Sverige har idag det tredje högsta skattetrycket i världen efter att Värnskatten togs bort häromåret. Innan borttagandet av värnskatten hade Sverige högst skattetryck i värden.
Om man föreslår inkomstskattesänkningar för oss skattebetalande yrkesverksamma och pensionärer skriker socialister och socialdemokrater omedelbart i falsett om att välfärden hotas. Men så är det inte vilket vi skall visa.
Jag skall ge ett antal förslag på stora utgiftsminskningar som skapar både möjlighet att sänka skattetrycket via lägre inkomstskatt för oss skattebetalande löntagare och pensionärer och att ändock öka insatserna för ex äldrevård och försvar.
Men först en vers ur Internationalen, som sjungs med blossande kinder och knutna nävar av socialister och socialdemokrater. Dock, denna vers sjunger de INTE.
”Båd´stat och lagar oss förtrycka
vi under skatter dignar ner”.
Nu till möjliga utgiftsminskningar för staten som skapar utrymme för lägre inkomstskatter OCH en bättre välfärd.
1. En alltför stor del av Sveriges medborgare lever av bidrag och är helt eller delvis bidragsförsörjda och en alltför liten andel lever av eget arbete. Det finns alltid behjärtansvärda anledningar av att be staten dvs oss skattebetalare att bli försörjd, från dem som inte vill arbeta till dem som är förhindrade att arbeta. Det är oerhört viktigt både för den enskilde medborgaren och för skattekollektivet och den s.k. offentliga sektorn att en så stor andel som möjligt försörjer sig själva på eget arbete med en skattenivå som gör att man kan leva på sin lön
Bidragssystemen mås se över i en grundlig utredning med inriktning både på bidragsnivåer som bör/kan sänkas och mottagargrupper som inte skall kunna leva av skattefinansierade bidrag.
Konkreta bidrag som bör tas bort helt är partistödet, 167 miljoner 2018/19. Partierna får återgå till att försörjas av medlemmar. De har också det goda med sig att partierna bli lyhördare för vad partiets medlemmar tycker.
Till detta kommer kommunalt partistöd som utbetalas till partier som är representerade i kommun-, landstings- och regionfullmäktige
Landsting och kommuner har sedan 1969 rätt att ekonomiskt stödja lokalt verksamma partier. I landstingen var stödet 336 Mkr (2007) och i kommunerna cirka 450–500 Mkr (2007)
Mediastödet på ca 600 miljoner kronor bör också tas bort helt. Den störa bidragstagaren och bidragsberoende är mediemogulerna och finansoligarkerna i familjen Bonnier som får hälften av mediestödet 300 miljoner. Det innebär att vi skattebetalare via skatten försörjer en av Sveriges rikaste och mäktigaste familjer.
SVT bör göras till en betalkanal för dem som önskar indoktrineringen. De 9 miljarder per år som vi skattebetalare betalar till SVT kan användas för skattesänkningar och förbättrad välfärd och förstärkts försvar. Fredrik Reinfeldt rustade ner försvaret eftersom han såg försvaret som ett ”särintresse”. Det skall nu återställas.
Det omfattande försörjningsstödet till s.k. kulturarbetare som inte klarar att leva på sin ”konst” skall tas bort helt. Kultursektorn skall ses som vilken annan sektor och bransch som helst. Företagen lever på de intäkter de erhåller genom att sälja sina tjänster och produkter. Det skall också gälla kulturföretagare och s.k. kulturarbetare. Slut med att du och jag som skattebetalare skall försörja den hop av bidragstagare.
2. Migrationen. Den närmare en miljon som Sverige mottagit under 2000-talet är en grupp främst muslimer från Mellanöstern och Afrika som i övervägande del lever på oss skattebetalare. Inflödet måste stoppas helt och en rejäl återvandring måste inledas. De kans minska de 225 – 250 miljarder som gruppen kostar oss skattebetalare varje år. Här finns en betydande potential att frigöra offentliga resurser för skattesänkningar OCH välfärdsförbättringar.
Äldrevårdens ihålighet har tydligt demonstrerats under Wuhan pandemin. Bara den 6000 – 9000 ensamkommande unga afghanska männen, som ljög sig in i landet från Iran, kostar skattebetalarna mellan 6 och 9 miljarder per år. Endast 68 av dem har riktigt jobb. Närmare 6 000 av dem har inte klarat gymnasiestudierna under fem år. De skall skickas ut samtliga och pengar räcker för att höja pensionen för fattigpensionärerna – 275 000 personer främst kvinnor – med 1800 kr per månad.
3. Den tredje punkten att reformera är den politiserade ”djupa staten” med avdankade politruker, misslyckade ministrar och liknande som erhåller positioner som generaldirektörer, landshövdingar och ambassadörer när de kliver av politiken alternativt misslyckats där.
Dessa chefer bör tillsättas helt och hållet professionella och för jobbet relevanta meriter. Utnämningsrätten som den utövas idag medför stora risker för korruption och att partibok spelar större roll än riktiga meriter.
Detta faktum medför vill jag hävda en avprofessionalisering och politisering av statsapparaten som tillsammans med det av Olof Palme borttagna tjänstemannaansvaret leder till utgiftsdrivande beslut och verksamhet på myndighetsnivå. Att vara försiktig med skattebetalarnas pengar, existerar inte i dessa personers sinnevärld, däremot lyhördhet för maktens politiskt korrekta ideologier som feminisering, genderflum och identitetspolitik med okvalificerade personer från Mellanöstern och Afrika.
4. En utgiftsdrivande faktor är det ”välfärdsindustriell komplexet”, ett uttryck, tror jag, myntat av Patrik Engellau på Det Goda Samhället med utgångspunkt i president Ike Eisenhowers tal 1961 inför sin avgång. Det är ett komplex så omfattande att jag återkommer till frågan i en kommande videblogg.
Vi avslutar med vår värdegrund: Alla individers, gruppers och kulturers olika värde.

Kommentera