PREAMBEL
Svenska folkets pensioner har riskerats genom investeringar i det klimatalarmistiskt initierade stålprojektet Stegra. Företaget harbrottats med akuta likviditetsproblem, obetalda fakturor samt avhopp från nyckelpersoner i företagets ledning. Till och med insiders har tidigare uttryckt tvivel om att projektet blir verklighet. Sådant har läget varit i flertalet år sedan starten av projektet.
DET TIDIGARE EKONOMISKA LÄGET
Stegra var till helt nyligen i ett hotande ekonomiskt läge. Det kan ha ändrats. Mer därom nedan. Det pensionskapital som satsats i projektet uppgår till 3,4 miljarder kronor. Stegra har förbrukat mer än 70 miljarder. Stegra behöver enligt finansiella bedömningar kortfristigt 10 miljarder till för att hålla projektet flytande. Den situationen kan nu vara löst.
Varningssignalerna har i åratal varit legio i projektet:
Ansträngd likviditet
Leverantörer som inte fått betalt
Centrala personer som lämnat verksamheten.
Ossi Pesämaa bitr. prof. i företagsekonomi vid Luleå tekniska universitet sammanfattade tidigare sin syn på finansieringen via pensionsfonder. ”Pensionssystemet ska bygga på långsiktig lönsamhet och inte på högriskprojekt med osäker finansiering. Det här börjar likna en mycket osäker investering”.
BYGGSTOPP, MILJARDFÖRLUSTER OCH HOT FRÅN KREDITGIVARE
Problemen har under projektets gång varit accelererande. Redan tidigt tvingades Stegra pausa delar av bygget i flera veckor efter att kreditgivare signalerat att utbetalningar kunde stoppas. Bolaget haft ett extremt högt kapitalbehov. Uppgifter pekar på att verksamheten förbrukat omkring tre miljarder kronor i månaden. Utan ny finansiering riskerade företagets kassa att snabbt tömmas.
Finansieringsplaner har också spruckit den ena efter den andra. Långivare krävde bland annat garantier för att det inte företaget hade ett finansieringsunderskott. Ett krav som var omöjligt att uppfylla.
LEVERANTÖRER UTAN BETALT – ARBETEN STOPPADES
Krisen under åren har vidare märkts tydligt på byggplatsen i Boden. Viktiga entreprenörer har uppgetts ligga ute med hundratals miljoner kronor i obetalda fakturor. Det förekom uppgifter om att leverantörer successivt dragit ned sin närvaro och i några fall stoppat arbeten helt. Den största entreprenören pausade sina åtaganden tidigare.
I ett mediauppmärksammat fall stängdes till och med värmen av i delar av anläggningen mitt under vinterkylan efter uteblivna betalningar. Först efter påtryckningar betalades fakturorna.
Det förelåg också uppgifter om att entreprenörer tvekade att gå till Kronofogden för att få betalt för uteliggande fakturor– av rädsla för att helt förlora sina pengar om man kom på kant med Stegras ledning.
INTERN ORO OCH AVHOPP
Parallellt har tidigare nyckelpersoner lämnat bolaget, däribland finanschefen liksom också ledande teknisk kompetens. Pesämaa beskrev läget för Realtid som alarmerande. ”Akut kostnadskris, likviditetskris, största leverantören har tagit ut manskap, bolaget ligger efter med betalningar och nyckelpersoner hoppar av. Det är tydliga varningssignaler. Vissa insiders tvivlar till och med på att stålverket överhuvudtaget kommer att bli verklighet”.
PENSIONSFONDER ÖPPNADE FÖR MER RISK
Trots det akuta och oroande finansiella läget uteslöt inte stora pensionsaktörer en beredskap att skjuta till ytterligare kapital. AMF, som redan investerat motsvarande omkring två miljarder kronor, såg innehavet som en del av sin högriskportfölj.
AP-fonderna har via både direkta investeringar och klimatfonder satsat betydande belopp – och har tidigare signalerat fortsatt intresse.
Det väckte kritik. Nationalekonomen Anders Anderson varnade för att förtroendet för pensionssystemet kunde komma att skadas. ”Det har ju varit flera såna här uppmärksammade händelser. Många kan nog få en känsla av att pensionsfonderna gör dåliga affärer”, säger han till Realtid.
PARALLELLER TILL NORTHVOLT – PENSIONSMILJARDER UPP I RÖK
Jämförelserna med batteribolaget Northvolt återkom tidigare frekvent. I Northvolt förlorade pensionssparare många miljarder när projektet kollapsade – samtidigt som ägare och tidiga investerare kunde lämna med betydande vinster.
Pesämaa såg tidigare liknande mönster och sade till Realtid att han ”tvivlade på att varken sparare eller LO-medlemmar anser att deras pengar ska användas som riskkapital i ytterligare industripolitiska experimentverksamheter”.
KRITIKEN: POLITISKT PRESTIGEPROJEKT SNARARE ÄN AFFÄR
Utöver den tidigare akuta krisen riktades grundläggande kritik mot hela projektet. Flera forskare har ifrågasatt de samhällsekonomiska kalkyler som använts för att motivera satsningen. De menar att analyserna snarare liknar marknadsföring än seriösa beslutsunderlag. Samtidigt pekade kritiker på att klimatnyttan kunde vara
överskattad, eftersom utsläppen redan regleras inom EU:s utsläppssystem. Allt detta sammantaget har väckt frågor om drivkrafterna bakom projektet och om pensionspengar i praktiken bör används för att finansiera politiska ambitioner snarare än stabil avkastning.
KOMMUNER OCH SKATTEBETALARE BÄR RISKERNA
Riskerna sådana de bedömts har inte stannat i vid pensionssystemet. Även det offentliga har gjort stora ekonomiska insatser i projektet. Bodens kommun har investerat över 1,6 miljarder skattekronor i infrastruktur kopplad till etableringen. Samtidigt fanns statliga garantier och stöd kopplade till finansieringen. Kritiker har påpekat att detta skapat en obalans där vinster kan privatiseras – medan förluster riskerar att hamna hos skattebetalare och pensionssparare.
ETT PROJEKT UTAN PRODUKTION OCH VÄXANDE KOSTNADER
Trots de enorma investeringarna är ännu ingen produktion i gång. Inte ett enda gram ”grönt stål” har levererats. Under tiden fortsätter kostnaderna att ticka – och behovet av nytt kapital har växt.
Frågan har varit hur länge finansieringen kan hållas vid liv. Om nytt kapital inte kunde säkras inom kort pekade flera bedömare på att konkurs kunde bli det återstående alternativet.
Samtidigt stod pensionsfonderna inför ett akut vägval: att begränsa förlusterna – eller att satsa ytterligare miljarder i hopp om att projektet till slut ska bära sig. För många sparare växte oron för att historien från Northvolt skulle upprepa sig. (Huvudkällan för texten har varit Realtid(.
WALLENBERGSFÄREN GÅR IN I STEGRA
I den ovanstående texten har vi beskrivit hur projekt Stegra sett ut och bedömts under ett antal år. Den presenterade bedömningen kan ha kommit att ändra sig i grunden. Svaret stavas Wallenbergklanen/sfären.
Mycket kan och bör sägas om Wallenbergklanens inflytande ekonomiskt och politiskt på svenska regeringar inte minst Socialdemokratiska under mer än ett sekel i svensk ekonomisk och politisk historia.
En sak måste dock påpekas i sammanhanget, Wallenbergklanens och sfärens intressen och ägande i svenskt näringsliv har alltid varit industriellt och långsiktigt. Kvartalsklippare har Wallenbergarna aldrig varit. Det kan borga för att det som nu händer med Stegra kan vara en industriell och finansiell vändning. Dock, osvuret är bäst. Många frågetecken återstår att räta ut.
När Wallenbergsfären (via Wallenberg Investments) går in som huvudägare i Stegra (tidigare H2 Green Steel) innebär det i praktiken en ”kraftfull finansiell och industriell stabilisering av ett tidigare svårt krisande projekt”. (SVT)
VAD BETYDER DET
Följande bygger på svenska medias presentation och analys av Wallenbergsfärens inträdde. Huruvida detta är med verkligheten helt överensstämmande undgår min bedömning liksom hur det hela kan komma att sluta. Man får väl säga som han som hoppade från Empire State Building när han passerade våning 10: ”So far so good.”
- Säkrad finansiering: Investeringen är en del av ett kapitaltillskott på totalt 15 miljarder kronor, varav Wallenberg-konsortiet står för en betydande del (ca 7–8 miljarder kronor). Detta kapital är avgörande för att slutföra bygget av det gröna stålverket i Boden.
- Industriellt tungt inflytande påi styrelsen: Wallenberg sätter in sina mest erfarna profiler för att styra upp verksamheten. Leif Johansson (tidigare VD för Volvo och ordförande för Astra Zeneca) blir ny ordförande, och Håkan Buskhe (VD för FAM och tidigare VD för Saab) tar plats i styrelsen.
- Ökad legitimitet och förtroende: Wallenbergs intåg fungerar som en kvalitetsstämpel som låser upp frysta miljardlån. Banker och långivare, som tidigare varit tveksamma, släpper nu loss nära 10 miljarder kronor i krediter eftersom Wallenberg ”sätter sitt namn i pant” för projektet.
- Långsiktigt ägarperspektiv: Till skillnad från mer kortsiktiga riskkapitalister är Wallenbergsfären känd för att stanna i bolag i årtionden och genomföra stora strukturaffärer.
Det som nu sker kan komma att innebära att Stegra går från att vara ett entreprenörsdrivet högriskprojekt till att eventuellt bli en del av det svenska industriella kapaciteten (om de tekniska problemen också kan lösas) med finansiellt stöd och uppbackning för att eventuellt kunna nå drifts- och produktionsstart. Om det sedan är tekniskt möjligt återstår att se. Tvivel finns kring den frågan hos flera kunniga experter och tekniska ingenjörer.
Våtsjön den 7 maj 2026
Lennart Waara
lennart waaras blogg 
Lämna en kommentar