BJÖRKSTA MEDELTIDSKYRKA, HÄLLRISTNINGAR OCH LÄNSSTYRELSENS VANTOLKNING

15 augusti 2020

Idag blir det en mer omfattande rapport med många bilder från Björksta medeltidskyrka och vårt besök i det ovanligt höga kyrktornet. Vi för också en diskurs av hällristningarna från bronsåldern vid kyrkan och Länsstyrelsens i Västmanland skylttexter vid hällristningarna.

Inledning

IMG_2801

Björksta kyrka ingår i Västerås stift. Kyrkan ligger helt nära gränsen mellan Uppland och Västmanland. Kyrkan byggdes på 1200-talet. Byggherre kan ha varit en rik familj på en gård i närheten. Den ursprungliga kyrkan var betydligt mindre, under tillbyggnader de två följande århundradena fick den nuvarande utformning. Det karakteristiska tornkrönet är från 1860. I kyrkan finns rika kalkmålningar, uppförda vid tre olika tillfällen under 1300- och 1400-talet. Här finns också medeltida inventarier bland annat i form av en träskulptur

Exteriör

IMG_2826

Kyrkan är en hallkyrka med rektangulärt långhus, en sakristia i norr, ett vapenhus i söder och ett torn i väst. Det vill säga som den närmast allenarådande utformningen. Murarna är oputsade bortsett från fönsternischerna. Det gör att byggmaterialet syns. En mycket levande och vacker exteriör. Huvuddelen är gråsten med tegel runt fönster och dörrar och på övre delen av vapenhusets gavel och tornet samt ett mönstermurat band vid takfoten. Både på vapenhusgaveln och på tornet finns murade blinderingar. Tornets kopparklädda lanternin med spets har fyra små hörntorn.

Västra delen av kyrkan är äldst och byggdes på 1200-talet. Det var en mindre kyrka i gråsten med ett smalt torn. Att kyrkan hade ett ursprungligt västtorn kan tyda på att den från början fungerade som en privat gårdskyrka.

Tornet

IMG_2833

I slutet av 1400-talet byggdes tornet på med tegel och kom att bli ett av de mest imponerande landsortstornen i hela Sverige. Självfallet klättrade vi upp i kyrktornet till lanterninen.

Tornet har brunnit ner flera gånger pga åsknedslag. Efter år1858 då tornet förstördes fick tornet sin nuvarande kopparklädda lanternin och spira och samtidigt tillkom de fyra småtornen intill.

I tornet finns två kyrkklockor. Den största väger 1 970 kg och göts 1905. Det var, enligt inskriptionen, den femte omgjutningen. Den mindre klockan väger 1 ton.

IMG_2806

Utsikten åt sydöst och ett av småtornen från lanterninen.

Utsikten norrut från lanterninen och från en tornlucka åt söder ut över vapenhusets tak.

Graffitti i tornets lanternin från 1863 och 1864.

IMG_2804

117767833_303477707737967_3115805265967328774_nUndertecknad och Gustaf i lanterninen.

Interiör

 I de två främre valven samt på korväggen finns medeltida kalkmålningar. Kyrkan byggdes ut mot öster med ett nytt kor och fick formen av en hallkyrka på 1340-talet. De första kalkmålningarna vid denna tid.

En kuriositet är historien om när högaltaret revs på 1600-talet hittade man en lapp som berättade att det hade blivit invigt 21 november 1349. I altaret fanns också reliker efter Herrens bord, sank Andreas kors kors, Erik den heliges svepning, Olof den helige och Katarina av Alexandria.

IMG_2823

En träskulptur från första halvan av 1300-talet föreställer helgonkungen Olof med ett ”troll”  under sina fötter. Olov den helige var kung i Norge 1015 – 1020. han tillhörde Hårfagerätten. Helgonbilder av Olov den helige finns i Uppsala domkyrka. Kyrkor har också byggts till Olovs ära, Sigtuna är ett exempel.

IMG_2813

Predikstolen med ljudtak är från 1652 är troligtvis tillverkad i Danmark eller Nordtyskland.

IMG_2818Prästens vy över församlingen från predikstolen

Kalkmålningarna

IMG_2811

De medeltida kalkmålningarna har tillkommit i tre olika perioder av tre olika konstnärer. De övermålades på 1740-talet och är därför till stora delar svårt skadade. Restaureringen skedde samtidigt som den invändiga renoveringen av kyrkan på 1950-talet.

IMG_2814

På korets östra och södra vägg och i korfönstrets smyg finns flera enskilda gestalter, en figurscen och växtdekor. I korfönstrets smyg finns två sittande gestalter på vardera sidan. Överst i norr sitter Moses med stentavlorna med de tio budorden framför bröstet och mitt emot honom, överst i söder, sitter kung David med en harpa i sitt knä. Figurerna under de två är troligtvis profeter.

IMG_2816

På väggen på vardera sidan om fönstret står två figurer som är svårt skadade, men kan tänkas föreställa apostlarna Petrus och Paulus. Dessa målningar är äldst och bör ha tillkommit före valvslagningen i kyrkan, troligtvis under 1400-talets första decennier.

Tyvärr skämmer den modernistiskt utformade korfönstret de medeltida inslagen. En, i vår mening, illa valt (för att uttrycka det försiktigt) konstnärlig utformning av glasmålningarna. Möjligen ett typiskt inslag för den historielösa modernismens härjningar i samhället.

IMG_2815

Stjärnvalvet i koret är dekorerat med ett flertal figurmedaljonger, varav de flesta är små och svårt skadade. Medaljongerna är omgivna av växtornamentik, som är betydligt bättre bevarade än gestalterna. Dessa målningar har sannolikt tillkommit i början av 1460-talet och har en klar koppling till målningarna i korvalvet i Strängnäs domkyrka.

IMG_2812

Målningarna i det näst östligaste valvet är de yngsta, men de har också de bäst bevarade figurframställningarna. De har tillskrivits den så kallade Roslagsmästaren, som också ligger bakom kyrkomålningar längs Upplandskusten, och daterats till 1470-talet. På dem kan man se de fyra kyrkofäderna.  De sitter på stora troner, liknande sarkofager och är försedda med språkband, vilka bara delvis går att tyda i dag. Omkring dem finns växtornamentik.

Hällristningar från yngre bronsålder

IMG_2831

Det gröna utmärker Mälarens vattennivå under äldre bronsålder 1800 – 1100 f.Kr och det vita vattennivån under yngre bronsålder 1100 – 500 f.Kr.

På kartan framgår att det skär Mälaren som kyrkan är byggd på under äldre bronsålder låg under vatten. Först under yngre bronsålder steg skäret upp ur Mälaren och utriggade båtar kunde lägga till i en paus i fisket. Då ristades också de båtar som syn på bilderna nedan.

 

IMG_2828

Björksta socken var tidigt under bronsåldern en rik byggd, vilket märks av de flera hundra hällristningarna från yngre bronsålder som finns här. I närheten av vapenhuset, på kyrkans södra sida, finns ett block inmurat i kyrkomuren med 58 skålgropar, 1 rännformig fördjupning och 1 avlång fördjupning.  Även i norr, alldeles intill kyrkogården, och delvis under den, finns en häll med hällristningar bestående av 4 skepp, 1 vagn, 30 skålgropar.

Avslutningen på vår rapport är en kommentar till Länsstyrelsens i Västmanland informationstavlor. (fet kursiv är Länsstyrelsens informationstext)

”Hällristningarna kunde säkert ses av alla men det var kanske få som förstod vad de betydde.”

 Det finns ingen logisk eller vetenskaplig grund för det påståendet. Bilder på utriggade båtar, båtar med besättningar, jägare med pilbåge, vildgrisar, fötter, kopulerande par. Hur kan Länsstyrelsen i Västmanland skriva att de som såg ristningarna inte förstod dem?  En ristning av en man med erigerad penis ovanför en kvinna förstod alla vad det betydde. Men länsstyrelsen i Västmanland tror att de var svåra att förstå. Lika lätt att förstå är en ristning av jägare med pilbåge och en vildkris framför sig. En utriggad båt (mycket vanligt motiv på  de lågsluttande skären i Mälaren som man angjorde med sina båtar vid fiske eller för att rasta) förstod alla vad det var. T.o.m. en stiliserad vagn som i fallet vid Björksta. vagnen var ingen ”symbol” för någon resa över till den andra sidan  Det är i trakten en ovanlig ristning vilket endast antyder att vagn var en ovanlig företeelse och att den som var ägare till vagnen förevigade (i verklig mening) sin vagn på hällen. Tyvärr är länsstyrelsens i Västmanland informationstext helt vilseledande för den allmänna menighet som besöker sevärdheten.

 ”Bilderna är symboler i bronsålderns religion, med dem gav människan det andliga en kropp”.

 Ger närmast intryck av en new age fundering. För det första är det omöjligt att i strikt och meningsfull mening tala om en ”religion” under bronsåldern. Det fanns ingen ”religion”. Det fanns möjligen individuella eller i begränsade gruppers föreställningar/mentala bilder om det hinsides. En samlad religion för en hel tidsålder med mycket splittrat och glest boende faller på sin orimlighet. Först under vikingatiden har vi skriftliga belägg för mer samlade trosföreställningar bland annat via runstenarna. Men yngre bronsåldern är 1500 år tidigare.

 Nej, de är inte i första hand, om ens alls, ”symboler” utan konkreta bilder av det egna ägandet. De ristades som konkreta bilder och de skall läsas idag som konkreta bilder. En båtägare med besättning landar sin båt på ett skär i Mälaren. Vad gör han? Han gör vad en svensk man idag gör framför sin Porsche Carrera GT3. Han tar en selfie och/eller en bild på bilen o lägger ut på FB. Det var vad bronsåldersmannen och båtägaren gjorde på stenhällen. Han avbildade vad han var stolt över. Sin båt och dess besättning. Dessutom, var och en som såg ristningen förstod dem och vad de handlade om! Vi förutsätter i detta sammanhang att Länsstyrelsen i Västmanland är bekant med andra motiv i hällristningar från yngre bronsåldern i t ex Enköpingstrakten som exempelvis det vackra Brandskogsskeppet med manstark besättning som ror båten, med frekventa bilder på vildgrisar, jägare med pilbåge, män som slås med svärd, massor av fötter avbildade, kopulerande par, en upprätt stående man med stor erigerad penis.  Är dessa svårförståeliga?  Vi har kommit till slutsatsen efter mycken tankemöda att  argumentera för den religiösa tolkningen är att mannen med stor erigerad penis ingick i en manlig dominanskult som del av det tyranniska patriarkatet? 

 ”Precis som korset är en symbol för kristendomen var skepp, ringar, fötter, människor och hjul förkroppsligade symboler för gudinnor och gudar. Religionen var gemensam för många människor, i hela Sydskandinavien avbildades likadana figurer. Men var kom motiven och religionen ifrån”?

 Den andra delen av texten är enklast att falsifiera. Det fanns ingen alla omfattande ”religion”. Det är en i vår tid lagd schablonbild på en tid 3 500 år från oss. Att det avbildades likadana figurer över ett större geografiskt område är inget bevis för något annat än det faktum att de levde likartade liv i likartade miljöer och med likartad fysisk utrustning och redskap. Att jämföra med korset för de kristna och hävda att de lätt begripliga konkreta bilderna är ”förkroppsligade symboler för gudinnor och gudar” är ett grundlöst antagande. De hade helt enkelt inga begrepp som gudinnor och gudar. Sannolikt levde de i en magisk och besjälad naturuppfattning. Motiven kom således från det som var viktigt i deras liv och vardag. Båtfärder, jakt med båge, vildsvin i markerna, kopulerade gjorde man redan då, de avbildade sina fötter som en ”tag”. Fötterna på hällristningarna påminner väl snarare om de ”tags” som klottrare placerar på allt möjligt än något hinsides obegripligt (utom för Länsstyrelsen i Västmanland).

 

Text och bild: Gustaf Waara och Lennart Waara.

 

 

 

 

LILLKYRKA KYRKA – EN LITEN MEDELTIDSKYRKA MED TUNG SVENSK HISTORIA

11 augusti 2020

Lillkyrka kyrka är liten och gör skäl för namnet Lillkyrka. Kan byns lilla kyrka ha givit kyrkbyn och hela socken dess namn Lillkyrka?

Väl inne och undersökande denna lilla hallkyrka av gråsten uppstår en imponerande bild. Svensk historia formligen dominerar kyrkan. Kyrkan har kopplingar både till den tidiga Wasa-ätten liksom till ätten Oxenstierna. Mycket tyngre än så blir det inte i svensk äldre historia. Gustaf, JC och jag åkte därifrån i en närmast euforisk känsla.

Kyrkans historia och exteriör

Kyrkan är sannolikt byggd under 1200-talet. Första gången annalerna nämner kyrkan är år 1303 i samband med en ärkebiskopsvisitation. I sina huvuddrag är kyrkan faktiskt till största delen oförändrad från medeltiden.

IMG_2776

Som framgår av bilderna har den lilla hallkyrkan ett rektangulärt långhus samt vid den sydvästra sidan ett vapenhus

IMG_2790

På kyrkans nordöstra sidan sakristian och i nordväst ett gravkor. Samtliga kyrkans tak är klädda med tjärade spån.

Gravkoret/gravkammaren.

Gravkoret/gravkammaren till höger på bilden ovan hör till Eka, Gustav Vasas mödernegård. När gravkoret/gravkammaren byggdes är inte känt.

Vi kunde identifiera minst tolv kistor i gravkoret/gravkammaren. Kistorna i bildens mitt är sannolikt barnkistor. Gravkoret/gravkammaren innehåller inte bara gravar från Gustaf Wasas mödernesläkt. Mer exakt vilka som ligger i sina kistor i gravkammaren har vi inte kunnat utröna. Wasakärven kan anas på några begravningsvapen. Men också Oxenstiernas vapen – oxhornen – syns tydligt på ett par begravningsvapen. Vi undersöker för närvarande möjligheten att identifiera och låna nyckel till koret för att närmare kunna granska vilka personer som är lagda i koret/kammaren. Vapensköldar syns på flera av kistorna varför identifiering bör kunna göras.

Kyrkans interiör

IMG_2787

Valven som syns på denna översiktsbild, tagen från orgelläktaren, slogs under medeltiden troligen på 1400-talet. Nuvarande bänkinredning som syns på bilden är från 1750.

IMG_2788

Porten på bilden, ytterporten till vapenhuset har en utformning med gammalt lås och stor nyckel som antyder att dagens vapenhus har ersatt ett tidigmedeltida vapenhus där denna dörr en gång hängt. Dendrokronologisk undersökning av dörren vore intressant och skulle ge svar på åldersfrågan.

Predikstolen på bilden från 1649 är en gåva av friherre Carl Oxenstierna. Det framgår också av ätten Oxenstiernas vapen på taket ovanför predikstolen.

Den som målat porten till predikstolen har uppenbarligen studerat perspektivläran och valt att leka med den. Valv på valv, från den första i relief på porten, fortsätter in i bildens djup. Regressen landar i en öppning mot en fiktiv skoglig natur.

Det två medeltida träskulpturerna föreställer Maria och Kristus. Mariaskulpturen har tidigare ingått i ett helgonskåp.

Ätten Oxenstierna

Begravningsvapnet till höger: Kaptenen i Fortifikationen Carl Oxenstierna föddes 1694 och dog under marschen över fjället vid återtåget efter Karl XII:s död. Karolinerna drabbades av en snöstorm på fjället varvid många dog av umbäranden och förfrysning. Många av dem ligger begravda i Handöl i Jämtland där ett monument minner över de svenska Karolinersoldater som dog under den fruktansvärda marschen i snöstorm. Som kapten bars Carl Oxenstierna hem till Lillkyrka för begravning med begravningssköld i kyrkan.

Begravningsvapnet till vänster tillhör friherren till Eka Åke Oxenstierna som bland annat skänkt kyrkan predikstolen. Lillkyrka förefaller vara kyrka till gården Eka alltsedan Gustaf Wasas mödrasläkt haft kyrkan som ”gårdskyrka”.

 

VAD HAR HÄNT MED STEFAN LÖFVEN?

09 augusti 2020

Enligt rapporter i media meddelar den socialdemokratiske statsministern Stefan Löfven att regeringen vill förbjuda ”rasistiska organisationer” . Den ”våldsbejkande högerextremismen” lockar fler än någonsin och dess budskap sprider sig i landet. Detta ska förhindras genom ”särskilda straff”.

Har vi således i Sverige nu fått en Josef Stalin-Erich Honecker-Kim Jong Un epigon?

”Särskilda straff” klingar obehagligt välbekant från skådeprocesser i de kommunistiska staterna som de facto (om än inte medvetet) utgör Stefan Löfvens ”förebilder”.

Vad är ”särskilda straff”? Nackskottet är vi väl ändock inte framme vid? Arbetsläger?  Ideologisk omskolning? Tvångsutbildningar i PK ideologi? Lobotomi i särskilt svåra fall? Fängelsehållor utan dagsljus och med starkt ljus och oljud dyngnet runt. Det får den starkaste att snabbt bryta samman och erkänna.  Jag visst överdriver jag! Men, frågan vad ”särskilda straff är klingar fortfarande obehagligt bekant från 1900-talets historia.

Vilka är de ”rasistiska organisationer” som avses här? Jag kan nog berömma mig av att vara hyggligt insatt i organisationerna på ”högerkanten”. Jag känner inte till en enda rasistisk organisation.

Förbjuda rasistiska organisationer? Vad är organisation i sammanhanget? Hur går det till att förbjuda och vad är straffet? Säpo spanar? Skall polisen skickas in med insatsstyrkan med tung beväpning? En ideell organisation? Ett parti? En samling ideologiskt likasinnade? En diskussionsklubb? En FB-grupp? Varifrån hämtar den socialdemokratiske statsministern sina ideologiska förebilder med sådant tal och hot?

Individualpsykologiskt är svaret på frågan varför Stefan Löfven presenterar detta enkelt. Den socialdemokratiske statsministern Stefan Löfven har tydligt kognitiva och språkliga brister. Därför klarar han inte att svara på svåra och komplicerade frågor eller att genomföra verkligt intellektuella debatter. Därför väljer han förbud. Det är begripligt och enkelt att förstå.  Beteendet har påvisats i den psykologiska litteraturen ett antal gånger. Förebilder finns dessutom i den europeiska 1900-tals historien.

De enda organisationer med tydligt rasistiskt budskap finns på den extrema vänsterkanten, Antifa, AFA och Black lives matter. Samtliga med uttalat rasifierade budskap, värderingar och argument.

Men de skall inte förbjudas! De skall få finnas kvar och tillåtas verka men mötas i en intellektuell debatt med saklig analys och empiriska fakta. Inte heller vill jag se förbud mot de farliga och stolliga Extinction Rebellion/Greta Thunberg (känd som den enda i världen som kan se den osynliga och luktfria gasen CO2). De skall bemötas i intellektuell diskurs med argument.

Alla organisationer oavsett budskap skall och måste vara tillåtna i en demokrati med yttrande- , mötes- och organisationsfrihet. Om de eller deras medlemmar begår brott i Brottsbalkens mening så skall dessa individer hanteras av rättssystemet.

Enligt den socialdemokratiske statsministern Stefan Löfven är vidare  åsiktsfriheten ”ett hot mot vår demokrati”. Tala om Orwellskt nyspråk; ”krig är fred”, ”tvång är frihet”, ”censur är yttrandefrihet”, ”åsiktsfrihet är hot mot demokrati”.

Hur illa kan det bli? Tyvärr än värre! Det finns ingen nedre spärr för denne man!

 

 

 

 

 

VAD KOSTAR MIGRATIONEN VARJE ENSKILD SVENSK SKATTEBETALARE?

08 augusti 2020

Sverige har de senaste 20 åren tagit emot närmare 2 miljoner migranter. Majoriteten har kommit de senaste fem åren dvs efter de öppna slussarna och ”öppna era hjärtan” år 2015. Majoriteten av migranterna är svarta muslimer från Afrika och arabiska muslimer från mellanöstern. (Nu vill plastpåse-kommunisterna i MP öppna slussarna igen!)

Vi fokuserar i texten på vad varje svensk skattebetalare tvingas betala för att hålla detta öppna maskineri igång.

Först av allt måste vi slå fast att under 3 procent (enligt FN) av migranterna är flyktingar. Den överväldigande majoriteten ”asylsökande”, ”anhöriginvandrare”, ”arbetskraftsinvandrare” och de som officiellt anger ”studier”, är välfärdsmigranter. De kommer till Sverige för ett bättre liv försörjda av svenska hårt arbetande skattebetalare.

När man skall kalkylera kostnaderna för den svenska arbetande befolkningen av det ansvarslösa migrantsystemet får man källproblem. Officiellt görs inga (vad vi vet) totala kalkyler av vad migrationen kostar det svenska folkhushållet. Finansdepartementet, som jag arbetat åt, har sannolikt alla grunddata för att göra en sådan kalkyl, men gör inga sådana kalkyler vad vi vet. I varje fall publiceras inga uppgifter.

Kalkylerna kan göras utifrån olika utgångspunkter, nettoskattebetalning, sysselsättningsnivåer kontra bidragsberoende, makrouppgifter om nettoutgifter och nettoinkomster via skattesystemet.

Kostnaderna kalkylerade

Min grova kalkyl har sin utgångspunkt i beräkningar och skattningar av migrantutgifter i de offentliga skattefinansierade budgetarna (kommunalt, regionalt och statligt).  Eftersom det inte finns explicita budgetposter i budgetar som refererar till de muslimska migranternas andel av kostnader under olika poster tvingas man till schablonberäkningar för bostadsbidrag, försörjningsstöd, studier och studiebidrag, skolor och barnomsorg, utnyttjande och överutnyttjande av sjukvård och tandvård, polisinsatser mot kriminalitet och våldsamheter inkl. skjutningar, kriminalvården, domstolskostnader, advokatkostnader (över 600 miljoner per år), räddningstjänsten vid alla bilbränder och skolbränder, etc.

Då är inte kostnader för tredje man inkluderade dvs de kostnader vanliga svenskar tvingas privatisera för våldtäkter, social oro, pedofili, hedersvåld, bilbränder, skolbränder, rån, mord och misshandel etc.

Kostnaderna för den muslimska massmigrationen landar i mina kalkyler på minimum 250 miljarder SEK per år. Jag betonar, det är ett minimum. Sannolikt är kostnaderna högre. Kalkyler som gjorts med andra metoder landar på betydligt högre belopp, upp emot 450 miljarder SEK per år.

Hur betalas då dessa 250 miljarder som bestrids via de offentliga budgetarna i kommuner, landsting (regioner är det nya politiska mumbo-jumbo ordet) och via statsbudgeten. I och med att kommunala och regionala budgetar inkluderar statsbidrag för vissa typer av kostnader finns alltid risk för dubbelräkning.

Övriga utgångspunkter för beräkningarna .

Antalet sysselsatta år 2020 i Sverige var 4 792 000 (SCB/AKU). Då skall man veta att sysselsatt är mycket generöst definierat. Om man haft minst 1 tim. betald sysselsättning en referensvecka räknas man som sysselsatt! Observera detta!

Medelinkomsten för män och kvinnor är sammantaget år 2019 35 300 SEK.

Den genomsnittliga skattenivån år 2019 var 32,12 procent (den siffran skiljer mellan kommunerna men detta är det svenska genomsnittet). På en inkomst per månad på 35 300 SEK betalar man ingen statlig skatt. Den sammanlagda årsinkomsten med den månadslönen blir 430 800 SEK. Gränsen för statlig skatt gick det året vid 490 700 SEK.

Det ger en månatlig skatteinbetalning på 11 339 SEK dvs en skatteinbetalning på årsbasis på 136 060 SEK. Notera att alla uppgifter är genomsnittliga uppgifter. Var och en individ har sedan olika typer av bidrag och avdrag som ändrar dessa siffror. För vårt ändamål är dock genomsnittsuppgifter korrekt.

Kostnaderna fördelade.

Om vi utgår ifrån mina minikalkyler på 250 miljarder SEK per år fördelat på de 4 792 000 (enl. SCB/AKU) så landar man på 50 916 SEK per sysselsatt svensk att betalas via inkomstskatten, momsen, reavinster, inkl. övriga inkomster som det offentliga tar in från oss som individer. Observera att snävare och striktare definitioner av exempelvis antalet heltidsarbetande och deltidsarbetande ger än högre kostnadssiffror per individ i arbetskraften. Vi nöjer oss med den generösa definition av antalet sysselsatta och minimisiffror för de samlade kostnaderna för migrationen. Sannolikt är de verkliga utgifterna per skattebetalare än högre. Jag har gjort några enklare känslighetsanalyser och slutuppgifterna blir inte väsentligt förändrade av andra antagen och uppgifter.

 Jämförelse

Jämför kostnaden per sysselsatta svensk på 50 916 SEK och den genomsnittliga skatteinbetalningen på 11 339 SEK. Det betyder att OM kostnaderna beräknas mot inkomstskatterna så arbetar den genomsnittlige svenske skattebetalaren 4,5 månader för att via inkomstskatten försörja de arabiska och svarta muslimska välfärdsmigranterna.

Undrar vad den vanlige svensken skulle säga om han/hon visste detta?

 Om någon hittar fel i sakuppgifterna eller andra relevanta uppgifter så är jag tacksam för meddelande så texten kan korrigeras.

Lennart Waara disputerade 1980 i ekonomisk historia på en avhandling om statligt företagande i marknadsekonomier. Undervisat vid Uppsala universitet. Arbetat som revisionsdirektör på Riksrevisionsverket. Organisationskonsult med uppdrag åt bland andra finansdepartementet, utrikesdepartementet och åt Sida i Ryssland. Företagsledare i olika företag bland annat som VD och rektor för Beckmans School of Design och näringslivsdirektör i Örebro kommun. Blogg kring politik, samhälle och kultur: lennartwaara.com

 

FANTASTISKA KALKMÅLNINGAR FRÅN 1500-TALET I KUNGS HUSBY KYRKA.

07 augusti 2020

Denna gång besöker Gustaf och jag Kungs Husby kyrka. Redogörelsen fokuserar på kommentarer till kalkmålningarna från 1500-talet som denna gång inte är målade av Albertus Pictor. Men först en kort information om kyrkan per se.

IMG_2758

KYRKAN OCH DESS HISTORIA

IMG_2759

Kungs-Husby kyrka är en hallkyrka/salkyrka av gråsten som består av ett långhus med rakt avslutat kor i öster. Långhuset är indelat i fyra travéer, där koret utgör den östligaste. Norr om koret finns sakristian och vid långhusets sydvästra sida finns vapenhuset. Som vanligt således.  Ytterväggarna är gulputsade och har vita omfattningar. Yttertaket är klätt med tjärade furuspån. Östra gaveln pryds av två snidade vindskivor, som är prydd med snidade, stiliserade bladornament och den äldsta kan vara tillverkad på 1300-talet! Korfönstrets utseende är ursprunglig.

Av nuvarande kyrka är långhusets tre östra travéer och sakristian uppförda under förra hälften av 1300-talet. Under andra hälften av 1400-talet uppfördes vapenhuset.

INVENTARIER

Äldre medeltida inventarier, däribland rester av en dopfunt från 1100-talet tyder på att en tidigare kyrka har funnits i Kungs-Husby. Madonnaskulpturen i sten är ett tyskt arbete från mitten av 1300-talet, troligen från Rhenlandet. Madonnaskulpturen är målad och står uppställd i koret. Ett mycket vacker och väl bevarad skulptur. Nu skyddad för framtiden bakom glas.

Karolinervärja tillhörig Jacob Sjöman. Se hans CV ovan! En imponerande krigare!

KALKMÅLNINGARNA

Omkring år 1500 dekorerades tegelvalven med kalkmålningar av en okänd konstnär. Målningarna har till stora delar Biblia pauperum som förlaga.

Biblia Pauperum, ”de fattigas Bibel ” är namnet på en kortfattad bibelsammanställning skapad av en bendiktinmunk i slutet på 1200-talet för ej läskunniga lekmän. Biblia Pauperum spreds med ett stort antal illustrationer. Biblia Pauperum påverkade bildkonsten, både bokmåleri, monumentalmåleri och skuplturer. Illustrationerna var ofta förlagor för det medeltida kalmåleriet hos Albertus Pictor liksom i fallet med den okände kalkmålaren i Kungs Husby kyrka.

Vi gör nu en genomgång av några av viktiga kyrkans kalkmålningar.

1859 återupptäcktes de tidigare överkalkade målningarna och dessa restaurerades 1860 av Johan Zacharias Blackstadius.  I denna kyrka  har han varit förhållandevis trogen till originalmålningarna. Till skillnad från många av hans övriga närmast katastrofala restaurationer.

FABELN OM RÄVEN OCH GÅSFLOCKEN

IMG_2751

Den listiga räven som bakom predikstolen predikar falskt för den okunniga gåsflocken som låter sig luras och inte ser huggtänderna. Vem är den falskt predikande räven i dagens svenska kyrka? Det är en räv som gömmer sina huggtänder kring upprop om ”rättvis fördelning” av den ekonomiska tillväxten, aktivismen för den muslimska massmigrationen, klimatalarmismen, HBTQ-aktivismen, transvestitutställningar med Jesus i kyrkorummet, aktivistisk feminism, vigande av homo-par, genustänkande och identitetspolitiskt månglande i templet.  Den som så vill kan nog lätt hitta den predikande räven i den rikspolitiska miljön.

IMG_2750

Räven ger sig på gåsflocken och biter en gå men gässen försvarar sig i en gemensam attack mot räven. När den samlade gåsflocken reser sig så fälls den falskpredikande makten.

IMG_2749

Här har gåsflocken fått fatt i räven och placerat ett rep runt halsen och sedan med gemensamma krafter hängt upp räven över nocken att dingla tills sprattlandet upphört. En mycket sedelärande historia. Förekommer ganska ofta i olika utföranden bland kalkmålningarna i våra medeltidskyrkor.

BILDERNA I VAPENHUSET

IMG_2754

Denna bild är magnifikt klarsynt kommentar till livet i kyrkan. Djävulen lyssnar på sliddret och sladdret och antecknar sedan i sin bok vad som sägas bland de fromma i kyrkan. Ett beteende bland fromma på 1500-talet som var så vanligt att det var värt att kommentera i en bild över entrén till vapenhuset. Den som idag deltager på ett kyrkkaffe kan höra samma sladder över småkakorna och kaffet. Vissa saker förefaller oföränderliga.

IMG_2736

En dramatisk bild som möter kyrkobesökaren i vapenhuset. Döden sågar av livsträdet till den uppenbarligen fåfängt och pråligt klädde personen mitt i livet. Vi påminns om livets väsentligheter, nämligen hur vi lever våra liv inför den oundvikliga döden. Så fostrades medeltidsmänniskan med tydliga och uppfordrande bilder.

IMG_2738

Halshuggning av en kristen martyr. Svärdet förefaller vara av den större medeltida typen för tvåhandsfattning.

IMG_2739

Vi har inte lyckats tyda denna bild. Det kan handla om en martyr som inhämtas för halshuggning. Se föregående bild. Intressant att studera klädedräkterna under 1500-talet och det enhandsfattade men kraftigt utformade svärdet. Idag skulle vi väl kalla dem ”leggings” samt en kort midjejacka sammanhållen av ett bälte,

IMG_2740

Denna bild bör vara Johannes Döparens huvud som presenteras för Herodes Antipas som beordrat halshuggningen. Johannes Döparen hade kritiserat Herodes för att han äktat sin bros hustru. Svärdets utformning, som inte är nordisk, tyder på ett drama i kulturer i Mellanöstern.

NÅGRA AV KYRKORUMMETS MÅLNINGAR

 

 

De praktfullt målade valven och travéerna. Motiven är bibliska historier hämtade från både det Gamla och Nya testamentet. Dessutom är strävbågar och valvbågar bemålade med abstrakta färgmotiv eller slingrande färgrankor.

 

 

Jona som kommer ur valfiskens buk. Studera också de abstrakta slingorna på strävbågarna och de konstnärligt utformade utfyllnadsslingorna mellan bilderna.

 

Grotesk figur. Kan möjligen ses som en varning för hejdlöst skrattande som vanställer ansiktet och är varning om att livet är allvarligt och inte skall flamsas bort. Den tanken har funnits i den tidiga kyrkan och möjligen markerat under delar av den protestantiska eran.

Ännu vid det sena 1900-talet kunde man i brukssamhällen i Västmanland höra folkliga sentenser av typ: ”Den som skrattar på morgonen får gråta innan kvällen” alternativt ”Den som skrattar på morgonen kommer till hökröva innan kvällen”. Bilden på pelaren vill sannolikt förmedla just denna tanke. Måleriskt!

 

 

Denna bild bör föreställa när Delila klipper håret av Simson för att beröva honom hans krafter så att filistéerna skulle kunna fängsla Simson.

Svenska kyrkans majoritet av kvinnliga präster

06 augusti 2020

Könsfördelningen bland präster

Idag är antalet kvinnliga präster fler än de manliga. 1 533 av prästerna inom Svenska kyrkan är kvinnor och 1 527 är män enligt statistik från hösten 2019 som Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation (Skao) tagit fram. (https://www.kyrkanstidning.se/nyhet/nu-ar-fler-kvinnor-man-praster)

Statistik över utvecklingen

Medlemmar

År 2000 8,9 miljoner medlemmar motsvarande 83 procent av befolkningen.

År 2018 5,9 miljoner medlemmar motsvarande 59 procent av befolkningen.

Gudstjänstbesökare

 Söndagsgudstjänst

1990 9,0 miljoner besökare

2019 4,3 miljoner besökare

Dop, konfirmation, vigsel, begravning

1990 6,2 miljoner besökare

2019 5,3 miljoner besökare

Övriga gudstjänster

1990 9,0 miljoner besökare

2019 5,9 miljoner besökare

Sammanfattningsvis, medlemmar och kyrkobesökarna flyr Svenska kyrkan i allt större skaror. Vad beror den negativa utvecklingen på? Det har jag grubblat över i många år. Jag tror att svaret finns i förlängningen av den citerade statistiken över könsfördelningen av prästerna i kyrkan. Statistiken är det synliga uttrycket för djupare teologiska, politiska och karismatiska förändringar inom kyrkan. Vad som därvid är hönan och ägget låter jag vara osagt.

Det politiska målet

Feminiseringen via en majoritet kvinnliga präster och en vänstersocialistisk ärkebiskop Antje Jackelen har nått en ny nivå, som visserligen länge varit synlig för den kritiskt granskande men som nu är helt uppenbar för varje svensk medborgare.  Utvecklingen har nått ett vänsterfeministiskt och socialdemokratiskt mål, en politiserad och politiserande kyrka i händerna på partiets politiker!  Svenska kyrkan som karismatisk kyrka är förstörd. Kostnaden för det politiska målet är ett totalt fiasko för Svenska kyrkan, alldeles oavsett vilka resultatmått du väljer. Medlemmar och kyrkobesökare sviker genom att rösta med fötterna. De vandrar i stora skaror ut ur kyrkan och dess möten.

Historiken

Kyrkomötet år 1958 tog beslutet att tillåta prästvigning av kvinnor. Efter kyrkomötets beslut 1958 prästvigdes år 1960 de tre första kvinnliga prästerna.

Det är inte många decennier sedan som biskopen Bertil Gärtner och Dag Sandahl m.fl. bildade Svenska kyrkans fria synod (finns och verkar än idag i olika former) som verkade för kyrkans skiljande från staten och för dopet som medlemsgrundande samt emot politiseringen av kyrkomötet, ett beslut som togs på kyrkomötet 1982.

Ämbetsfrågan

 Svenska kyrkans fria synod var också aktiv i ämbetsfrågan det vill säga i frågan om kvinnliga präster. Bland annat drev man att de manliga präster som av teologiska skäl inte ansågs sig kunna verka under en kvinnlig biskop eller ta emot nattvarden av en kvinnlig präst ändock skulle tillåtas verka i kyrkan. Den möjligheten, samvetsklausulen, togs bort i ett senare beslut. År 1979 antog kyrkomötet ärkebiskopen Sundbys förslag ”Regler för samarbetet inom Svenska kyrkan”, där det slås fast att om olika uppfattningar går mot varandra ska kyrkans officiella uppfattning – att alla kan vara präster – ha företräde. Präster måste vara villiga att samarbeta vad gäller planering, administration och kan inte vägra upplåta kyrka för att en kvinna ska tjänstgöra där.

Därmed kunde inte den tidigare fungerande samvetsklausulen längre åberopas och kvinnliga präster kunde således inte längre nekas någon av de uppgifter som hör till prästämbetet. Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet (1979:1118) började därmed att gälla också för Svenska kyrkan.

Kyrkomötet tog 1993 beslutade att inte prästviga män som motsätter sig ordningen med kvinnliga präster. Det är inte heller möjligt för redan prästvigda män att utses till kyrkoherde, domprost eller biskop såvida vederbörande inte försäkrar att fullt ut samarbeta med andra präster oavsett kön. Under de senaste åren har frågan om detta inte är detsamma som åsiktsförbud blivit ställd både inom och utom kyrkan.

 Kyrkomötets politisering

 Vad beslutet om politiseringen av kyrkomötet 1982 har lett till kan vi 40 år senare se. Svenska kyrkan presenterar sig idag med ett helt dominerande vänstersocialistiskt narrativ och budskap. Beslutet om en politisering av kyrkomötet, pådrivet av bland andra socialdemokraterna, har visat sig vara ett stort misstag ur kyrkans, som karismatisk kyrka, perspektiv men en enorm framgång för socialister/vänstersocialister i bland annat SAP. Se bara på de politiska budskapen från ärkebiskop och biskopar om den ekonomiska fördelningen mellan länder i världen, aktivismen för den muslimska massmigrationen, klimatalarmismen, HBTQ-aktivismen, transvestitutställningar i kyrkorummet med Jesus framställd som transvestit, aktivistisk feminism, vigande av homo-par, genustänkande och identitetspolitiskt mumlande. Men, värst av allt är Svenska kyrkans organiserade samarbete med islams organisationer samt det teologiska och politiska knäfallet för den kristet teologiska och politiska fienden islam.

 Avslutning

Jag vill poängtera att jag inte har några problem, teologiska eller andra, att ta emot nattvarden av en kvinnlig präst. När jag går i mässan i exempelvis Nicolaikyrkan i Örebro är det i sju fall av tio en kvinnlig präst som celebrerar mässan. Däremot ser jag ett stort problem med feminiseringen av Svenska kyrkan genom ett prästkollektiv som domineras av kvinnliga präster.

Idag är Svenska kyrkan i förfall för att inte säga fritt fall. Det kristna budskapet har ersattas av vänsterpolitisk propaganda. Ja, jag tvekar inte att ta till så drastiska formuleringar och påståenden. Den ovannämnda vänsterpolitiska agendan och aktivismen jävar knappast mitt påstående.

Finns det ett samband mellan feminisering av Svenska kyrkan med kvinnliga präster och det karismatiska, teologiska, politiska förfallet?

Finns det andra samhällsorganisationer med en parallell utveckling som förfallit i takt med tilltagande feminisering? Är inte kommunernas socialförvaltningar i en liknande situation?

  1. Karismatisk kristendom kommer från grekiskans karisma ”nådegåva”.  Begreppet avser uttrycket och läran i kyrkans budskap om nåden. Sagt på annat sätt, det är ett ord som beskriver den kristna trons nådegåva genom livet med Jesus genom Anden.

Lennart Waara disputerade 1980 i ekonomisk historia på en avhandling om statligt företagande i marknadsekonomier. Undervisat vid Uppsala universitet. Arbetat som revisionsdirektör på Riksrevisionsverket. Organisationskonsult med uppdrag åt bland andra finansdepartementet, utrikesdepartementet och åt Sida i Ryssland. Företagsledare i olika företag bland annat som VD och rektor för Beckmans School of Design och näringslivsdirektör i Örebro kommun. Blogg kring politik, samhälle och kultur: lennartwaara.com

 

 

TORSVI MEDELTIDSKYRKA I UPPLAND

05 augusti 2020

Kyrkan ligger på södra sidan om en bergsluttning, två och en halv mil sydost om Enköping.

IMG_2701Torsvi kyrka är en hallkyrka (salkyrka) bestående av ett rektangulärt långhus med sakristia i nordost och ett litet vapenhus i sydväst. Långhus och sakristia är uppförda av gråsten i stora valda och kluvna block, medan vapenhuset är byggt av trä.

IMG_2703

Gavlarna är höga och spetsiga. Exteriört känns kyrkan verkligen tidig medeltida.

IMG_2696

Portalen som leder från vapenhuset in till kyrkorummet är romansk.

Kyrkobyggnadens äldsta del är långhuset, som länge ansågs vara uppfört vid slutet av 1200-talet men har omdaterats till 1400-talet. På vilka grunder det skett har vi ingen information om. Exteriört minner kyrkan snarare om det slutande 1100-talet eller tidiga 1200-talet.

IMG_2698

Altarskåpet är tillverkat i Tyskland i slutet av 1400-talet I mittdelen står Maria med barnet. Till vänster står S:ta Hedvig och till höger S:ta Elisabeth. På dörrarna finns skulpturer av de apostlarna. Altarskåpet är en gåva av Magnus Gabriel De la Gardie. (se redogörelsen för Veckholms kyrka)

IMG_2697

Predikstolen (ej på bild) skänktes till kyrkan 1645 av ståthållaren Johan Persson Utter. Hans begravningsvapen hänger på norra väggen. Själv har han sin gravplats i koret under en gravhäll av huggen röd kalksten.

Kyrkogården omges av en bogårdsmur som är uppförd åren 1777-1780 av dalkarlar. Bogårdsmuren ersatte en tidigare inhägnad som troligen var av trä. Samtida med bogårdsmuren är stigluckan i öster som är byggd av spritputsat tegel. Den högra bilden visar den port in till kyrkan som de båtfarande kyrkobesökarna tog. Under medeltiden var Mälarens vattenstånd mycket högre. I fonden på bilden låg fjärden och stranden där bårarna lade till. Kyrkan låg då sannolikt på en udde i Mälaren.

 

ÄTTEN DE LA GARDIE OCH VECKHOLMS KYRKA.

04 augusti 2020

IMG_2675Den vackra entréallén från nordväst fram mot vapenhuset.

Klocktornet i väster

IMG_2673 2

Det stora tjärade klocktornet med ett solur i var riktning och en lanterninliknande påbyggnad med tornhuv. Framför klocktornet står runsten U 646 ristad a runmästaren Balle. Stenen är svårt skadad varför den fullständiga texten undgår oss. I translitterar och översatt lyder den: ”…resa sten efter Alver, sin frigivna (träl). (Gud) hjälpe hans själ”.

Ärkebiskopen Nathan Söderblom kallade kyrkan vid en visitation för Trögdens domkyrka. De gör skäl för namnet med en imponerande exteriör och än mer imponerande interiör med det De la Gardieska gravkoret.

IMG_2676

Exteriört och historia

Kyrkan är en gråstenskyrka med ett långhusmed rakt avslutat kor i öster. Norr om koret finns sakristian och vid långhusets södra sida ett vapenhus och en korsarm. Öster om koret finns det stora gravkoret för ätten De la Gardie. Kyrkan har spritputsade ytterväggar med ett spånklätt sadeltak. Östra gravkoret är murat av tegel och har en korsformad planform. Fasaderna är slätputsade och pryds av pilastrar och sandstensornament.

Den ursprungliga kyrkan uppfördes vid slutet av 1200-talet och var en kort, rektangulär kyrkobyggnad som liknade den näraliggande Torsvi kyrka (bilder och beskrivning av Torsvi kyrka kommer i nästa bloggtext). Ursprungskyrkan utgör idag den mellersta delen av nuvarande långhus. Trots omfattande ombyggnader och tillbyggnader har exteriörens medeltida prägel har i stort sett bevarats.

Vid mitten av 1600-talet påbörjades bygget av De la Gardieska gravkoret efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä. Det storslagna projektet fullbordades dock aldrig på grund av Karl XI:s reduktioner som undergrävde De la Gardies ekonomi.

Vid en yttre restaurering 1972-1973 lagades putsen och målades i en gul ton. Gravkoret återfick sin ursprungliga rosa ton. Interiören präglas främst av den rika inredningen från medeltid och stormaktstid.

Interiört

116371487_300539281276108_30151804691632445_n

Mot orgelläktaren i väster. Orgeln är en 1600-talsskapelse med en unik ”fågelsångsstämma”. En speciell pipa i vatten.

IMG_2691

Gustaf blickar ut över kyrkan från orgelläktaren.

116601478_374006133580512_396518241824593713_n-1

Mot koret i öster med. Kryssvalven tillkomma i samband med tillbyggnader och förlängningar av kyrkan under perioden 1300-1400-talet famgår tydligt av bilderna ovan.

IMG_2679

Predikstolen är uttryckligen daterad till den 2 juli 1640. Den är marmorerad i grönt och pryds med ett fyrtiotal förgyllda figurer. På ljudtaket finns vapen från ätterna De la Gardie, Oxenstierna och Posse. Inte precis ”the ordinary man”. Vapnen syftar på predikstolens givare Johan Pontusson De la Gardie och hans första hustru Catharina Oxenstierna samt andra hustru Görvel Posse.

Altarskåpet på högaltaret tillverkades i Bryssel under början av 1500-talet. I skåpet finns förgyllda skulpturer i praktfulla färger. Ovanför altarskåpet hänger ett triumfkrucifix som är ett svenskt arbete från senare delen av 1400-talet.

Malmkronorna är skänkta av De la Gardie

Det äldsta inventariet i kyrkan är som så ofta dopfunten som är från 1100-talet.  Dopfunten är av sten och består av fot och skål som är halvklotsformade och skiljs åt av en repstav.

Två medeltida skulpturer med bibliska motiv.

De la Gardies gravkor och gravkammare

116366224_2559527674308403_624982148629815204_n

Herkules står staty i en nisch i De la Gardies gravkor. Notera de imponerande vackra valven och utsmyckningen. Skölden snett ovanför herkules är ätten Oxenstiernas vapen.

IMG_2681

Ätten De la Gardies stamtavla

IMG_2688

Detta epitafium är ett gravmonument över Johan Pontusson De la Gardie och hans hustru Katarina Oxenstierna. Begravda är de dock i gravkammaren.

IMG_2690

En korbänk med sju säten är ett svenskt arbete från slutet 1400-talet. Vi var överens om dessa bänkar med stor sannolikhet nyttjades som ätten De la Gardies speciella sittplatser vid besök i mässan.

IMG_2677

Under gravkoret ligger ätten De la Gardies gravkammare med ett stort antal praktfullt utformade kistor.

Runsten U695

IMG_2692

Runsten nr U695 står numera lutad mot kyrkoväggen i hörnet mellan vapenhuset och kyrkan.  Okänd runmästare men en idé som G. lanserade var det kan vara Öpir som ristat i röd sandsten på annat håll. Stenen är sönderslagen som ett resultat ett flertal olika ovardsamma flyttningar och placeringar i kyrkan. Texten som idag är ofullständig lyder i transkribering och översättning: ”… och Sigrid de läto resa stenen efter Olev sin son..”.

VALLBY MEDELTIDSKYRKA I UPPLAND

02 augusti 2020

Vallby kyrka är en kyrka i Uppsala stift. Kyrkan är uppförd på kungsgårdsmark och ligger i Enköpings kommun.

IMG_2657

Vallby kyrka är en långsträckt salkyrka som till största delen är uppförd av gråsten. Kyrkan består av ett långhus med ett kyrktorn i väster, ett vapenhus vid södra sidan och en sakristia vid nordvästra sidan. Både torn och sakristia har tornhuvar. Kyrktornet klättrade vi upp i till lanterninen högst upp.

Det är inte exakt daterat när kyrktornet byggdes . Möjligen under 1400-talet. Tornet har dock byggts före 1637, då en tornspira sattes upp. Tornet byggdes sedan om vid mitten av 1800-talet. År 1741 rappades ytterväggarna, och 1742 rappades och vitmenades interiören. År 1921 restaurerades kyrkan.

Långhusets västra del är kyrkans äldsta del och härstammar från romansk tid (900-1100). Under folkungatiden (1250 – 1389) förlängdes långhuset åt öster till dubbla längden och blev salkyrka. Murarna i den nya delen gjordes smalare och högre än i ursprungliga kyrkan. Vid mitten av 1400-talet fick kyrkorummet kryssvalv av tegel vilket syns på bilden nedan.

IMG_2658

Långhuset med målningarna i koret och predikstolen från 1600-talet och de öppna bänkarna.

Altartavlan har en rikt skuren och förgylld ram. 1740 skänktes den till kyrkan av drottning Ulrika Eleonora.

IMG_2661

I kyrkan finns kalkmålningar i renässansstil utförda omkring 1520 av en okänd mästare. År 1958 togs målningarna fram och konserverades. Målningar finns bevarade i koret och i långhusets östra travé.

IMG_2664

Predikstolen tillverkades 1654, den flyttades 1749 från kyrkans södra till dess norra sida, och ändrades och ommålades i samband med detta.

IMG_2659

Denna dopfuntscuppa är från 1100-talet eller omkring 1200.

IMG_2660

Triumkrucifixet från 1400-talet är upphängt på  nordväggen i koret. På korsets ändplattor finns evangelistsymboler. Tidigare har rödfärgade trådar hängt ned från Kristusfiguren som gestaltat rinnande blod. Trådarna hänger där, ditplacerade senare.  Renässansmålningarna syns ovanför triumfkrucifixet.

Två av kyrkans dörrar, varav den i koppar enligt traditionen kommer från Joar Blås borg Gröneborg i Mälaren. Joar Blå var en riddare och storman i Sverige under första hälften av 1200-talet. Han är känd från Erikskrönikan där han utpekas som initiativtagare till valet av Birger Jarls  minderårige son Valdemar till kung av Svea rike

IMG_2666

Gustaf III:s tal till ständerna efter statskuppen/statsvälvningen eller med Gustaf III:s egna ord ”revolutionen”.

IMG_2667

Deklaration inför Jubelåret 1717. 200 år efter Martin Luthers 1517.

Slutligen avslutas denna exkursionsberättelse med bilder från lanterninen längst upp i kyrktornet. Ett långt klättrande på gamla skrangliga öppna stegar upp till kyrkklockorna och upp över dem.

IMG_2669

Utsikten rakt västerut från lanterninen.

IMG_2668

Gustaf längst upp i lanterninen..

EN MEDELTIDSKYRKA MED NATIONALROMANTISK INTERIÖR -VÅRFRUKYRKAN I ENKÖPING.

30 juli 2020

Vårfrukyrkan i Enköping är högt belägen i staden längst upp på Enköpingsåsen. Det är både exteriört och interiört en magnifik kyrka med rötter hela vägen tillbaka 900 år.

Kyrkan byggdes under 1100-talet och är i sina grund en av Sveriges äldsta kyrkor. Den som är intresserad av svensk historia och svensk kultur inklusive religionshistoria bör nog kontemplera ett besök i kyrkan. Det är dessutom en kyrkomiljö som inbjuder till bön.

IMG_2643 2

Den var ursprungligen kyrka för folklandet Fjärdhundraland. Den byggdes som en ovanligt stor romansk kyrka och uppfördes i gråsten. Faktiskt väldigt vackert och kraftfullt. Den ursprungliga utformningen var ett långhus med ett smalare kor och absid. Redan från början hade kyrkan centraltorn även om det ursprungliga tornet demonterats under 1400-talet och kyrkan sedan åter under 1800-talet fått ett centraltorn.

IMG_2644

De blå partierna på grundritningen visar de ursprungliga delarna från 1100-talet.

Stora förändringar gjordes under 1400-talet då kyrkan försågs med stjärnvalv, koret blev tresidigt. Kyrkan fick kalkmålningar

IMG_2648 2

De magnifika takmålningarna i valven mellan kyrksalen och tvärarmen. Vackra och kraftfullt utformade i motiv, disposition och färger. Dock av senare datum.

Kyrkan restaurerades 1903–04 och då tillkom de många kalkmålningarna, ritade av Agi Lindegren och utförda av Carl Wilhelm Pettersson. De är målade i tydligt nationalromantisk stil ifråga om konstnärlig utformning och tema. Nationalromantiken var en kraftfull och kreativ konstriktning och kultur som vi i Sverige idag inte bara bör utan måste lyfta fram för att motverka den historierevisionistiska trend som utgår från universiteten till media och politiker. Vi är på väg mot beskrivningar av Sveriges historia som om den var befolkad och skapad av feminister, bögar och svarta inte till 99 procent av vita medelålders män.

REFORMATIONEN HYLLAS I KYRKANS INTERIÖR

Temat för de sex väggmålningarna runt koret är alldeles uppenbarligen reformationen. Reformationens förgrundsfigurer, teologer och skapare Philip Melanchton och Martin Luther. Den kung som införde protestantismen i Sverige Gusfaf Wasa. Denne märklig man, hårdför realpolitiker och kulturmarodör gentemot klostren och de historiska skriftliga skatter som försvann därifrån. Olaus och Laurentius Petri, de svenska bibelöversättarna och reformationens teologer. Slutligen Gustav den store, reformationens och protestantismens försvarare och säkrare i Europa.

IMG_2649 2

Gustaf II Adolf, Lejonet från Norden och av rikets ständer efter sin död utnämnd till Gustaf den Store. Sveriges genom tiderna största konung, en nydanande och kraftfull härförare. Här på bilden som härförare med marskalkstaven i handen. Ledde svenska soldater till Sveriges största seger på slagfältet någonsin, slaget vid Breitenfelt 1631. Gustaf II Adolf säkrade Europa för protestantismen gentemot katolikerna. Har hyllats och bör hyllas.

Men inte av statssocialistiska televisionen som av någon outgrundlig anledning kallar sig ”Sveriges television” (SVT). De har program om Trettioåriga kriget med rubriken ”Sveriges skräckvälde i Europa”. Med sådan historierevisionism är det begripligt att man samtidigt hyllar Black lives matters grundfalska historienarrativ om rasism istället för att kritik granska de svartas kriminalitet och BLM:s för deras attacker på svenska hjältestatyer.

IMG_2650 2

Göstaff (Gösta) Eriksson Wasa. En märkligt fascinerande man. Realpolitisk maktspelare av rang, hårda nypor och tydliga mål i skapandet av den svenska nationen. En av våra absolut största kungar. Glädjande att dessa båda wasakungar är tydligt närvarande i denna magnifika kyrka. Enbart förekomsten av dessa två kungar föranleder fler besök i denna nationellt explicita och viktiga kyrka.

IMG_2651 2

Laurentius Petri Nericius (Lars Petersson från Närke) född 1499 i Örebro och död 1573 i Uppsala. Laurentius Petri var bror till reformatorn Olaus Petri. Svensk präst som blev Sveriges förste lutherske ärkebiskop 1531–1573. Han valdes till ärkebiskop av Uppsala stift i augusti 1531 och vigdes av den katolske biskopen i Västerås Peder Månsson, Petrus Magni.  Svenska kyrkan hävdar därför apostolisk succession.  Genom att Petrus Magni vigde Laurentius Petri till biskop kom de svenska biskoparna att inneha en obruten apostolisk succession. Det bestrids dock av den Katolska kyrkan.

IMG_2652 2

Olaus Petri var född 1493 i Örebro och dog 1552 i Stockholm. Har var en svensk teolog och kyrklig reformator, humanist och en för tiden ovanlig historiker.

Översatte först Nya Testamentet och sedan Gamla Testamentet till folkspråket. Därvid  utgick Olov Pettersson från Martin Luthers översättning av Bibeln från latin till det tyska folkspråket. Det hela blev Gustav Wasas Bibel tryckt 1541. En fullständig Gustaf Wasa Bibel kostar idag runt 70 000 kronor. Om jag hittar en fullständig Gustav Vasa Bibel i hyfsat skick på marknaden så köper jag den. Tyvärr blir Biblarna färre och färre eftersom giriga antikvariska bokhandlare köper dem och slaktar dem och säljer dem blad för blad för 100 kronor bladet. Uppenbarligen en lukrativ affär.

Olaus Petris verksamhet som historiker uppmärksammas inte alltid. Olaus Petri skilde sig i hög grad från sina föregångare inom historieskrivandet. Det som särskiljer honom från tidigare och samtida historiker var att han tillämpade en konsekventare källkritik och strängare krav på neutralt beskrivande av aktörer och en bredare analys av kausala förhållanden som han presenterade med ett enkelt och rakt språk.

IMG_2653

Philip Melanchton vad född 1497 och död 1560 i Wittenberg. Han var en teolog, humanist Martins Luthers främste medarbetare.

Melanchthons verksamhet som kyrko- och utbildningsreformator gav honom tillnamnet ”Tysklands lärare”. Bland annat byggde han upp det evangeliska systemet av landeskrichen och reformerade Wittenbergs universitet, andra tyska universitet och latinskolor.

IMG_2654

Att skriva en kort presentation av Martin Luther är inte lätt. Reformationens ostridiga skapare och entreprenör för att använda ett modernt ord som passar perfekt. En modig, principfast och oböjlig ledare, teolog och debattör. Han översatta dessutom på egen hand den latinska Bibeln till det tyska folkspråket. Det ingick i hans syn på kyrkan. Predikan skulle ske på begripligt folkspråk inte latin liksom Bibeln som skulle kunna läsas av folket. Samtidigt en man som njöt både av vin, mat och regelbundet sex. Han var ingen man för återhållsamhet i något avseende. Numera förknippas Luther med någon form av pervers tyngande arbetsmoral – ”Luther på axeln” – bland obildade personer. Som vanligt gå till källorna och läs på!

OVANLIGT ALTARKORS

IMG_2655

Koret och altaret visar korset med den uppståndne Jesus. Korset är övergivet och bara manteln och törnekronan är kvar. Kristus har uppstått ifrån det döda. Kärnan i den kristna tron, tron på uppståndelsen.

 

116431600_1499389816900238_5879977901514970088_n 2

Kyrkan Vårfrukyrkan (Notre Dame) är tillägnad Gudsmodern Jungfrun Maria.

 

 


%d bloggare gillar detta: