HUR ANGER JOURNALISTER SIFFERFAKTA?

Jag får börja med att be om tillgift om någon uppfattar denna text som kverulantisk eller att märka ord. Det är bara det att jag alltmer irriterat mig på journalisters oförmåga och oskicklighet i att redogöra för samhälleliga sifferfakta på ett korrekt sätt i synnerhet i statsmedia.

Det är ett oskick – om det nu är oskicklighet –att inte veta hur och när man i rapportering av sifferfakta anger absoluta tal, relativtal eller båda.

Några enkla belysande exempel.

När man skall rapportera om ex offentliga kostnadsförändringar, ökningar eller minskningar (ofta kallas de ”nedskärningar”), ”kostnaderna för x-verksamhet har ökat/minskat med fem miljoner kronor”. Vilket av lyssnaren/tittaren uppfattar och sannolikt avses att uppfatta som ett mycket stort belopp. Men om man samtidigt också får information att det är en ökning/minskning från 500 miljoner till 505 miljoner (alternativt 495 miljoner) så ser man att det är en ökning/minskning med 1 (en) procent. I det här fallet bli angivandet av relativtalet en viktig kompletterande upplysning för att rätt bedöma och förstå vad som hänt. Angivandet av basen för ökningen, dvs de 500 miljonerna är viktig. I detta fall bör både basen, den absoluta och den relativa förändringen anges.

Ibland kan en sådan ökning ligga inom ramen för felmarginalen för den aktuella statistiken eller tidsserien. Den typen av utelämnad information om felmarginaler är frekvent i klimatalarmistisk rapportering. Osäkerhetsmarginaler i samhälleliga processer anges i stort sett aldrig i media och i synnerhet inte i statsmedia. Ändock är de viktiga för att inte säga avgörande för att man skall kunna skapa sig en korrekt bild av vad som sker. Sådan information oftast skaffa sig på egen hand.

Det motsatta exemplet handlar om små tal. Flera exempel skulle kunna anges från den nuvarande covid-19 rapporteringen eller från klimatalarmistisk rapportering. SVT rapporterar exempelvis att covid-19 smittade inlagda på IVA har ökat med 60 procent. Vilket låter som att smittan skenar men om man granskar siffrorna så har den ökat från 5 (fem) fall till 8 (åtta) inlagda i Stockholmsregionen. I detta fall ligger det kanske inte bara oskicklighet utan propagandistiska överväganden bakom valet av relativtal. Ökningar angivna med relativtal får rent groteska effekter när det handlar om ökningar från låga tal. En ökning från 2 till fyra är en hundraprocentig ökning men sannolikt marginell i sin verkliga storlek.

En regel från elementarskolan är att man vid små tal undviker relativtal som bara vilseför och endast anger absoluta tal. De är fullt begripliga att ta till sig korrekt för gemene man. Medan man vid stora och svårförståeliga tal bör ange både absoluta tal, relativtal och basen.

Ett annat fall är att journalister ibland inte kan skilja på en 60 procentig ökning dvs från typ 5 enheter till 8 enheter från att något, exempelvis väljarsympatier, har ökat med tre procentenheter dvs från ett stöd på 5 (fem) procent till ett stöd på 8 (åtta) procent. Vilket är just en ökning med 60 procent.

Det är vidare en klok regel att ange det aktuella talet både med siffror och bokstäver. Då blir det färre angivna fel.

SVT och SR är notoriskt oskickliga i hanterande av siffror vare sig det handlar om ekonomi, klimatalarmism, väljarsympatier eller covid-19 smittade, inlagda, IVA eller döda.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: