FRÅN PROFESSORER OCH HÖGRE AKADEMISK UTBILDNING TILL ILLITTERATA SVARTA AFRIKANER.
PREAMBEL
Kakistokratin i riksdagen fördjupas. Det är för etniska svenskar en oerhört oroande utveckling. Erfarenhet, utbildning, bildning och kognitiv förmåga avtar över tid. Förfallet är övertydligt med illitterata svarta afrikaner, klansomalier, som inte ens talar korrekt och begriplig svenska. De har lyckats ta sig in i riksdagen via Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
HISTORISKT
Fram till mitten av 1900-talet och under tvåkammarriksdagen fanns akademiska profiler med professorskompetens inom juridik, ekonomi eller statsvetenskap i riksdagen. Efter 1950-talet och i synnerhet efter enkammarriksdagens införande 1971 har andelen ledamöter med professorstitel varit mycket låg.
HÖGRE UTBILDNING BLAND DAGENS RIKSDAGSLEDAMÖTER
Det är vanligare att riksdagsledamöter har en forskarutbildning/doktorsexamen än att de har nått den akademiska graden professor. Riksdagens antal disputerade forskare är 5 – 10 personer per mandatperiod.
POLITISKA BROILERS
Idag är det vanligaste att riksdagsledamöter har en bakgrund inom politik (broilers som börjat i ungdomsförbund och sedan likt fekalier flutit uppåt), offentlig sektor (stat och kommun dvs inget riktigt arbete på den öppna konkurrensutsatta marknaden), organisationer (till exempel fackliga pampar och byråkrater) eller med mer vaga och allmänna högskoleutbildningar snarare än spetsakademiker.
Hur många riksdagsledamöter/regeringsmedlemmar är politiska broilers dvs personer som helt saknar erfarenhet av ett riktigt arbete? Det finns tyvärr ingen officiell siffra på exakt hur många ledamöter i riksdagen som helt saknar civil arbetslivserfarenhet (en vanlig benämning är ”politiska broilers”), eftersom begreppet ”riktigt arbete” inte är statistiskt eller juridiskt definierat. Statistiska centralbyrån (SCB) för inte heller register över politisk bakgrund i ungdomsförbund. [
Däremot finns det tillförlitliga data och undersökningar som belyser riksdagsledamöternas bakgrund, yrkeserfarenhet och tid i politiken.
En granskning från hösten 2026 visar att 37,5 procent (131 ledamöter) av riksdagens 349 ledamöter inte har haft ett vanligt civilt arbete sedan år 2010. De har alltså försörjt sig helt på politiska uppdrag i minst 16 år. Det har vi exempel på i kommunen.
Samma granskning visar att 26,4 procent (92 ledamöter) har suttit i riksdagen i över 12 år.
DROPOUTS
Dropouts från universitet är överrepresenterade bland politiker. Det finns dock ingen exakt, officiell siffra på hur många riksdagsledamöter som specifikt är ”dropouts” (det vill säga har påbörjat universitetsstudier men hoppat av utan att avlägga examen. Statistiska centralbyrån (SCB) mäter i sin statistik högsta uppnådda utbildningsnivå snarare än slutförda examina.
Däremot visar forskning och historiska granskningar att fenomenet är mycket vanligt och att andelen som studerat vid universitet utan att ta examen har ökat kraftigt över tid.
Vad visar statistiken och forskningen visar om riksdagsledamöternas utbildningsbakgrund? Enligt en forskningsstudie från Uppsala universitet ökade andelen riksdagsledamöter som har kategorin ”akademiska studier utan examen” med över 300 procent under perioden 1971–2006.
Andelen med högre akademisk examen som licentiat eller doktorsexamen har legat på runt 4–5 procent.
PROFESSORSKOMPETENS
Professorer inom Socialdemokratin och Folkpartiet/Liberalerna
SOCIALDEMOKRATISKA PROFESSORER
Gunnar Myrdal: Professor i nationalekonomi [Myrdal]. Han satt i riksdagen (första kammaren) i omgångar under 1930- och 1940-talen. Han tilldelades Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1974.
Vilhelm Lundstedt: Juris professor i Uppsala. Han var en av de mest tongivande representanterna för den kända Uppsalaskolan inom juridik. Han satt som riksdagsledamot för Socialdemokraterna fram till 1948, men förblev en av partiets mest kända akademiska profiler in på 1950-talet.
Bo Södersten: Professor i internationell ekonomi. Han satt i riksdagen för Socialdemokraterna mellan 1985 och 1988. Södersten var en mycket välkänd debattör som senare i livet kom att bli starkt kritisk till delar av den socialdemokratiska ekonomiska politiken.
Sören Wibe: Professor i skogsekonomi. Han satt i riksdagen för Socialdemokraterna under åren 2002–2006. Han var känd som en stark EU-kritiker och lämnade senare partiet för att bli partiledare för Junilistan.
Markus Kallifatides: Docent och ekonomie doktor (inte full professor, men en av dagens riksdagsledamöter med tyngre akademisk bakgrund).
FOLKPARTISTISKA PROFESSORER
Folkpartiet har en historisk tradition av att vara just ett ”akademikerparti”. Flera av deras absolut tyngsta namn genom tiderna har varit professorer:
Bertil Ohlin: Professor i nationalekonomi. Ohlin är ett av de största namnen i svensk politisk historia. Han var Folkpartiets partiledare i hela 23 år (1944–1967) och riksdagsledamot under hela den efterfrågade perioden fram till 1970. Han fick Nobelpriset i ekonomi 1977.
Elis Håstad: Professor i statsvetenskap vid Stockholms högskola. Han satt i riksdagens andra kammare för Folkpartiet under 1940- och 1950-talen (fram till sin död 1959) och var känd för sina expertkunskaper om konstitutionella frågor och valsystem.
Daniel Tarschys: Professor i statsvetenskap (särskilt öststatsforskning) vid Stockholms universitet. Han satt i riksdagen för Folkpartiet i omgångar mellan 1976 och 1994 och var även ordförande i riksdagens utrikesutskott innan han blev generalsekreterare för Europarådet.
Carl B. Hamilton: Professor i internationell ekonomi. Han har haft en lång riksdagskarriär för Folkpartiet/Liberalerna under perioderna 1991–1993, 1997–1998, 2002–2014 samt senast en kortare vända 2022–2023.
Barbro Westerholm: Adjungerad professor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet. Hon satt i riksdagen för Folkpartiet/Liberalerna under decennier 1988–1999 och 2006–2022).
MILJÖPARTIET och VÄNSTERPARTIET
Här hittar jag två exempel på professorskompetens.
Gunnar Goude: Han var professor i psykologi vid Uppsala universitet. Han satt i riksdagen som ordinarie ledamot för Miljöpartiet mellan 1994 och 2002.
Jarl Torbacke: Professor i historia vid Stockholms universitet. Han var inte ordinarie riksdagsledamot, men han tjänstgjorde som ersättare i riksdagen för Vänsterpartiet kommunisterna (VPK) under en period på 1970-talet.
SAMMANFATTNINGSVIS är det mycket ovanligt att en ledamot aldrig har haft ett civilt jobb, men då skall man notera att civilt arbete är extremt generöst tolkat eftersom man inkluderar sommarjobb eller om man haft korta anställningar i unga år. En märkligt slapp avgränsning (sannolikt politiskt hänsynstagande) helt utan förankring i verkliga folkliga föreställningar.
Dock, notera att en betydande andel av riksdagen (drygt en tredjedel) har levt hela eller merparten av sitt vuxna liv inom politiken. Dvs helt utan erfarenhet från arbete på den öppna konkurrensutsatta marknaden, inte ens i kommun, landsting eller stat dvs skattefinansierad anställning.
Se gärna framför er Bertil Ohlin (FP) i riksdagsbänken med Mohamed Ali som bänkgranne eller varför inte Gunnar Myrdal (S) i riksdagsbänken framför med Mohamed Abdukani bredvid. Två Ekonomipristagare till Nobels minne och två illitterata med begränsade språkkunskaper bredvid. Intressanta samtal och diskussioner.
Om det finns sakfel i texten eller kompletterande namn ange gärna det i kommentarerna.
Surahammar den 28 oktober 2026
Lennart Waara
070 710 77 24









