Sveriges sämsta statsminister under efterkrigstiden Fredrik Reinfeldt, påhejad av den verklighetsförnekande migrationsministern Erik Ullenhag, skrev ett migrationspolitiskt avtal år 2011 med Åsa Romson och MP som påvisbart bidragit till dagens katastrofläge. Vi är några som påtalat detta i flera år. Nu vaknar M upp! Det är på tiden! Hoppas att det inte bara är signalpolitk och läpparnas bekännelse utan att den också omsätts i praktisk politik. Det är helt nödvändigt.
Nedan ett sammandrag av M:s migrationspolitiska artikel i dagens DN för er som har andra tidningar!
”Ett negativ besked är ofta ett hårt slag för den asylsökande. Samtidigt finns inget utrymme för otydlighet: Det är skyddsskälen som avgör rätten till asyl. Om ett utvisningsbeslut i praktiken inte efterlevs, så undergrävs trovärdigheten i hela invandringspolitiken.
Sverige saknar i dag kontroll över hur många som vistas illegalt i landet, men uppgifter pekar på att det kan handla om upp till 50.000 personer. Antalet asylsökande som stannar kvar, trots att de fått avslag, väntas dessutom öka kraftigt de kommande åren. Det rör sig om över 40.000 personer på fyra år.
Om inte detta stoppas kommer det att leda till ett permanent skuggsamhälle, präglat av utsatthet, utnyttjande och kriminalitet. Det vore en dålig framtid för Sverige.
Framväxten av skuggsamhällen skadar trovärdigheten för svensk migrationspolitik och våra myndigheters förmåga att sköta sitt jobb. Om verkliga skyddsskäl ska ge rätt att stanna i Sverige, måste den som saknar skyddsskäl återvända till hemlandet.
Öka antalet verkställda utvisningar.
Sveriges flyktingmottagande har ökat kraftigt medan antalet verkställda utvisningar fortfarande är lågt. Dessutom väntas antalet utvisningsärenden som överlämnas till Polisen nu öka kraftigt.
M vill därför ge Migrationsverket, Polisen och Kriminalvården i uppdrag att påtagligt öka antalet verkställda beslut om utvisning. Det kräver att myndigheterna får ett helhjärtat stöd från politiskt håll. Det stödet var inte tillräckligt i samband med den så kallade Reva-debatten 2012-2013.
Inre utlänningskontroller.
Inre utlänningskontroller är ett viktigt verktyg för att hitta de personer som vistas här illegalt, och som ska utvisas ur landet. Moderaterna vill därför ge Polisen i uppdrag att kraftigt öka antalet inre utlänningskontroller och särskilda resurser måste öronmärkas för detta.
Ge Polisen effektivare verktyg.
I Polisens arbete med inre utlänningskontroll och verkställighet av utvisningar är det avgörande att kunna utreda en persons identitet. Polisen måste få tillräckliga verktyg för detta, och har också efterfrågat ökade befogenheter. Att placera den som fått avslag i förvar ökar också chansen till återvändande och därför bör resurser riktas för att öka antalet förvarsplatser.
Förläng preskriptionstiden och dra in ekonomiskt bistånd.
Preskriptionstiden för asylärenden bör förlängas från fyra år till tio, så att man inte kan gå under jorden i några år och sedan söka asyl på nytt. Dessutom ska inte kommuner – som till exempel Malmö och Stockholm – tillåtas ge ekonomiskt bistånd till dem som vistas här illegalt. Socialbidrag ska bara få betalas ut som nödbistånd.
Begränsa rätten till välfärdsförmåner.
Frågan om huruvida personer som vistas här illegalt ändå ska erbjudas svensk sjukvård och skola är komplex. Ett land kan i längden inte sända dubbla signaler till dem som stannar kvar illegalt, eller tillåta att barn ärver sina föräldrars illegala tillvaro i Sverige.
Moderaterna anser att reglerna för rätt till sjukvård för människor som vistas här illegalt bör återgå till det som gällde före 2013, när rättigheterna utökades. Det innebär att regioner och landsting endast ska erbjuda akut (omedelbar) vård och behandling till vuxna som vistas här illegalt.
Barn som saknar rätt att vistas här måste dock fortsatt ha rätt till sjukvård som andra barn. Den principen bygger på att det inte vore rimligt att barn blir utan sjukvård på grund av föräldrarnas agerande.
I dag har barn som vistas olagligt i Sverige rätt även till skolgång, från förskoleklass till gymnasiet. Före 2013 fanns ingen generell rätt till skolgång, utan kommuner fick själva avgöra från fall till fall. Vill man hindra framväxten av skuggsamhällen är det naturligtvis problematiskt att samtidigt ge rätt till skolgång.
Detta är inga enkla reformer. Men de är nödvändiga om Sverige ska lösa de problem som växer med skuggsamhällena. Det kan helt enkelt inte längre vänta.”
lennart waaras blogg 