Archive for the ‘Tillväxt / ekonomi’ Category

Om skatter, utgifter och behovet av att sänka skattetrycket från nuvarande nivå.

16 december 2020

Sverige har idag det tredje högsta skattetrycket i världen efter att Värnskatten togs bort häromåret. Innan borttagandet av värnskatten hade Sverige högst skattetryck i värden.

Om man föreslår inkomstskattesänkningar för oss skattebetalande yrkesverksamma och pensionärer skriker socialister och socialdemokrater omedelbart i falsett om att välfärden hotas.  Men så är det inte vilket vi skall visa.

Jag skall ge ett antal förslag på stora utgiftsminskningar som skapar både möjlighet att sänka skattetrycket via lägre inkomstskatt för oss skattebetalande löntagare och pensionärer och att  ändock öka insatserna för ex äldrevård och försvar.

Men först en vers ur Internationalen, som sjungs med blossande kinder och knutna nävar av socialister och socialdemokrater. Dock, denna vers sjunger de INTE.

”Båd´stat och lagar oss förtrycka
vi under skatter dignar ner”.

Nu till möjliga utgiftsminskningar för staten  som skapar utrymme för lägre inkomstskatter OCH en bättre välfärd.

1. En alltför stor del av Sveriges medborgare lever av bidrag och är helt eller delvis bidragsförsörjda och en alltför liten andel lever av eget arbete. Det finns alltid behjärtansvärda anledningar av att be staten dvs oss skattebetalare att bli försörjd, från dem som inte vill arbeta till dem som är förhindrade att arbeta. Det är oerhört viktigt både för den enskilde medborgaren och för skattekollektivet och den s.k. offentliga sektorn att en så stor andel som möjligt försörjer sig själva på eget arbete med en skattenivå som gör att man kan leva på sin lön

Bidragssystemen mås se över i en grundlig utredning med inriktning både på bidragsnivåer som bör/kan sänkas och mottagargrupper som inte skall kunna leva av skattefinansierade bidrag.

Konkreta bidrag som bör tas bort helt är partistödet, 167 miljoner 2018/19. Partierna får återgå till att försörjas av medlemmar. De har också det goda med sig att partierna bli lyhördare för vad partiets medlemmar tycker.

Till detta kommer kommunalt partistöd som utbetalas till partier som är representerade i kommun-, landstings- och regionfullmäktige

Landsting och kommuner har sedan 1969 rätt att ekonomiskt stödja lokalt verksamma partier. I landstingen var stödet 336 Mkr (2007) och i kommunerna cirka 450–500 Mkr (2007)

Mediastödet på ca 600 miljoner kronor bör också tas bort helt. Den störa bidragstagaren och bidragsberoende är mediemogulerna och finansoligarkerna i familjen Bonnier som får hälften av mediestödet 300 miljoner. Det innebär att vi skattebetalare via skatten försörjer en av Sveriges rikaste och mäktigaste familjer.

SVT bör göras till en betalkanal för dem som önskar indoktrineringen. De 9 miljarder per år som vi skattebetalare betalar till SVT kan användas för skattesänkningar och förbättrad välfärd och förstärkts försvar. Fredrik Reinfeldt rustade ner försvaret eftersom han såg försvaret som ett ”särintresse”. Det skall nu återställas.

Det omfattande försörjningsstödet till s.k. kulturarbetare som inte klarar att leva på sin ”konst” skall tas bort helt. Kultursektorn skall ses som vilken annan sektor och bransch som helst. Företagen lever på de intäkter de erhåller genom att sälja sina tjänster och produkter. Det skall också gälla kulturföretagare och s.k. kulturarbetare. Slut med att du och jag som skattebetalare skall försörja den hop av bidragstagare.

2. Migrationen. Den närmare en miljon som Sverige mottagit under 2000-talet är en grupp främst muslimer från Mellanöstern och Afrika som i övervägande del lever på oss skattebetalare. Inflödet måste stoppas helt och en rejäl återvandring måste inledas. De kans minska de 225 – 250 miljarder som gruppen kostar oss skattebetalare varje år. Här finns en betydande potential att frigöra offentliga resurser för skattesänkningar OCH välfärdsförbättringar.

Äldrevårdens ihålighet har tydligt demonstrerats under Wuhan pandemin. Bara den 6000 – 9000 ensamkommande unga afghanska männen, som ljög sig in i landet från Iran, kostar skattebetalarna mellan 6 och 9 miljarder per år. Endast 68 av dem har riktigt jobb. Närmare 6 000 av dem har inte klarat gymnasiestudierna under fem år. De skall skickas ut samtliga och pengar räcker för att höja pensionen för fattigpensionärerna – 275 000 personer främst kvinnor – med 1800 kr per månad.

3. Den tredje punkten att reformera är den politiserade ”djupa staten” med avdankade politruker,  misslyckade ministrar och liknande som erhåller positioner som generaldirektörer, landshövdingar och ambassadörer när de kliver av politiken alternativt misslyckats där.

Dessa chefer bör tillsättas helt och hållet professionella och för jobbet relevanta meriter. Utnämningsrätten som den utövas idag medför stora risker för korruption och att partibok spelar större roll än riktiga meriter.

Detta faktum medför vill jag hävda en avprofessionalisering och politisering av statsapparaten som tillsammans med det av Olof Palme borttagna tjänstemannaansvaret leder till utgiftsdrivande beslut och verksamhet på myndighetsnivå. Att vara försiktig med skattebetalarnas pengar, existerar inte i dessa personers sinnevärld, däremot lyhördhet för maktens politiskt korrekta ideologier som feminisering, genderflum och identitetspolitik med okvalificerade personer från Mellanöstern och Afrika.

4. En utgiftsdrivande faktor är det ”välfärdsindustriell komplexet”, ett uttryck, tror jag, myntat av Patrik Engellau på Det Goda Samhället med utgångspunkt i president Ike Eisenhowers tal 1961 inför sin avgång. Det är ett komplex så omfattande att jag återkommer till frågan i en kommande videblogg.

Vi avslutar med vår värdegrund: Alla individers, gruppers och kulturers olika värde.

ÄR EN SKATTESTRID PÅ VÄG?

18 november 2020

LO-ekonomerna och den socialdemokratiska ”tankesmedjan” Tiden har dktivit en rapport med den märkliga titeln; ”Skatta oss lyckliga – Idéer för mer rättvisa skatter”.

I rapporten föreslås alltså nya skatter, höjda skatter och återinförda skatter. Den har jag behandlat i tidigare inlägg.

Skatt på fastigheter (som togs bort för några år sedan), skatt på båtar, skatt på mark, återinförd arvskatt, gåvoskatt, höjd kapitalskatt och ett återinförande av ”värnskatten” nu omdöpt med ett typiskt socialdemokratiskt propagandabegrepp – ”rättviseskatt”. 

Nu, en ESO-rapport ”Vårt framtida skattesystem” om. Författad av Klas Eklund, välkänd ekonom

Sverige BEHÖVER en skattereform. Den får tas i två steg.

Steg 1. 

Förenkla och effektivisera nuvarande skattesystem. Det handlar den nyligen publicerade ESO rapporten om.

Steg 2.

Sänka skattetrycket rejält. Sverige har efter borttagandet av värnskatten världens tredje högsta skattetryck. Före värnskattens borttagande hade vi världens högsta skattetryck. Än saknas en utredning i detta. Jag kommer med några förslag som avslutning.

Steg 1.

Trettio år sedan ”århundradets skattereform” genomfördes av ett skattesystem som var svårgenomträngligt, ineffektivt. 

Omvärldsförändringar, EU-medlemskap, digitalisering, nya samhällsutmaningar (klimaralamism och migration och en skenande migrantkriminalitet) samt globalisering och därutöver skattesystemets vartefter ökade komplexitet nödvändiggör ett helhetsgrepp på skattesystemet. 

ESO rapporten identifierar olika problem, brister och – till och med – rena besynnerligheter. 

Vi möter som individer skattesystemet som löntagare, bostadsägare, konsumenter, bilägare, sparare, kapitalinkomster etc. och de flesta blir därför både vinnare och förlorare på den föreslagna reformen av systemet.  

I rapporten föreslås ett större ”jobbavdrag” som ersätter det nuvarande jobbskatteavdraget, höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt samtidigt som skattesatsen sänks. Genomsnittsskatten sjunker för alla arbetsinkomster. Den kommunala fastighetsavgiften sänks till 0,5 procent av taxeringsvärdet, men med slopat tak och med en begränsningsregel för hushåll med låga inkomster. Såväl mervärdesskatten som kapitalinkomstskatten föreslås bli enhetliga på 25 procents nivå. Även värdet av ränteavdragen sätts till 25 procent. 

Förslaget är statsfinansiellt neutral, skattesänkningar på ca 113 miljarder kr och skattehöjningar på lika mycket. Rapportens  kalkyler ger högre BNP , ökad sysselsättning, högre tillväxt, förbättrad finansiell stabilitet och minskade förmögenhetsskillnader. 

ESO rapporten innehåller således ingen sänkning av skattetrycket utan utgår ifrån oförändrat skattetryck men en effektivisering av skattesystemet.

Steg 2.

Sverige behöver sänka skattetrycket inte öka skattetrycket som en del partier inkl. JÖK-regeringen vill.

När skattetrycket skall sänkas kommer alltid lobbygrupper som försvarar den ena eller andra förmånen eller bidraget och skriker högt om ”urholkning  av välfärdssystemet”.

Därför några punkter som kan reformeras UTAN ATT välfärdssystemet urholkas, tvärtom de skapar mer resurser för välfärden.

De 6000 ensamkommandeunga män afghaner från IRAN kostar skattebetalarna mellan 6 och 9 miljarder per år. Skicka hem allihop och öka den 275 000 fattigpensionärerna främst kvinnor pension med minst 1 800 kronor per månad. Samma kostnad

U-hjälpen, biståndet kan minskas eller avskaffas. Går till dysfunktionella länder och korrupta diktatorer

Minska den djupa staten och skär ner antalet myndigheter i statsförvaltningen till det nödvändiga.

Minska antalet kommunikatörer i statsförvaltning och regeringskansli som vuxit och växer ohämmat. De har till uppgift att presentera maktens ”narrativ” under förespegling av information.

Tillsätt GD i myndigheterna på professionella meriter inte avdankade o mediokra ministrar eller rikspolitiker efter lång och trogen dvs ryggböjlig tjänst. Det minskar politiseringen av statsförvaltningen dvs den djupa staten och leder sannolikt också till effektivare myndigheter

Minska de klimat alarmistiska bidragen till FN o andra länder

Förhandla ner EU avgiften alt lämna EU. Ger på sikt ca 40 miljarder per år.  Brexit bör följa av en Swexit

Minska/ta bort Coronastödet till länder i södra Europa

Stoppa migrationen till Sverige helt och skicka tillbaka de muslimska migranterna från Mena. Dessa kostar oss skattebetalare minst 250 miljarder kronor per år.

Den sanna och korrekta värdegrunden:

ALLAS OLIKA VÄRDE

Manus Onsdagsbloggen 12 nov

Om skatter och socialdemokratins socialistiska ideologi

17 november 2020

ONSDAGSBLOGGEN – manus

När det uppstår problem i samhälle politiskt eller ekonomiskt har socialdemokratiska regeringar generellt en universallösning. Höjda och/eller nya skatter. Plastpåseskatten för att nämna det senaste exemplet skulle ge miljarder i inkomster men det blivit några hundra miljoner samt en massa trassel för handlare och konsumenter. Men dom räknas ju inte när finansministern gör sina kalkyler.

Den socialdemokratiska regeringen har genom internationella politiska åtaganden utan stöd i det svenska folket lagt stora framtida bördor på svenska skattebetalare med sina beslut om höjd EU-avgift, miljarder i Corona stöd till Sydeuropeiska länder, miljarder till klimatfonder, en stor FN avgift samt många miljarder i s.k. ”bistånd” till korrupta regimer och dysfunktionella länder samt slutligen 250 miljarder per år i kostnader för att försörja den muslimska massmigrationen.

Sverige har f.n. världens tredje högsta skattetryck men ändock höjs röster inom socialdemokratin om ytterligare nya skatter och skattehöjningar. Trots det tredje högsta skattetrycket i världen ”saknar” den socialdemokratiska JÖK-regeringen resurser. Hur kan det komma sig?

LO-ekonomerna och den S-märkta ”tankesmedjan” Tiden har begått en rapport med den märkliga titeln; ”Skatta oss lyckliga – Idéer för mer rättvisa skatter”. Är titeln ett hån? Eller är det Mona Sahlins, ”det är häftigt att betala skatt”?

Låt oss påminna om den socialistiska/kommunistiska kampsången Internationalen. Fjärde versen som socialdemokrater aldrig sjunger lyder: ”Båd’ stat och lagar oss förtrycka, vi under skatter digna ner”.

Den socialistiska ideologin framträder tydligt i LO/Tiden rapporten: ”Utgångspunkten för oss är att jämlikhet kan uppnås när skatt ska tas ut efter bärkraft och välfärd fördelas utifrån behov”.

Det är en så kommunistiskt kontraproduktiv idé att man baxnar att den på allvar – i skrift – fortfarande kan framföras efter att DDR fallit samman 1989.

Problemet är att höjda skatter kommer att leda till minskade skatteinkomster, lägre tillväxt och ökade klyftor. Den kända s.k. Laffer-kurvan är åskådlig. Sambandet påvisades av ekonomen Arthur Laffer i början av 1970-talet. 

Med ökat procentuellt skatteuttag ökar skatteinkomsterna fram till en viss punkt där ökat procentuellt uttag faktisk minskar statens inkomster. Beroende på skatteundandragande, minskade beskattade arbeten etc. Höjda skatter blir kontraproduktivt. 

Det samband kurvan pekar på har också testats vetenskapligt empiriskt. Stämmer för Sverige som ligger bortom brytpunkten. Där vi idag. Ändock vill socialisterna i LO och partiet öka skatterna ännu mer. Boten är värre än soten.

Skatter fyller flera funktioner: enligt rapporten.

o Säkra välfärdens långsiktiga finansiering”. Vart tar de enorma skatter vi redan betalar vägen? Inte till välfärden o åldringsvården? Se vad som hände under Wuhan-pandemin Till massmigrationen kanske!

o ”Stimulera hållbar tillväxt och full sysselsättning genom att finansiera investeringar, utbildning och arbetsmarknadspolitik”. Skall staten med sin okunnighet och politiska bias svara för investeringar? Vi ser med fasa på när Vattenfall via Maud Olofsson – den mest slösaktiga minister Sverige haft – köpte Nuon och tysk kolkraft som medfört förluster för oss skattebetalare på flera hundra miljarder och fortsätter att kosta oss. Kolkraften är ännu inte avyttrad! Nej tack! Inga politiker som svarar för investeringar annat än möjligen för infrastruktur. Är det trovärdigt när Europas sämst utbildade regering skall stimulera utbildning? Arbetsmarknadspolitik – ja den har ju varit både kostsam via AMS och i det närmaste verkningslös

Tanken att skattehöjningar leder till tillväxt är en vanföreställning på tvärs med all ekonomisk forskning om tillväxt och incitament för tillväxt.

o ”Skapa en direkt omfördelning – från kapital, företag och höga inkomster till låg- och medelinkomsttagare via transfereringarna”. Se där! Det var vad det handlade om.

Inget om incitament till företagande, tillväxt, innovationer, effektivitet och ökade kvalificerade arbetsinsatser. Bara omfördelning från s.k. rika till s.k. fattig, dvs sådana som redan lever på bidrag utan att vilja arbeta vilket är vissa s.k. ”eftersatta grupper” svenskar och nästan samtliga muslimska migranter.

I rapporten ”Skatta oss lyckliga – Idéer för mer rättvisa skatter” föreslås alltså nya skatter, höjda skatter och återinförda skatter.

Skatt på fastigheter (som togs bort för några år sedan), skatt på båtar, skatt på mark, återinförd arvskatt, gåvoskatt, höjd kapitalskatt och ett återinförande av ”värnskatten” nu omdöpt med ett typiskt socialdemokratiskt propagandabegrepp – ”rättviseskatt”. 

”Rättvisa” för vem? För det skattebetalande svenska folket? Bidragslevande grupper. De som utbildar och anstränger sig? Dem som inte vill arbeta? För socialdemokrater o deras socialistiska ideologi? För den socialdemokratiska JÖK-regeringen? 

”Rättviseskatt” är helt enkelt en omskrivning för att förtrycka oss skattebetalare med än högre skatter. Som när den muslimska massmigrationen kallas för ”det sociala mottagandet” och den politiserade djupa staten kallas för ”den gemensamma sektorn”.

Före värnskattens avskaffande för något år sedan hade Sverige världens högsta skattetryck idag efter borttagandet har vi världens tredje högsta skattetryck. Det skall nu höjas ytterligare.

NEJ TACK!

ANGÅENDE ”NOBELPRISET I EKONOMI”

12 oktober 2020

Det formella namnet är Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne

Amerikanerna Paul R Milgrom och Robert B Wilson delar 2021 på Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne för sin studier och forskning kring auktioner och hur aktioner fungerar.

Jag har alltid funderat över namnet som i media och i dagligt tal kallas Ekonomipriset eller (informellt/missvisande) ”Nobelpriset i ekonomi”. Nobelprisets starka varumärke är sannolikt vad man snyltat på med det formella namnets hänvisning till Alfred Nobel. Priset delas också ut i samband med och i samverkan med de ”riktiga” Nobelprisen.

Jag förstår att Riksbanken agerat i samverkan med Nobelkommittén. I annat fall hade man nog hamnat i en juridisk tvist kring varumärkesintrång och/eller renomésnyltning eller båda.

Nobel-namnet är världens kanske starkaste varumärke alla kategorier.  Även med hänsyn till konsekvenserna av de närmast gångna årens kaos i Svenska Akademin runt Nobelpriset i litteratur. Trots att det handlar om två skilda organisationer finns risken att lite av skiten i Svenska Akademin via fläkten stänkt på Nobelpriset. By the way. Kaoset i Svenska Akademin beskrivs av Klas Östergren i den lysande tredje delen av trilogin om Henry Morgan.

En annan fundering handlar om årets ekonomipris. Jag har – informationsvis – inte läst någon av Nobelpristagarna bara tagit del av sammanfattningar och intervjuer.

Jag kan dock inte låta bli att spekulera. Är priset ett tecken på att förtjänta pristagare med verklig ”verkshöjd” (begrepp hämtat från Nobelpriset i litteratur) nu börjat sina.  Är vi inte långt ifrån exempelvis de nationalekonomer som utforskade och teoretiserade kring tillväxtens förutsättningar och bestämningsfaktorer nationellt och internationellt? Eller, är det ett tecken på att nationalekonomin börjar närma sig sociologins vetenskapliga nivå. Eller, kanske bara att jag inte läst och därmed heller inte förstår storheten i att utreda hur aktioner på nätet typ (Tradera) alternativt auktionshus eller bostadsauktioner fungerar i verkligheten. En del av förklaringarna och intervjuerna med pristagarna förefaller närma sig det banala. Men ”auktionsteorierna” de utformat är sannolikt späckade med matematiska formler som förklarar vad som händer när jag bjuder över en annan för att jag vill ha en historisk Karolinervärja.

Om nu någon som är inläst på pristagarna kan förklara storheten och ”verkshöjden” i deras arbete skall jag genast mildra mina sarkasmer.

VAD KOSTAR MIGRATIONEN VARJE ENSKILD SVENSK SKATTEBETALARE?

08 augusti 2020

Sverige har de senaste 20 åren tagit emot närmare 2 miljoner migranter. Majoriteten har kommit de senaste fem åren dvs efter de öppna slussarna och ”öppna era hjärtan” år 2015. Majoriteten av migranterna är svarta muslimer från Afrika och arabiska muslimer från mellanöstern. (Nu vill plastpåse-kommunisterna i MP öppna slussarna igen!)

Vi fokuserar i texten på vad varje svensk skattebetalare tvingas betala för att hålla detta öppna maskineri igång.

Först av allt måste vi slå fast att under 3 procent (enligt FN) av migranterna är flyktingar. Den överväldigande majoriteten ”asylsökande”, ”anhöriginvandrare”, ”arbetskraftsinvandrare” och de som officiellt anger ”studier”, är välfärdsmigranter. De kommer till Sverige för ett bättre liv försörjda av svenska hårt arbetande skattebetalare.

När man skall kalkylera kostnaderna för den svenska arbetande befolkningen av det ansvarslösa migrantsystemet får man källproblem. Officiellt görs inga (vad vi vet) totala kalkyler av vad migrationen kostar det svenska folkhushållet. Finansdepartementet, som jag arbetat åt, har sannolikt alla grunddata för att göra en sådan kalkyl, men gör inga sådana kalkyler vad vi vet. I varje fall publiceras inga uppgifter.

Kalkylerna kan göras utifrån olika utgångspunkter, nettoskattebetalning, sysselsättningsnivåer kontra bidragsberoende, makrouppgifter om nettoutgifter och nettoinkomster via skattesystemet.

Kostnaderna kalkylerade

Min grova kalkyl har sin utgångspunkt i beräkningar och skattningar av migrantutgifter i de offentliga skattefinansierade budgetarna (kommunalt, regionalt och statligt).  Eftersom det inte finns explicita budgetposter i budgetar som refererar till de muslimska migranternas andel av kostnader under olika poster tvingas man till schablonberäkningar för bostadsbidrag, försörjningsstöd, studier och studiebidrag, skolor och barnomsorg, utnyttjande och överutnyttjande av sjukvård och tandvård, polisinsatser mot kriminalitet och våldsamheter inkl. skjutningar, kriminalvården, domstolskostnader, advokatkostnader (över 600 miljoner per år), räddningstjänsten vid alla bilbränder och skolbränder, etc.

Då är inte kostnader för tredje man inkluderade dvs de kostnader vanliga svenskar tvingas privatisera för våldtäkter, social oro, pedofili, hedersvåld, bilbränder, skolbränder, rån, mord och misshandel etc.

Kostnaderna för den muslimska massmigrationen landar i mina kalkyler på minimum 250 miljarder SEK per år. Jag betonar, det är ett minimum. Sannolikt är kostnaderna högre. Kalkyler som gjorts med andra metoder landar på betydligt högre belopp, upp emot 450 miljarder SEK per år.

Hur betalas då dessa 250 miljarder som bestrids via de offentliga budgetarna i kommuner, landsting (regioner är det nya politiska mumbo-jumbo ordet) och via statsbudgeten. I och med att kommunala och regionala budgetar inkluderar statsbidrag för vissa typer av kostnader finns alltid risk för dubbelräkning.

Övriga utgångspunkter för beräkningarna .

Antalet sysselsatta år 2020 i Sverige var 4 792 000 (SCB/AKU). Då skall man veta att sysselsatt är mycket generöst definierat. Om man haft minst 1 tim. betald sysselsättning en referensvecka räknas man som sysselsatt! Observera detta!

Medelinkomsten för män och kvinnor är sammantaget år 2019 35 300 SEK.

Den genomsnittliga skattenivån år 2019 var 32,12 procent (den siffran skiljer mellan kommunerna men detta är det svenska genomsnittet). På en inkomst per månad på 35 300 SEK betalar man ingen statlig skatt. Den sammanlagda årsinkomsten med den månadslönen blir 430 800 SEK. Gränsen för statlig skatt gick det året vid 490 700 SEK.

Det ger en månatlig skatteinbetalning på 11 339 SEK dvs en skatteinbetalning på årsbasis på 136 060 SEK. Notera att alla uppgifter är genomsnittliga uppgifter. Var och en individ har sedan olika typer av bidrag och avdrag som ändrar dessa siffror. För vårt ändamål är dock genomsnittsuppgifter korrekt.

Kostnaderna fördelade.

Om vi utgår ifrån mina minikalkyler på 250 miljarder SEK per år fördelat på de 4 792 000 (enl. SCB/AKU) så landar man på 50 916 SEK per sysselsatt svensk att betalas via inkomstskatten, momsen, reavinster, inkl. övriga inkomster som det offentliga tar in från oss som individer. Observera att snävare och striktare definitioner av exempelvis antalet heltidsarbetande och deltidsarbetande ger än högre kostnadssiffror per individ i arbetskraften. Vi nöjer oss med den generösa definition av antalet sysselsatta och minimisiffror för de samlade kostnaderna för migrationen. Sannolikt är de verkliga utgifterna per skattebetalare än högre. Jag har gjort några enklare känslighetsanalyser och slutuppgifterna blir inte väsentligt förändrade av andra antagen och uppgifter.

 Jämförelse

Jämför kostnaden per sysselsatta svensk på 50 916 SEK och den genomsnittliga skatteinbetalningen på 11 339 SEK. Det betyder att OM kostnaderna beräknas mot inkomstskatterna så arbetar den genomsnittlige svenske skattebetalaren 4,5 månader för att via inkomstskatten försörja de arabiska och svarta muslimska välfärdsmigranterna.

Undrar vad den vanlige svensken skulle säga om han/hon visste detta?

 Om någon hittar fel i sakuppgifterna eller andra relevanta uppgifter så är jag tacksam för meddelande så texten kan korrigeras.

Lennart Waara disputerade 1980 i ekonomisk historia på en avhandling om statligt företagande i marknadsekonomier. Undervisat vid Uppsala universitet. Arbetat som revisionsdirektör på Riksrevisionsverket. Organisationskonsult med uppdrag åt bland andra finansdepartementet, utrikesdepartementet och åt Sida i Ryssland. Företagsledare i olika företag bland annat som VD och rektor för Beckmans School of Design och näringslivsdirektör i Örebro kommun. Blogg kring politik, samhälle och kultur: lennartwaara.com

 

ETT TILLVÄXTVERK – TILL VAD NYTTA?

10 maj 2020

Vi har alla dessa dagar lärt oss att Sverige har en statlig byråkratapparatchnik som kallas TILLVÄXTVERKET.

Vad gör sådana statliga apparatchniks? Vore intressant att räkna på verkets bidrag till tillväxten vid sidan av de verkliga tillväxtskaparna som är kompetent arbetskraft, företagare, entreprenörer, innovatörer dvs marknaden i vid mening. Sannolikt är TILLVÄXTVERKETS bidrag till Sveriges tillväxt noll eller nära noll, kanske till och med negativ.

En snabb tillväxtfaktor vore att lägga ner TILLVÄXTVERKET och lägga pengarna på fattigpensionärer. De högbetalda byråkraterna på verket har en lägre marginell konsumtionsbenägenhet. Lägg ner TILLVÄXTVERKET, betala ut hela TILLVÄXTVERKETS anslag till fattiga svenskar (ex kvinnliga fattigpensionär) med en högre marginell konsumtionsbenägenhet. Det skulle bidra till ökad konsumtion, produktion och tillväxt av BNP. Nåja…

TILLVÄXTVERKET – vilket fantastiskt namn, som sannolikt tilltalar socialdemokratiska och vänsterliberala politiker eftersom det får dem att framstå som att de som politiker bidrar till Sveriges tillväxt.  Istället är deras verkliga och kalkylerbara politiska insats att högbeskatta medborgare och företag med lägre tillväxt och ekonomisk dynamik som konsekvens.

TILLVÄXTVERKET – verkar nu ha som uppgift dela ut skattefinansierade bidrag till Wallenbergs storföretag (SKF har varit i fokus) för att de skall kunna betala ut utdelningar till aktieägare och investerare. Är det därför finansoligarken Wallenberg äter lunch med Stefan Löfven en gång i veckan?

Intressant är att socialdemokraterna tillrättavisades av V och M.

 

SJUKVÅRDEN OCH DEN MUSLIMSKA MASSMIGRATIONEN

30 april 2020

Äntligen en analytiker som ställer diskussionen kring migranternas bidrag till sjukvården på fötter. I den politiska propagandan har frågan ställts på huvudet. Politiker och media med PK-ideologiska skygglappar har helt sonika felaktigt utgått från UTBUDSSIDAN, dvs det analytiskt lösa påståendet att migranter bidrar till att lösa behoven av personal – främst lågutbildade undersköterskor (väldigt få läkare och kvalificerade sjuksköterskor). Här bör påpekas att frekventa rapporter visar att många migranter på dessa enklare jobb inte klarar uppgifterna bl a pga undermåliga kunskaper i svenska. Alla läkare och tandläkare som i början av massmigrationen 2015 påstods kunna bidra till svensk sjukvård visade sig vara helt lösa påståenden utan faktagrund. Totalt handlar det om några tiotal läkare i hela Sverige. Men det viktigaste är att se problemet från EFTERFRÅGESIDAN. Utan den överefterfrågan på sjukvård som de muslimska migranterna skapat skulle svensk sjukvård vara betydligt närmare balans mellan behov och tillgång på resurser finansiellt och personellt. Överefterfrågan skapas av två faktorer. Dels är migranterna i flera fall i dålig fysisk kondition och har en sämre hälsa (av olika anledningar) än normalsvensken när de kommer till Sverige bland annat som en följd av sjukdomar som skapas av inavel genom kusingiften. Dels har de muslimska migranterna ett betydande överutnyttjande av sjukvård. Förklarligt eftersom de inte haft någon sjukvård av klass i de MENA länder de kommer ifrån och har stora sjuvårdsbehov men också för att de söker sjukvården för åkommor som en svensk hanterar på egen hand.
Migranter är kort och gott större sjukvårdskonsumenter än de är sjukvårdsproducenter. Således ännu ett område där den muslimska massmigrationen skapar högre kostnader för skattebetalarna än de bidrar med i form av arbete och skatteinttäkter. And that´s that!

 

”Struntprat att sjukvården skulle kapsejsat utan invandring”

Antalet arbetslösa fortsätter att öka.

14 mars 2020
Statistiknyhet från SCB 2020-03-13 9.30 

I februari 2020 uppgick antalet sysselsatta till 5 077 000. Antalet arbetslösa ökade med 57 000 och uppgick till 454 000. Det motsvarar en arbetslöshet på 8,2 procent. Arbetslösheten i Sverige har nu ökat till hela 8,2 procent, en ökning med 0,9 procentenheter jämfört med förra året och 0,7 procentenheter sedan bara förra månaden, då arbetslösheten var7,5 procent.

Samband på arbetsmarknaden februari 2020, 15–74 år

Sifforna inom parentes anger osäkerhetstal för nivåskattningen.

Av dem som är ”Ej i arbetskraften” och är mellan 15 och 75 år utgör uppskattningsvis en dryg miljon den muslimska massmigration som ”tillförts” landet. En grupp som således helt och hållet lever, försörjs från skola till pension och slutligen dör på skattefinansierade bidrag. Kostnaderna för den gruppen är extremt svårt att kalkylera. Olika beräkningar spänner från 225 miljarder SEK per år (som mina egna) till andra som landat på drygt 400 miljarder SEK per år.

Länken till SBS:s fullständiga statistikrapport:

https://scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/arbetskraftsundersokningar/arbetskraftsundersokningarna-aku/pong/statistiknyhet/arbetskraftsundersokningarna-aku-februari-2020/

Sveriges arbetslöshet en av de högsta i EU med en ökning som är högst i EU

04 mars 2020

Sverige är en av de sämsta länderna när det kommer till arbetslöshet. I inget annat EU-land har arbetslösheten ökat mer det senaste året, uppger Europaportalen.

Det finns inget EU-land där arbetslösheten har ökat mer på ett år än i Sverige, i två andra länder har det ökat lika mycket, enligt Eurostat. Jämfört med förra året i januari har arbetslösheten i Sverige stigit med en halv procentenhet till 7,0 procent. Två andra länder, Luxemburg och Litauen, har ökat lika mycket, men inget är värre. Trenden för EU-länderna är tvärtom att arbetslösheten minskar och 2020 var det den lägsta arbetslösheten i EU på 20 år, på 6,6 procent. Den svenska ungdomsarbetslösheten var i januari den fjärde högsta i EU.

I flera år hävdade socialdemokraterna och statsministern Stefan Löfven att ”Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020”. Verkligheten blev det motsatta, Sverige har den femte högsta arbetslösheten i hela EU.

ESIAH1hXYAA8zZA.png

EUROSTATS NEWSRELEASE

Euro area unemployment at 7.4% and EU27 at 6.6%

The euro area (EA19) seasonally-adjusted unemployment rate was 7.4% in January 2020, stable compared with December 2019 and down from 7.8% in January 2019. This remains the lowest rate recorded in the euro area since May 2008. The EU27 unemployment rate was 6.6% in January 2020, stable compared with December 2019 and down from from 6.9% in January 2019. This is the lowest rate recorded in the EU27 since the start of the EU monthly unemployment series in January 2000. These figures are published by Eurostat, the statistical office of the European Union.

Eurostat estimates that 14.086 million men and women in the EU27, of whom 12.179 million in the euro area, were unemployed in January 2020. Compared with December 2019, the number of persons unemployed increased by 16 000 in the EU27 and by 1 000 in the euro area. Compared with January 2019, unemployment fell by 746 000 in the EU27 and by 593 000 in the euro area.

Member States

Among the Member States, the lowest unemployment rates in January 2020 were recorded in Czechia (2.0%), Poland (2.9%) and the Netherlands (3.0%). The highest unemployment rates were observed in Greece (16.5% in November 2019) and Spain (13.7%).

Compared with a year ago, the unemployment rate fell in 19 Member States, remained stable in Germany and Romania, while it increased in Estonia (from 4.3% to 4.5% between December 2018 and December 2019), Slovenia (from 4.5% to 4.7%), Portugal (from 6.6% to 6.9%), Lithuania (from 6.1% to 6.6%), Luxembourg (from 5.2% to 5.7%) and Sweden (from 6.5% to 7.0%). The largest decreases were registered in Greece (from 18.6% to 16.5% between November 2018 and November 2019), Cyprus (from 7.6% to 6.0%) and Croatia (from 7.2% to 6.1%).

Compared to US: In January 2020, the unemployment rate in the United States was 3.6%, up from 3.5% in December 2019 and down from 4.0% in January 2019.

Youth unemployment

In January 2020, 2.719 million young persons (under 25) were unemployed in the EU27, of whom 2.249 million were in the euro area. Compared with January 2019, youth unemployment decreased by 110 000 in the EU27 and by 75 000 in the euro area. In January 2020, the youth unemployment rate was 14.9% in the EU27 and 15.6% in the euro area, compared with 15.5% and 16.1% respectively in January 2019. In January 2020, the lowest rates were observed in Czechia (5.3%), Germany (5.6%) and the Netherlands (6.4%), while the highest were recorded in Greece (36.1% in November 2019), Spain (30.6%) and Italy (29.3%).

Geographical information

The euro area (EA19) includes Belgium, Germany, Estonia, Ireland, Greece, Spain, France, Italy, Cyprus, Latvia, Lithuania, Luxembourg, Malta, the Netherlands, Austria, Portugal, Slovenia, Slovakia and Finland.
The European Union (EU27) includes Belgium, Bulgaria, Czechia, Denmark, Germany, Estonia, Ireland, Greece, Spain, France, Croatia, Italy, Cyprus, Latvia, Lithuania, Luxembourg, Hungary, Malta, the Netherlands, Austria, Poland, Portugal, Romania, Slovenia, Slovakia, Finland and Sweden.

As of 1 February 2020, the United Kingdom is no longer part of the European Union. Information on dissemination of European statistics after Brexit can be found on the Eurostat website.

 

 

En etnisk svensk har efter 40 års arbete i yrkeslivet lägre pension än muslimska migranter som inte arbetat en enda dag.

22 februari 2020

40 års arbete i yrkeslivet ger mindre pension än om du inte arbetat en enda dag, typ muslimska migranter som kommit till Sverige inte arbetat en enda dag och går in i pension.

 

Över 40 år i ett slitsamt yrke ger lägre pension än grundskyddet för den som inte jobbat en enda dag. Det visar beräkningar gjorda av SPF Seniorerna.
För jämförelse med uppgifterna i artikeln: Garantipensionär med bostadstillägg
2020: 14 124 kronor i nettopension.
SENIOREN.SE
Över 40 år i ett slitsamt yrke ger lägre pension än grundskyddet för den som inte jobbat en enda dag. Det visar nya siffror från SPF Seniorerna.

%d bloggare gillar detta: