ISLAMISTERNA GÅR FRIA PÅ VÅRA GATOR!

16 november 2015

I Sverige finns enligt de senaste uppgifterna från Säk 122 islamister som återvänt från verksamhet i IS i Irak och Syrien. Det går fria (visserligen under övervakning från Säk) på våra gator i Göteborg, Malmö, Stockholm och sannolikt också Örebro.
Hur kan det komma sig?
Om du deltar i planeringen eller logistiken bakom ex ett grovt rån så döms du till fleråriga fängelsestraff. Se exempelvis det s.k. helikopterrånet! Argumentet att det skulle vara fråga om unga och vilseförda män imponerar inte på någon hovrätt när dom skall fastställas i målet!
Jag kan förstå att det kan vara svårt att bevisa att de som återvänt aktivt deltagit i strider eller hållit i någon kniv. Men är inte medhjälp till terrorism eller terrorhandling eller för den delen verksamhet i terrororganisation straffbart i Sverige? Islamisterna i IS har ju själva på video visat upp sina groteska brott, halshuggning med kniv, levande brända, kristna som skjuts i grupp och begravs i vissa fall levande, våldtäkter av unga flickor, etc. Den som tvivlar kan lätt hitta dessa videor på nätet!
Ingen av dessa 122 har lagförts så vitt jag kunnat utröna. Ingen har ställts inför domstol än mindre dömts! Hur kan det komma sig? Säk vet ju vilka de är! Är det för att de är unga och vilseförda islamister? Medhjälp till grovt rån är knappast någon berömvärd handling men aktivt deltagande i den islamistiska organisationen IS (ett av många använda namn, ISIS, Daesh är andra) är väl värre. Dock, de går fria på gatorna i Sverige!
Håller Sverige på att bli en safe-haven för islamistiska terrorister? Mig oroar det!

FLAMMANS LEDARE DEN 10 JUNI. Ordning och reda 2.0

11 juni 2015

Min kommentar till Flammans ledare utvecklas efter två linjer, dels utifrån det självklara att ledaren är ett politiskt statement och dels utifrån en mer nationalekonomisk argumentation för det är väl det som LO-rapporten försöker göra.
Det politiska spåret:
Ledaren berör en del målformuleringar som finns i rapporten och som jag inte kan ta riktigt på allvar. Att det skulle finnas någon mirakelmetod att ”kickstarta” en ekonomi som den svenska med de högteknologiska företagen och det starka utlandsberoendet (av världsmarknaderna men framförallt beroendet av USA och Europa inklusive Skandinavien) är inget annat än politiskt prat (för att uttrycka mig snällt). Någon sådan metod med stöd i den ekonomiska vetenskapen känner i varje fall inte jag till!
Att det finns politiska skäl för LO och för V att hävda det förstår jag med det opinionsläge som S och regeringen befinner sig i. Alltid kan man lura någon oreflekterad väljare. S förlorar väl – om jag fattat saken rätt – potentiella väljare till V och till M och SD.
Jag instämmer inte heller i möjligheten att nå full sysselsättning så som LO uppenbarligen definierar den. Full sysselsättning i meningen 6-7 procents arbetslöshet är ett ambitiöst mål nog. Tänk bara på att vi har ett inflöde av 80 000 + invandrare varje år. En del av dem som kommer är lågutbildade – för att inte tala om dem som är analfabeter och kommer från Somalia – och hur de skall komma in på arbetsmarknaden inom rimlig tid begriper jag inte. Av dem som kommer från Irak och Syrien är ca 10 procent högutbildade (definierat som post-gymnasial utbildning) inte 30 procent som media hävdade häromdagen. Genomsnittet högutbildade i Sverige är 25 procent om jag minns rätt.
Formuleringen ”alla som vill och kan skall få jobba” låter ju bra men hur i hela friden skall det åstadkommas.
Jag inte heller säker på att en löneutjämning tjänar den svenska ekonomin särskilt väl. Det kan finnas inslag av behov av löneutjämning i vissa sektorer och som feminist är jag naturligtvis för lika lön för lika arbete mellan män och kvinnor. En sektor där löneutjämningen har lett till närmast katastrofala förhållanden är ju sjukvården. Löneskillnaderna mellan undersköterskor och sjuksköterskor (som har 4-5 års akademisk utbildning) är alldeles för liten. Vilket medfört att vi har 20-30 tusen svenska sjuksköterskor som arbetar i Norge samtidigt som sjukvården i Sverige skriker efter dem. Jag har under flera år i diskussioner med undersköterskor, sjuksköterskor och läkare hävdat följande löneförhållande; om en undersköterska har X kr i månadslön så skall en sjuksköterska ha 2X kr och läkare 4X kr. Ingen har hittills gjort annat än instämt i min tes.
Här alltså ett område där Sverige behöver större lönespridning för att komma att fungera!
Sammantaget så kan jag mer än väl förstå att V tar tag i rapporten. Den utgör ett tungt politiskt argumentationsstöd gentemot S och kan sannolikt attrahera vänsterväljare hos S.
Den här delen av ledaren (och rapporten) bekymrar mig inte, den rör mycket den vänsterinterna diskussionen.
Det som bekymrar är den nationalekonomiska delen av ledaren/rapporten:
Att ta bort överskottsmålet och ersätta det med ett balansmål (som diskuterats) kan kanske accepteras även om jag inte är säker på att det är sunt långsiktigt över flera regeringsperioder. LO-rapporten föreslår uppenbarligen och ledaren instämmer i att både göra sig av med överskottsmål och balansmål vilket är rent förskräckande. Det är att öppna Pandoras ask och vilka olyckor som då släpps lösa vet vi inte idag! Regeringar i framtiden kan komma att fatta ekonomiskt ogenomtänkta beslut om de inte begränsas av dessa budgetregler!
Jag instämmer däremot i behovet av långsiktigt strukturella investeringar i infrastruktur som vägar, järnvägar och bredband. Järnvägssystemets eländiga tillstånd idag är ju allom bekant. Eftersom jag genom åren kört en hel del bil i Europa så kan jag ju se hur eftersatt det svenska vägnätet är vilket ytterligare förvärras av de enormt växande lastbilstransporterna. Nödtorftigt har vi löst trafiksäkerhetsproblemen med 1+2 vägarna med vajer.
Infrastrukturen är således i behov av enorma re- och nyinvesteringar vilket naturligtvis har mycket positiva effekter på tillväxt, sysselsättning och arbetslöshet. Eftersom sådana investeringar bygger upp den nationella kapitalstocken så kan man motivera att investeringarna görs genom lånefinansiering. Ungefär som att jag lånefinansierar ombyggnaden/renoveringen av mitt hus men inte lånar till löpande konsumtion.
Mer kortsiktigt positiva effekter får investeringar i vård, skola och omsorg. Också dessa kan åstadkommas delvis genom lånefinansiering. Tyvärr är ju utrymmet i budgeten mycket begränsad genom de enorma kostnader som invandringen drar samtidigt som invandringen ökar kraven och behoven inom skola och sjukvård samt bostadsbyggande. Att analysera behov i den offentliga sektorn och därmed följande resurskrav utan att ta med invandringen i analysen känns inte helt ärligt, även om jag kan förstå varför man inte gör det.
Sammanfattningsvis så förefaller ledaren/rapporten vara mer ett vänsterpolitiskt aktstycke än en seriös ekonomisk analys av hur det skall åstadkommas i praktiken. Inte särskilt imponerande!

SARA DANIUS – Svenska Akademins nya ständiga sekreterare

01 juni 2015

Idag välkomnar vi Sara Danius som Svenska Akademins nya ständiga sekreterare. Ett oerhört glädjande val av en djupt beläst och bildad intellektuell. Känns som en återgång till traditionen efter Horace Engdahl. Det knyts naturligtvis förhoppningar vid val av en ny ständig sekreterare i Akademin i synnerhet denna gång med den första kvinnan på posten. Det finnas ändock anledning att dämpa förväntningarna på hur mycket Sara Danius kan påverka de äldsta dominerande ledamöterna i Akademin.

Det är samtidigt också beklagligt att den lysande författaren Kerstin Ekman inte deltar i Akademins arbete efter Salman Rushdie affären. Som ”naturmupp” lyfter jag gärna de två essäsamlingarna Herrarna i skogen från 2007 och Se blomman från 2011 men många andra finns, Händelser vid vatten 1993 m fl. m fl. Kerstin Ekman hade behövts i Akademin idag med sin lyskraft och sitt klara intellekt.

För den som inte minns: Salman Rushdie affären 1989 var den skamliga historien när Irans mullor lade en fatwa på Salman Rushdie för något han skrivit i boken Satansverserna. En mycket läsvärd bok, by the way! Svenska Akademin vägrade skriva på ett internationellt upprop till förmån för Salman Rushdie. Kerstin Ekman och Lars Gyllensten avgick då i protest mot fegheten.

Salman Rushdie är fortfarande en fantastisk för att inte säga vidunderlig författare som självfallet aldrig kommer att få Nobelpriset.

ANDERS YGEMAN VERSUS MEHMET KAPLAN

24 april 2015

Verkligheten är fascinerande eller är den kanske egentligen mest skrämmande? Minister Anders Ygeman klargör tydligt i Uppdrag granskning att han tar bestämt avstånd från jihadisterna i IS som ”mördare och terrorister” och dem som från Sverige/Göteborg reser ner för att slåss med IS. Detta med anledning av att en obskyr socialtjänsteman i Göteborgs kommun jämställt de svenska muslimer som reser för att slåss med jihadisterna IS (som själva videofilmar hur de gemensamt i grupp med knivar skär halsen av kristna invandrararbetare i Libyen och sedan ordnar med att ställa de avskurna huvudena på ryggen av de döda kropparna) med de svenskar som under Andra Världskriget slogs i och med Finland mot Stalins ockupationsarméer! Ygeman är välgörande tydlig i avståndstagandet i frågan. Sådana jämförelser är helt fel och kan inte accepteras, säger han! Kriget i Finland mot den ryska Stalinismen kan inte jämföras med IS terrorregim i IRAK och annorstädes, säger han också! I regeringen som ministerkollega har han Mehmet Kaplan som förra sommaren i Visby under Almedalsveckan på ett offentligt seminarium med Erik Ullenhag som deltagare gjorde just den jämförelsen! Ändock sitter Kaplan kvar som minister! Ygeman (S) kanske skall klargöra för Kaplan (MP) vad som gäller i frågan!

JIMMY ÅKESSON HOS SKAVLAN

27 mars 2015

Än en gång fascineras – för att inte säga skräms – jag av hur ytligt rätten till yttrandefrihet i tal och skrift sitter hos socialistiska och vänsterliberala journalister. Nu har en stor del av den gängse tyckareliten gått i spinn över att Skavlan på fredag skall intervjua Jimmy Åkesson (SD). Intervjun är inte sänd ändock rasar man, som t ex UNTs kulturredaktör, över att han tillåts yttra sig i det sammanhanget.

Jag är så glad över att jag och mina kamrater redan under gymnasieåren lärde oss och övade oss i att argumentera mot oss misshagliga uppfattningar utifrån den från Voltaire hämtade sentensen ”jag avskyr dina åsikter men är beredd att gå i döden för din rätt att ha dem”. Vart tog detta vägen? Är vi på väg in i ett monolitiskt tyckarsamhälle med en viss typ av uppfattningar styrda av en liten ”elit” journalister? Det skrämmer mig verkligen att utrymmet för avvikande uppfattningar sitter så löst.

Det är naturligtvis självklart att Jimmy Åkesson och SD skall behandlas på exakt samma sätt som alla andra politiker och partier. Eftersom jag är extremt politiskt intresserad så kommer jag att se intervjun med JÅ hos Skavlan, ett program som jag normalt inte tittar på. Sett i sitt sammanhang, JÅ:s politiska återkomst efter en sjukskrivning för utbrändhet, SD:s osannolika uppgång i väljaropinionen och det märkliga parlamentariska läget, är intervjun naturligtvis ett scoop för redaktionen för programmet. Om intervjun sedan är bra eller dålig det vet jag inte!

Låt intervjun sändas! Skriv sedan gärna, UNT, vad ni tycker och tänker om det som faktiskt kommer att sägas! Det är ER rätt! Men kom inte med pekpinnar om vad jag och andra skall ta del av! Jag avvisar alla försökt att censurera eller styra vilka intervjuer eller nyheter jag skall ta del av. Just för att nyhetsförmedlingen och debatten i Sverige är så fruktansvärt smal och dålig så tar jag dagligen på nätet del av ett stort antal internationella och svenska nyhetsorgan, även misshagliga! Jag gör sedan mina bedömningar. Uppenbarligen står jag därvid på en betydligt stabilare demokratisk, politisk och filosofisk grund än den gängse tyckareliten och deras aggressivt framförda krav på att få styra vad som sägs och skrivs!

SKRIVARSKOLORNAS ELÄNDE

27 mars 2015

Jag under senare år undrat mycket över varför den nypublicerade litteraturen är så platt och ointressant, oftast ett socialpornografiskt onanerande av en taskig barndom men helt utan allmänmänsklig lyftning, analys och slutsatser.
När jag tar del av den amerikanska litteraturkritiken mot de frekventa skrivarskolorna, vars elever beskrivs som lata, obegåvade och narcissistiska, börjar jag förstå varför. Huruvida omdömet helt stämmer på de många svenska skrivarskolorna vet jag inte. Jag har inga säkra belägg avseende lata och obegåvade elever. Narcissistiska stämmer dock att döma av de alster som presenteras.
Råd nummer ett på skrivarskolorna; skriv om det du varit med om, kan ju inte leda till något annat än ointressant socialpsykologisk pornografi.
Strunta i den nyutkomna litteraturen – undantag finns ex Lars Noréns Dagböcker och Kanusgårds sex volymer Min Kamp men det mesta övrigt blir bara sämre epigoni – och läs Shakespeare vars litteratur har en nivå som fortfarande håller. Det hävdas t.ex. att Sigmund Freud hämtade mycket av sina ideéer till analyser från Shakespeare även om han aldrig riktigt medgav det!

PALME-MORDET OCH LEIF GW PERSSON

27 mars 2015

För var gång som privatspanarna i Palme-mordet, Leif GW Persson inkluderad, lanserar någon ny teori om vem som mördade Palme blir jag allt mer övertygad om det galna i deras verksamhet. Det som kommer fram varefter om Christer Pettersson är att han erkänt mordet för bl. a. en trovärdig journalist och också agerat för att träffa Mårten Palme och erkänna mordet. Ett möte som aldrig blev av, Christer Pettersson avled innan. Det allra mesta som lanseras som nya teorier är ju också undersökt ett flertal gånger av Palme-gruppen. Skillnaden mellan de mest urspårade Palmespanarna och Leif GW Person är att han på bästa sändningstid kan framföra sina spekulationer utan att någon med grundlig insyn i utredningen kan motsäga spekulationerna. Underhållande är det möjligen men så sorgligt. Det bidrar bara till att ett nationellt trauma fortsätter! Ett trauma som skulle kunnat vara avgjort om inte en socialdemokratisk polischef Holmér klantat till det så in i vassen. Ytterligare påspätt av socialdemokratisk självtillräcklighet med privatspanare Ebbe Carlsson och ministrar. Christer Pettersson mördade Olof Palme det är många med insyn övertygade om inte minst tunga utredare i Palmegruppen, Lisbeth Palme (som ju pekade ut CP) och familjen m.fl.

PUTINS RYSSLAND, UKRAINA OCH VÄST

25 februari 2015

Vad USA och Ryssland hade behövt idag är ledare som John F Kennedy och (faktiskt) Nikita S Chrustjov. Trots avsaknad av mobiltelefon, heta linjen och likande kommunicerade dessa båda i stort sett dagligen brevledes för att försöka förstå den andre under mänsklighetens värsta kris, Kuba krisen den 16 – 29 oktober 1962. Världen stod närmare ett utplånande kärnvapenkrig än någonsin vare sig förr eller senare. Tillsammans manövrerade de sig ur krisen utan krig och blodspillan. USAs intellektuella pratkvarn B. Obama som inte får något uträttat och Rysslands ointellektulla KGB-doer V Putin talar inte med varandra, försöker inte förstå den andres motiv och oro trots tillgång till omedelbar kontakt via mobiltelefon och heta linjen. Nu driver Ukraina pådrivna av krigshetsare på båda sidor mot allt djupare militär inblandning och i slutänden ett förödande storkrig med stormakterna som proxydeltagare på vardera sidan. Gud hjälpe att kloka män och kvinnor på båda sidor får ett inflytande på processen innan den går helt överstyr. Tyvärr är jag rädd att det redan är försent för dessa krafter. Krig utvecklas av sina egna inre krafter. Det har omvittnats och belagts i så många analyser av historiska krigsprocesser.

Jag hoppas dock fortfarande att solen skall gå upp över ett Ukraina utan storkrig.

Man måste backa några steg i det senaste decenniets geopolitiska utvecklingen runt Ryssland för att kunna analysera (inte försvara) Putins militärpolitiska aktioner. Analogin med Sovjets utplacering av MRBMs och IRBMs på Kuba – som ett hot mot USAs intressen i den västra hemisfären – blir i det perspektivet begriplig. Hur långsiktigt politiskt ansvarsfullt har NATO/EU/USA egentligen agerat (inte minst i Ukraina det senaste året) gentemot Ryssland? Den som tänker efter en stund har svaret! Ryssland har analyserbara och begripliga säkerhetspolitiska intressen av att inte ha militärstrategiska hot alldeles in på sina gränser. Nåväl, nu har man hamnat där! Det krävs mycket politisk klokhet OCH försök till att förstå ”den andra sidan” för att manövrera världen ur detta storkrigshot. Oavsett hur utfallet av Merkels och Hollandes initiativ blir så är det mer av sådant som krävs. Ser i mitt husorgan SvD att M&Hs initiativ beskrivs som ett München2. Det oroar mig att politiska försök att neutralisera kriget i Ukraina desavoueras i svensk poltisk debatt. Det finns tillräckligt med ”warmongers” i världen ändå!‬

I en seriös analys är rysk eller västlig propaganda det minsta man skall lyssna på! Jag är inte säker på att det Ryssland sysslar med enbart är ”erövringspolitk”. Det går inte att komma undan västs ansvar som påhejare i Ukraina för att sedan lämna dem åt sitt öde emot ett militärt starkare Ryssland. Samtidigt måste det sägas att det INTE är västs fel att Putin och Ryssland har geopolitiska ambitioner. Putins maktpolitiska ambitioner – som bevisligen finns där – borde självfallet ha funnits med i den geopolitiska kalkylen/analysen innan man satsade på att välta Ukraina in i kaos. Jag önskar en djupare och bredare analys av den politiska utvecklingen de senaste decennierna!

Frågan ”Vem hotar vem?” kan ges ett betydligt mer nyanserat svar! Demonisering är ingen användbar analysmetod i något sammanhang!‬

VÄXJÖ KOMMUN OCH STATYN DAMEN MED VÄSKAN.

20 februari 2015

Socialisterna i Växjö driver nu en namninsamling för uppförandet av en staty av en kvinna som slår en misshaglig meningsmotståndare i huvudet med en väska. Egentligen är det ju självmål om det inte vore för att den principiella sidan av saken är så allvarlig.
Under mina gymnasieår övade vi ofta i kamratkretsen argumentation mot meningsmotståndare genom att någon i gruppen intog och drev en misshaglig ståndpunkt. Allt i enlighet med maximen – som vi uttryckligen hyllade – ”jag avskyr dina åsikter men är beredd att gå i döden för din rätt att ha dem.” (En maxim som ofta tillskrivs Voltaire men som faktiskt inte yttrats av V. utan av Evelyn Beatrice Hall, som en sammanfattning av V:s ståndpunkter i en biografi om V.)
Nu skall Växjö – om socialisterna får som de vill – uppföra en staty som hävdar att vi när vi möter misshagliga uppfattningar – exempelvis ideologiskt övertygade fascister – så skall vi inte längre slå dem med argument utan bokstavligen slå dem i huvudet med närmast tillgängliga väska. Man tar sig för pannan!
Var går gränsen för vilket tillhygge som är tillåtet för att slå en misshaglig politisk motståndare? Hård väska? Basebollträ?
Varför inte gå hela vägen och hävda en gammal nordisk maxim; ”lagen sitter i spjutstångs ände”. Det är rejäla tag för att få tyst på dem som har misshagliga uppfattningar! (Obs! Ironi!)
Oreflekterade kommunpolitiker i andra kommuner tävlar nu om att vilja ha statyn om Växjö inte skulle uppföra den.
Pease, please… tänk efter kära kommunpolitiker innan ni yttrar er och reflektera en stund över konsekvensen av era ståndpunkter! Spring inte efter första bästa populistiska mediadrev, ni har faktiskt ett djupare ansvar!

TICHONOV REVISITED

25 november 2014

När Tichonov nu hyllas kan det var på sin plats att påminna om att han ledde det Sovjetiska laget i ishockey i ett poststalinistiskt samhälle. Laget var ”inspärrade” i 11 månader i ett ”läger” med militär disciplin och med en telefon och ett samtal per dygn hem till familjen. T. utövade ett rent diktatoriskt ledarskap över spelarna som var anställda som sovjetiska militärer. Är det att undra på att de aldrig visade någon glädje hur mycket de än vann! Däremot visade superfemman (Makarov, Larionov, Krutov, Fetisov och Kasatonov) även senare vilka fantastiska spelare de var. Hylla gärna spelarna men kalla Tichonov för vad han var; en kommunistisk diktator!

Under Sovjet- och OSS-tiden var hockyn ett viktigt politiskt uppdrag. T. genomförde sitt uppdrag med stor diktatorisk nit till punkt och pricka. Som ledare idag hade han inte haft en chans för han saknade förmågan att improvisera och gå utanför ”planen”. Han lär ha varit hatad av fyra femtedelar av CSKA-femman. Bara Kasatonov stod på hans sida

Ibland diskuteras att stryka de gamla rekorden från TDR (Tyska Demokratiska Republiken, vilket hycklande namn) tillkomna med mediciner, preparat och drill från tidig ungdom. Se tex den fantastiska serien Waisensee där detta skildras bra. Man kanske också skulle frånta Sovjet de gamla medaljerna tillkomna i ett extremt totalitärt system. Nåja, det kanske är en alltför drastisk inställning. Någon hyllning av hur de tillkom behövs dock inte! Hylla däremot spelarna som tvangs prestera inom ett perverst socialistiskt system!