När Almedalsjippot nu går mot sitt slut kan jag inte undanhålla mina FB vänner följande utdrag ur en artikel i dagens SvD med titeln ”Politikvecka ger staten miljonnota”. Artikeln fokuserar mina två huvudinvändningar; för det första att nyttan för oss medborgare är marginell för att inte säga obefintlig, för det andra att nyttan är individuell medan notan i vanlig ordning kollektiviseras genom att betalas av oss skattebetalare.
”Stora skattepengar är i rullning varje år i Visby när politiker besöker Almedalsveckan
– Man kanske ska ha en diskussion på högre nivå, givet att det blivit så hiskeligt dyrt, säger statsvetaren Marcia Grimes.
….
Politikerveckan är samtidigt en god inkomstkälla för de som hyr ut boenden – och en ständig utgiftspost för skattebetalarna.
….
Avvägningen mellan nytta av närvaro i Almedalen kontra värde för skattebetalare är svår, anser Marcia Grimes, universitetslektor på Göteborgs universitet, som forskat om allmänhetens förtroende för politiska institutioner.
– Det är svårt att göra en kalkyl på kostnader och med all säkerhet landa i att det lönar sig. Egentligen kanske alla borde avstå Almedalen, men det är kostsamt för en enskild politiker eller ett parti att avstå, säger Marcia Grimes.
– Jag tycker inte man kan utkräva ansvar från enskilda personer eller partier, men man kanske ska ha en diskussion på högre nivå, givet att det blivit så hiskeligt dyrt. Det är ändå skattepengar som i slutändan bekostar det hela, säger Marcia Grimes.
Biträdande universitetslektorn Niklas Bengtsson menar att det är svårt att direkt se samhällsvinsten för Almedalsveckan, och att mycket kretsat kring individuella syften.
– Jag är nyfiken på vad vinsten är från Almedalsjippot, det finns väldigt många individuella syften med att åka dit. Många journalister, forskare och politiker tjänar själva på att nätverka, vad samhället tjänar är mindre uppenbart. Om den vinsten är noll så borde betalviljan också vara nära noll, säger Niklas Bengtsson, på nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.”
Mark Malmström, Claes Lönegård, Jani Pirttisalo
lennart waaras blogg 
Kommentera