lennart waaras blogg

Forskaren Lorenzo Vidino är chef för George Washington- universitetets program för extremismstudier och har skrivit standardverket ”The New Muslim Brotherhood in the West” (Columbia University Press, 2010) om Muslimska Brödraskapet. Han varnar för att rörelsen inte tas på tillräckligt allvar.

I Sverige blev det nyligen debatt om en rapport om Muslimska Brödraskapet (MB) från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Hur ska vi förstå MB:s närvaro i Väst?

– MB finns i runt 90 länder, och rörelsen har olika form beroende på var den verkar. Rörelser kopplade till MB i olika länder verkar utifrån en gemensam vision, men är helt oberoende operationellt.
– I Väst kan man tala om tre olika kategorier: ”De rena bröderna”, som är medlemmar i MB-avdelningar i Mellanöstern; ”MB-anknutna”, det vill säga organisationer grundade av personer med starka personliga band till MB, men som verkar oberoende av någon MB-struktur, och som fokuserar framför allt på det europeiska land i vilket de verkar.
– Den tredje kategorin är organisationer som är ”influerade av MB”, men med svagare personliga, finansiella och organisatoriska band till MB. Men det står klart – exempelvis från den litteratur man använder, eller de predikanter man associerar sig med – att det finns band och att man bygger till stor del på MB:s ideologi.
Vilka är MB:s mål i den muslimska världen?
– Ytterst att lägga grunden för en islamisk stat genom ”islamisering nerifrån” – en långsam process som är tänkt att kulminera i att det etableras ett rent islamiskt styrelseskick som en naturlig följd av att majoriteten av befolkningen islamiseras.
Vilka är målen i Väst?
– Målen i Väst är annorlunda, eftersom MB är en pragmatisk rörelse. När det kommer till ”de rena bröderna” är målen starkt kopplade till ursprungsländerna: De betraktar europeiska länder som fristäder och operationsbaser, varifrån de kan förse modergruppen med politiskt, logistiskt och finansiellt stöd, och stöd i form av propaganda.
– Vad gäller de två andra kategorierna – de MB-anknutna och de MB-influerade – är avsikten att sprida sina religiösa och politiska uppfattningar bland muslimer i Europa; uppnå att de betraktas som representanter för europeiska muslimska grupper i statens och mediernas ögon; och slutligen att stödja islamister i värdlandet och internationellt.
Finns det exempel på att MB infiltrerat etablerade partier i Europa?
– Det finns flera tecken på att MB-nätverk försöker komma nära europeiska politiska eliter för att verka för sina syften.
– Jag inleder min bok med förmodligen det mest osannolika exemplet i Väst: Abdulrahman Alamoudi, en av de högsta ledarna för MB i USA som var stamgäst i Vita huset – både under Bill Clinton och George W Bush – och allmänt hyllad som ett exempel på en moderat och pålitlig ledare för en minoritetsgrupp. Tills brittisk polis grep honom med en väska full med kontanter som han erkände skulle användas för en mordplan med koppling till al-Qaida. Det här är ett exceptionellt fall, men det finns gott om exempel på att islamistiska ledare verkar inom det politiska systemet för att driva en agenda som ytterst är oförenlig med systemets själva existens.
Finns det ett mönster – är partier till höger eller vänster mer mottagliga för infiltration?
– Infiltration är ett laddat ord. Men vi har i flera länder i Väst sett systematiska försök från MB-organisationer att etablera nära relationer med politiska krafter – främst till vänster, men inte enbart. Man kan se det som något positivt, eftersom det är eftersträvansvärt att minoritetsgrupper engagerar sig politiskt. Men vissa aspekter är oroväckande:
– I många fall är detta engagemang grundat på falska premisser. Hur kan någon som driver en organisation som sprider propaganda av Yusuf al Qaradawi, som säger att homosexuella ska dödas, vara medlem av ett parti som står till vänster?
Vilka är de främsta missförstånden avseende MB i Väst?
– Vi fokuserar mycket på IS och hotet från jihadismen, och det gör vi på goda grunder. Men islamister i slips och kostym som verkar inom systemet är också ett hot, även om det är en annan sorts hot. De har inte infiltrerat våra system helt och hållet, som några alarmister hävdar. Men detta är smarta människor som har en klar och tydlig strategi, och som har fått en del inflytande i många länder i Väst. Det är farligt att ignorera den negativa effekt detta har på sammanhållningen i våra samhällen.
– Vi tänker ofta väldigt svartvitt: Det finns terrorister och de är dåliga, och sedan finns det inga problem i övrigt. Det är förenklat. MB ligger i en gråzon. De är inte terrorister, även om de har en ganska tvetydig relation till våld. Men det innebär inte att de är oproblematiska.
Hur har stater i Väst förhållit sig till MB?
– Detta finns en enorm inkonsekvens i hur MB hanteras, inte bara mellan olika länder, utan också inom länder.
– Inget europeiskt land har antagit en sammanhållen analys som följs av alla delar av staten. Det finns inga centralt antagna styrdokument eller interna riktlinjer som skickas till alla myndighetsföreträdare och som slår fast hur europeiska MB- organisationer ska identifieras, bedömas och bemötas.
Vad är ditt råd – hur bör MB bemötas?
– Först och främst måste vi veta vilka de är, hur de agerar och vad de vill. Utifrån det bör vi sedan slå fast en flexibel men sammanhängande plan för hur vi ska förhålla oss. Det finns väldigt få skäl som kan åberopas för att förbjuda MB. Men att rörelsen tolereras juridiskt är inte detsamma som att den ska tolereras av samhället generellt, och när de uttrycker avskyvärda uppfattningar ska de bemötas.
– Jag skulle vilja se en policy som innebär att MB-grupper involveras utan att man ger dem inflytande. Det innebär att myndigheter ska upprätthålla kontakten med MB-organisationer, samtidigt som man är fullt medveten om vem man har att göra med, och vad rörelsen har för värderingar och avsikter. MB-nätverk har historiskt visat en enorm förmåga att få monopol på den muslimska debatten och att få status som representanter för muslimska minoriteter. Myndigheter ska inte ge dem inflytande – det vill säga upphöja dem till grindvakter för den muslimska gruppen i ett land, ge dem legitimitet eller finansiellt stöd för att driva sin agenda.
SvD ledare 25.3.2017

Personer som planerar terrorresor lämnar allt färre spår efter sig, det gör det svårt att förutse vem som planerar en resa. Dessutom visar en ny rapport att bidragsfusket är stort bland resenärerna.

Det har länge varit känt att personer som planerar att resa ner till Syrien och Irak för att ansluta sig till terrorgrupper lämnar finansiella spår efter sig. Men enligt Finansinspektionen har det blivit betydligt svårare att se varningssignalerna.

En trolig förklaring till att det blivit allt svårare att hitta spår efter den som planerar en terrorresa är att personerna blivit betydligt mer medvetna om de spår som olika aktiviteter lämnar. Det visar en ny rapport från Finansinspektionen.

Bilköp, sms-lån och maximerade krediter är fortfarande vanliga, men personerna som planerar resorna är betydligt mer försiktiga. Bland annat tar man betydligt kortare tid på sig att förbereda, för att minska risken för upptäckt.

Det har också blivit allmänt känt att myndigheter aktivt jobbar för att motverka resor.

Bidragsfusk vanligt bland terrorresenärer

I den nya rapporten från Finansinspektionen kartläggs också vilken typ av ekonomisk brottslighet terrorresenärer ägnar sig åt innan de åker ner.

Utmärkande för de svenska resenärerna är att nästan alla 300 individer som rapporten tittat på uppburit någon form av statliga bidrag och att det förekommer att man har personer i Sverige som hanterar post och annat för att ge sken av att personen fortfarande befinner sig i Sverige.

Mest vanligt är bidrag som kommer från Försäkringskassan så som bostadsbidrag, barnbidrag, studielån, underhållsstöd och föräldrapenning. Det är också vanligt att personer som befinner sig i Sverige får bidrag som de därefter skickar ner till de personer som befinner sig i konfliktområdet.

Även om personerna blir återbetalningsskyldiga vid felaktiga utbetalningar är utsikterna små att lyckas kräva tillbaka pengarna eftersom de lämnat Sverige.

Momsfusk för tiotals miljoner

En annan typ av ekonomisk brottslighet som Finansinspektionen kartlagt bland terrorresenärer är momsbrott. Flera företag har använts för att sälja mobiltelefoner och med hjälp av mellanhänder har pengar flyttats mellan olika företag för att undanhålla skatt.

Brottsligheten har varit omfattande och lett till att tiotals miljoner har undanhållits staten. ( SvD ledare 9.3.2017)