.

Vilken kvalitet håller kvinnlig fotboll? Låg kvalitet! Riktigt låg kvalitet!  Därför drar man inte heller publik, sponsorer och reklam som manlig fotboll.  Därför skall de inte heller ha mer betalt. De är redan överbetalda i förhållande till prestation (i varje jämförbart avseende). 

Hur vet vi vilken kvalitet det kvinnliga landslaget i fotboll håller? Flera exempel finns med kvinnliga nationella team som möter pojklag (15 – 17 år) och förlorar. Det har hänt i Sverige under Pia Sundhage och i USA. USNWT (US National Women Team) som är ett av världens bästa, mötte FC Dallas 15 åriga pojklag och förlorade med 5 – 2.

”Many of the best U15 boys’ teams in the World would be able to beat the adult USWNT. Firstly, a number of U15 to U17 boys’ teams have already heavily defeated the USWNT in friendly/training matches. Secondly, a number of regional U15 to U17 boys’ sides have also heavily beaten many of the other top adult women’s national teams too”.

Med frågan skjuts en intellektuell Excalibur av Archer rakt in i fundamentet för identitetspolitisk, feministisk och pervers HBTQI ideologi.

Frågan är litterärt hämtad från pågående läsning av James Joyces ”Finnegans Wake” (på svenska från 2021 ”Finnegans likvaka”).

Frågan alluderar inte främst på den intellektuellt ohållbara tesen att kön inte är en binär biologisk fråga utan en ”social konstruktion”, dvs en fråga om vad man själv tycker och ”känner”.  Transor och könsbytare s.k. könsdysfori (nytt märkligt begrepp) är en konsekvens av tesen om kön som social konstruktion. Om du vaknar på morgonen och är osäker på om du är man eller kvinna – avarterna finns – räcker det inte att lyfta på täcket och titta ner. Det är vad och hur du ”känner” som avgör vilket kön du tillhör. Känner du dig som kvinna så kan du gå ut och tävla mot riktiga biologiska kvinnor i exempelvis tyngdlyftning. De är naturligtvis sorgliga figurer som i ”kön som social konstruktion” söker pseudolösningar för en dysfunktionell persona och djuppsykologiska problem. Osäkerheten får dessutom frekvent suicidala konsekvenser. Dessa personer är dock marginellt förekommande ute på landsbygden och vischan. De har däremot lyckats bli en profilfråga fråga för politiker, byråkrater och journalister i fjollträsk.

Rubrikens fråga är fundamental och ställs för att lyfta ett strukturellt socialt problem, feminismen och dess avarters härjningar. Frågan i rubriken bör varje västerländsk vit man i allmänhet och varje etnisk svensk i synnerhet, också i ledande samhällspositioner, ställa sig själv och andra. 

Den ideologiska feministindoktrineringen ifrån förskolan (Alva Myrdal (S) var den som initierade den socialistiska reformen med kollektiva barnstugor och ”samhällelig socialisering” av barnen med ett alltmer exkluderande familjeansvar) och framåt i utbildningsväsendet har förorsakat enorma skador på pojkar och unga män och ytterst på många vuxna män. Därför måste frågan i rubriken ställas och diskuteras för att västerlandet inte skall rasa samman helt i pervers HBTQI-ideologi, aggressiv feminism och identitetspolitik.

Det är en historiskt ostridig sanning att det är den vite medelålders mannen som åstadkommit ALLT av kultur (några få kvinnor finns), utveckling, konst, vetenskapliga framsteg, uppfinningar, innovationer, industri och företagande. Det finns inte en svart afrikan, inte en arabisk muslim, inte en feminist eller HBTQI-figur så långt öga når.

Nu hotas pojkar och unga män inte bara av aggressiv feministisk ideologi. Vad värre är, de har passiviserats i sin blivande manlighet av feminister i förskolan och skolan till den grad att de inte längre törs/förmår uppfatta sig som blivande män och leva upp till vad det innebär att vara man. Därför måste varje etnisk svensk man ställa sig rubrikens fråga för egen del och för andras. Hur mycket av oss som män förnekar vi för att vara PK-ideologer med anti-vit, anti-manliga och feministiska agendor till lags. Har vi anammat och accepterat deras agendor för att inte löpa risken att utsättas för kritik eller ifrågasättande.

Därför bör vi, riktiga män OCH riktiga kvinnor, som identifierat och analyserat problemet, initiera kritisk offentlig diskurs kring frågan WHEN IS A MAN NOT A MAN för att definiera spegelsatsen WHEN IS A MAN A MAN, fritt från feministiskt tankegods och överlagringar. Det är en nödvändig fråga också för alla kvinnor. 

När mannen blir man kan också kvinnan tillåtas bli/vara kvinna. Det innebär en befriande utveckling för båda könen. Kanske vi också, som en bieffekt, blir av med sjuklig HBTQI propaganda och intellektuellt ohållbart ifrågasättande av de två biologiska könen, dvs personens kromosomuppsättning. Ett friskare samhälle och en mindre dysfunktionell nation blir den yttersta konsekvensen.

WHAT IS HE, IF HE IS NOT A MAN?

Not. Archer är en svensktillverkad haubits monterad på ett lastbilchassi som med spränggranaten Excalibur har en räckvidd med meterprecision på 50 kilomer.