Med regressiv menas att den drabbar familjer med lägre inkomster hårdare än familjer med högre inkomster. Det är alltså rena motsatsen till progressiv beskattning som drabbar dem med högre inkomster hårdare än dem med lägre inkomster!
Bensinskatten drabbar familjer på landsbygden hårdare än dem som bor i städer och tätorter med utbyggd kollektivtrafik med frekventa avgångar i tidtabellerna. Familjer som i den praktiska vardagen har alternativa sätt att ta sig till och från arbete, utbildning och fritidsaktiviteter. Alternativen heter kollektivtrafik eller egen bil!
Bensinskatten drabbar vidare landsbygden hårdare eftersom familjer på landsbygden i normalfallet har längre resor till arbete, utbildning och fritidsaktiviteter än familjer i tätorter och städer. Familjer här har inga alternativ att välja mellan. Det är den egna bilen som gäller i avsaknad av fungerande utbyggd kollektivtrafik!
Av priset på 95-oktanig bensin på ca 16 kronor för en liter är 10 kronor ren statsskatt. Utan skattepålagan skulle en liter bensinen kosta ca 6 kronor litern vilket är en nivå som bensinpriset ligger på i flera andra länder.
Politiker främst med miljö- eller socialdemokratisk grundpolitik har valt att höja bensinskatten med analyserbart prohibitiv inverkan på förutsättningarna för en familj på landsbygden att leva ett ekonomiskt gott liv.
I fallet med miljöpartiet är sannolikt föreställningen för denna regressiva skattepolitik någon form av miljöförbättrande effekt. Genom att straffa bilismen minskar man utsläppen och bidrar till ett förbättrat klimat! Andra oönskade effekter är varken analyserade eller kvantifierade i monetära och fördelningspolitiska termer! Miljöpartiets föreställning är en rent politiskt-ideologiskt grundad uppfattning. Det finns ingen seriös forskning över huvud som på allvar visar några sådana antagna mätbara effekter av denna regressiva skattepolitik! Vilka effekter den regressiva skattepolitiken har för familjer på landsbygden kan däremot enkelt analyseras och kalkyleras!
I det socialdemokratiska fallet är bevekelsegrunderna sannolikt det vanliga sökandet efter skattekällor att krama ur för att betala främst alla offentliga bidragsformer som nu av insedda skäl ansträngs till det yttersta!
I varje fall kan vi konstatera att den regressiva bensinskattepolitiken inte skadar privatekonomin hos välbeställda familjer i våra storstäder i den utsträckning som den skadar privatekonomin för låginkomstfamiljer på landsbygden. Snyggt jobbat av en ”miljö- och arbetarregering”!
lennart waaras blogg 
Kommentera