Nu kastar Socialdemokraterna alla hämningar och går ”all in” på den totalitära väg som stakats ut av deras läromästare i Östtyskland nämligen Stasi som visste exakt hur man tränger in i familjerna och letar kritiker och ”fiender”.
Josef Stalin och Lavrentija Beria ligger i sina gravaroch man lyssnar noga kan man höra liken mumla beundrande; ”tänk om vi haft Magdalena Anderson och Socialdemokraterna i partiet, de vet verkligen hur man kontrollerar folket och har inga hämnngar”.
Socialdemokraterna går nu till full attack emot fria sociala medier och forum för yttrandefrihet. Socialdemokraterna vill införa en strikt 15-årsgräns med id-krav och inrätta en särskild nätpolis (notera detta Stasi plagiat) som patrullerar ”Sveriges digitala torg” och ingriper mot ”hatbrott” och ”extremism”.
Så här skriver Magdalena Stasi Andersson på FB:
”Du och dina barn ska slippa mötas av hat, hot och kriminellt innehåll på sociala medier, särskilt när vi ser hur kriminella gäng och extremister allt oftare försöker rekrytera unga på nätet.
Samhället måste kliva fram, ta kontroll och rensa upp i träsket på nätet. Sociala medier ska vara en mötesplats utan hat, hot och kriminalitet.
Vi socialdemokrater vill därför att det inrättas en nätpolis som kan patrullera Sveriges digitala torg. Det är ett steg i arbetet för att få bort kriminalitet, hatbrott och våldsbejakande extremism på nätet”,
Socialministern i SD/M-regeringen Jakob Forssmed (KD) traskar totalitär patrullo och välkomnar S-beskedet!
Nej, det är inte 1 april. Det är luciferiska globalisters lydiga hantlangare i form av en skådespelare och icke vald diktator från Ukraina och en hbtqia-aktivist och tillika moderat statsminister i Sverige som skrivit ett ”Letter of intent”.
Innehållet i det signerade dokumentet är; lyssna och lär att det historiskt genomkorrupta och lusfattiga Ukraina skall ”köpa” 100 – 150 JAS Gripen E.
Ett flygplan kostar 800 miljoner. Med underhåll, utbildning, service, installation blir sannolikt kostnaden närmare en miljard per flygplan. Det innebär en kostnad för Ukraina för flygplanen på 80 – 120 miljarder SEK, inklusive övriga kostnader 100 – 150 miljarder SEK. Det motsvarar drygt 25 procent av den Ukrainska statsbudgeten.
Ett är säkert i affären, finansoligarkerna Wallenberg och deras maktklan blir än rikare och än mer dominerande i svensk utrikes- och inrikespolitik, alldeles oavsett om det är S eller M som ”sitter” vid den formella makten. Finansoligarkerna Wallenbergs och deras klan är den reella makten och utgör den permanenta regeringen i Sverige. Det bir allt tydligare. Make no mistake about that; så har det varit allt från Hjalmar Brantings överenskommelse med K A Wallenberg med ökat inflytande efter Saltsjöbadsavtalen på 30-talet.
Fakta att ta in i analysen av media rapporteringen: Sverige har på knappt 20 år tillverkat ca 300 JAS Gripen av olika versioner. Hur skall den fantiserade mängden 100 – 150 flygmaskiner kunna produceras? Sverige har beställt 60 JAS Gripen E, andra kunder som exempelvis Kanada signalerar åter intresse av att köpa JAS Gripen E i ungefär samma omfattning. Sverige skall väl ändock inte skänka bort våra egna JAS Gripen E? Hur skall denna produktionskalkyl fås att stämma med realiteter?
Det här är naturligtvis politiskt skojeri och lurendrejeri på högsta nivå. Geo-politiskt äventyrligt dessutom! Oroande är det, bortom det hanterbara. Än värre blir situationen för oss svenskar med svensk historias farligaste minister Pål Jonsson som vill att Sverige går in i ”krigsläge” och förbereder krig med Ryssland. Han måste röstas bort innan det är för sent. Hans geo-politiskt obalanserade uttalanden och faktiska landsförräderi (inkl DCA avtalet) överträffar i farlighet till och med migrationen och muslimerna som övergripande problem för Sverige. Pål Jonsson och Moderaterna måste bort från makten. Men hur skall det gå till? Var står S i denna fråga? Är de lika krigshetsande och geo-politiskt äventyrliga?
”If you look at the map of trust in news in Europe, it is immediately apparent how differently people in different countries view the media. In Northern and Western Europe, news enjoys a fairly high level of trust. Finland (67%), Denmark (56%), Norway, and Portugal (both 54%) lead the way, with most people there considering news sources to be trustworthy.
However, the situation is quite different in the UK and especially in France. In France, for example, only 29% of the population trusts the news, one of the lowest figures on the continent.
In Southern and Eastern Europe, trust in the news is also low, often falling below 40%. The lowest figures are in Hungary and Greece, where only 22% of respondents consider the news to be reliable”.
Hur förklara de oerhört varierande nivåerna med Skandinavien som sticker ut. Jämför gärna Finland och Sverige med exempelvis Frankrike och UK som har världens kanske ledande nyhetsmedier medan Sverige har de sämsta med Bonnier/Wolodarkis DN/Expressen, Schibstedts SvD/AB samt statsmedia SVT/SR. Är svenskar extremt naiva? Lättlurade? Dominerade av statsmedia? Indoktrinerade? Sämre kunskaper om fakta och verklighet? Eller vad? Reuters studie är enormt rik på information och analyser att botanisera i. Detta är seriös information, inget vänster- eller högertyckande. Vill du veta läs Reuters studie. Bilden nedan är en kort-kort summary för Europa
Källa: This study has been commissioned by the Reuters Institute for the Study of Journalism to understand how news is being consumed in a range of countries. Research was conducted by YouGov using an online questionnaire from the middle of January to the end of February 2025. . The study covers Europe, Americas. Asia-Pacific and Africa.
Vid ämbetsreformerna (införandet av prästvigning av kvinnor) från slutet av 1950-talet och framåt varnades för konsekvenserna.
Nu har vi facit och kan utvärdera hur det blivit. Svenska kyrkan har nämligen en majoritet kvinnliga präster och har haft en kvinnlig ärkebiskop- Allt är således till bästa och Svenska kyrkan mår slåledes utmärkt. Eller, låt oss se efter och granska fakta och empiri.
Kyrkbänkarna gapar tomma. Antalet kyrkobesökare har minskat kraftigt, ofta är endast en liten handfull äldre damer närvarande. Jag vet, jag besöker gudstjänster och mässor. Undantaget är de stora högtiderna.
Medlemsantalet minskar kraftigt år för år, decennium för decennium.
Svenska kyrkans teologiska renhet har usurperat och hamnat i gnosticism, falsk lära, avvikelser från evangelium och kyrkans trossatser för att inte säga Jesu Kristi budskap.
Politiskt har Svenska kyrkan övertagits av den ideologiska vänstern och styrs via ”kval” till politiska församlingar (inte kyrkans kristna församlingar som är något helt annat djupare och allvarligare allt sedan den första kyrkan för 2000 år sedan) som kyrkomöte/kyrkostyrelse/kyrkoråd av Socialdemokraterna. Den politiska teologin präglas av hbtqi ideologi, vigning av homo-par till äktenskap, kön är inte biologiskt bestämbart utan vad man känner, klimatalarmism, toxisk feminism och en allmän upplösning av moral och etik. I exempelvis S:t Nicolaikyrkan vid Stortorget i Örebro vanpryds kyrkorummet av en gigantiskt pervers ”regnbågs”-matta tvärs igenom hela kyrkan. Luciferiskt så det dånar i kyrkans valv. Äldre tiders i kyrkan begravda präster ligger och roterar i gravarna (det hörs när man sitter och kontemplerar i kyrkan vilket är svårt med en luciferisk matta bredvid sig). Roterar av upprördhet gör också Engelbrekt Engelbrektsson som anses ligga i S:t Nicolaikyrkan i Örebro.
Det blev det empiriskt belagda resultatet av ämbetsreformen och införandet av kvinnliga präster. Men det visste vi ju och kunde förutse vilket också gjordes i den s.k. debatten.
Arboga är en stad med rötter i tidig medeltid. Det är således ingen tillfällighet att en munkorden slog sig ner i Arboga och byggde en kyrka. Bevarade spår från 1700- och 1800-talen finns dessutom i innerstaden i form av småskalig träbebyggelse och borgargårdar. En karta från 1660-talet är den äldsta bevarade. Tillsammans med bevarade medeltida byggnader finns information från arkeologiska utgrävningar som visar på att en tidig rutnätsplan av nordtysk modell präglar innerstaden. Staden dominerades av trånga gränder och små enkla trähus. Uppskattningar i ”Arboga stads historia II” anger folkmängden till mellan 1 000 och 2 000 vid 1600-talets mitt.
KYRKAN ÄR BYGGD AV FRANCISKANER MUNKAR
”Påbörjad under slutet av 1200-talet, ombyggd under 1600-talet och restaurerad under 18- och 1900-talen”. Så skulle en sammanfattande portalparagraf kunna lyda.
Kyrkans nordfasad med sakristian och lågdelen av den tvåskeppiga kyrkan sedd från nordost.
Sydfasaden sed från sydost.
Sydfasaden från SO.
Kyrkans östra kordel.
Heliga Trefaldighetskyrkans västfasad sedd från Järntorget. Kyrkan är belägen i östra delen av stadens centrum och är imponerande exteriört och inte minst med en magnifikt storartad interiör. Strax till höger i den nuvarande parken låg franciskanerkonventet från mitten av 1200-talet fram till 1527 efter reformationsriksdagen när Gustav Wasa stängde kloster och lade beslag på kyrkornas och klostrens alla värdeföremål som kyrksilver liksom diarier som kom att användes för rikets räkenskaper där delar kan återfinns än idag. Med diarierna försvann och föröddes en flerhundraårig skriven historia i form av klostrens närmast dagliga notiser som redogjorde för vad som sig i riket timat haver. En kulturell och historisk källkatastrof som saknar motstycke.
Franciskanermunkar kom vandrandes i början av 1200-talet upp genom Europa och in i Sverige. Gråbröderna, som de också kallades, bosatte sig i städer som de trodde kunde expandera och där det fanns större (relativt) befolkningar. Att de kom till Arboga finns nedtecknat i klostret Assisi i Italien
Den ursprungliga kyrkan var en konventskyrka/klosterkyrka som tillhörde orden. Franciskanerna kom till Arboga vid mitten av 1200-talet men uppgiften är osäker enär olika uppgifter förekommer i litteraturen. De påbörjade kyrkobygget 1256 andra uppgifter anger en senare tidpunkt vid 1285, det vill säga under den framgångsrike och hårdföre regenten Magnus Birgersson med det senare tillnamnet Ladulås. Enligt uppgifter invigdes kyrkan år 1308. Man antar att kyrkan då kallades S:t Petri eller S.t Pauli och var möjligen också helgad åt Jungfru Maria. Källan är dokument från 1396 och ett kyrkomöte i Arboga. Den hade från början inte det torn den senare fick och som syns på en äldre teckning ovan. Kyrkan byggdes så att den skulle synas tydligt ut mot den medeltida staden. Franciskanerkonventets byggnader låg sannolikt (större utgrävningar saknas) söder om kyrkan och närmare ån. Området var ursprungligen en sank och sumpig mark vilket haft avgörande betydelse för senare tillbyggnader och renoveringar. Franciskanerkonventet stängdes på order från Gustav Wasa efter reformationsriksdagen i Västerås 1527. Den sista franciskanerbrodern lämnade konventet 1529. Gustav Wasa skänkte sedan kyrkan till stadens borgare men de föredrog den andra kyrkan S:t Nicolai som stod på torrare mark varför franciskanerkyrkan stod öde och förföll.
KYRKAN
Cecilia Markgrefvinna till Baden och Gustav Wasas dotter, som var katolik, kunde inte acceptera förfallet. Hon bodde i Arboga åren 1572 – 79. Cecilia anhöll hos brodern Johan III om renovering. Johan III som kände sympati för kyrkan ålade Arbogaborgarna att rusta upp kyrkan. Om så inte skedde hotade Johan III med att dra in handelsättigheterna för staden. Det påverkade stadens borgare. Takryttaren togs ner och det 64 meter höga tornet byggdes. Renoveringen genomfördes om än motvilligt rapporteras det. I Arboga känning skriver författaren klokt och betänkansvärt: ”Hade icke Mark-Grefvinnan till Baden Fru Cecilia klagat hos sin broder Konung Johan d. II öfwer Klosterkyrkans undergång, torde aldrig blifwit någon särdelt Stads-Kyrka”. När vi vi sitter i kyrkans kor och kontemplerar betänker vi hur nära det var att vi inte fått uppleva denna enormt vackra kyrka. Tankarna går till dem som räddade den åt oss.
Namnet Heliga Trefaldighetskyrkan fick kyrkan sannolikt vid återinvigningen 1651. I folkmun hette den under långa tider för Nerkyrkan för sitt ”sänka och wattuaktiga läge” till skillnad från den populärare Upkyrkan som låg ”högd på Torr backa” ( citat ur Lohmans ”Arboga känning”)
Kyrkan var från början tvåskeppig med ett mittskepp och ett lägre sidoskepp mot norr men saknade torn. Franciskanerkyrkorna byggdes på ungefär samma sätt. Dock fanns en takryttare av trä mitt på det spåntäckta taket. Kyrkan är byggd av gråsten med tegel i stjärnvalven (från 1400-talet) och västfasaden som byggdes senare. En klostergård omgärdade kyrkan. Under första hälften av 1400-talet valvslogs kyrkorummet och dekorerades med kalkmålningar.
Under 1600-talet genomgick kyrkan betydande förändringar. Det murade tornet byggdes 1618–1635. Erik Tornbyggare svarade för att arbetet utfördes om än långsamt vilket också kan ha berott på bristande finansiella resurser. Renoveringen blev dyr och staden var liten med begränsade tillgångar hos invånarna.
Marken var dessutom mjuk och vattensjuk vilket ställde till problem med stabiliteten. Grundförhållandena var problematiska för ett stort torn. Valven hade dessutom börjat rämna. För att staga upp kyrkan byggdes strävpelare utvändigt runt hela kyrkan. (Notera att först vid renoveringen 1982 stabiliserades tornet slutligen med 110 stålpelare mot urberget, med en total längd av 1 km.) Norra långväggen revs och återuppfördes på 1640-talet. På 1660-talet revs och nybyggdes koret som då fick sin tresidiga form och fönsterindelning.
1837 lades skiffer på långhusets södra sida och så småningom övriga sidor, istället för den tidigare spånbeklädnaden. 1883 lades järnplåt på taket. 1897–1898 genomfördes en radikal omgestaltning i kyrkan. Bland annat revs mittgångens dåvarande brädgolv och även korets tegelgolv, och ersattes med kalkstensplattor. 1600-talets slutna bänkkvarter ersattes med öppna bänkrader i nygotisk stil. 1400-talsmålningarna som varit överkalkade från 1800-taler frilades och restaurerades 1897. Orgelläktaren revs på 1960 och ett musikrum inreddes i tornet. På 1980-talet förstärktes tornet
Planritningen ovan visar kyrkans layout idag.Kyrkans grundplan är fortfarande de medeltida.
MÅLNINGAR FRÅN 1400-TALET AV KYRKOMÅLAREN MAGNUS HAQUINI
På 1800-talet kalkades målningarna över men togs fram igen 1897 på den södra väggen. Målningarna är al fresco det vill säga målade med kalkblandade färger på fuktigt underlag. De målningar som finns kvar är bara en mindre del av de som en gång funnits. Det är mycket sannolikt att att samtliga väggar och valv varit bemålade. Ombyggnader, renoveringar och valvreparationer har förstört dessa. Varje valv har ett eget tema. Nedan visas ett litet urval av målningarna från valven.
Kyrkomålaren på 1400-talet kan ha haft Heliga Trefaldighetskyrkan som förebild. Den senmedeltida kyrkan hade inget västtorn (det byggdes senare) utan en takryttare vilken är införd på denna väggmålning.
En helgon/martyr med gloria, i detta fall Laurentius på halstret som torteras å det grymmaste. Medeltiden var ingen lekstuga för dem som inte var helt i linje med rådande maktstrukturer, ideologier och bestämmande teologi. Förespråkare för enkönade äktenskap och hbtqia+ ideologi hade med rätta inte blivit långlivade.
Den Helige Franciscus
Avrättning med svärd var förbehållen de högre stånden. Här en martyr/helgon som avrättas med svärd synbarligen på kunglig order.
En världslig man. Kanske en bild av en man ur hirden hos någon makthavare, med svärd och den typiska droppformade skölden. Båda enhandsfattade.
På väggarna i kyrkorummet finns dessa medeltida målningar, daterade till 1400-talet, troligtvis utförda av Magnus Håkansson (lat. Haquini) från Arboga. Målningarna i Trefaldighetskyrkan har vissa likheter med Giottos fresker i Fransciskuskyrkan i Assisi. Det har därför spekulerats i om inte Haquini besökt den italienska staden och där fått förebilder till sina egna målningar.
Magnus Håkansson som dog 1470, var en medeltida kyrkomålare som är omnämnd i Vadstenadiariet, ett av få klosterdiarier som finns kvar. Han var köpman från Arboga och lät viga sig till munk i klostret 1442. Magnus var mycket intresserad av målarkonst och framställning av färg. Han skickades därför till ett kloster utomlands för att studera. Magnus kom från Arboga, därför förutsättes att han utförde målningarna i kyrkan. Målningarna anses spegla det birgittinska måleriet. Hela södra långväggen samt de breda sköldbågarna är bemålades med bland annat motiv ur Franciskus av Assisis liv.
BILDGALLERI MED KOMMENTARER TILL INVENTARIER
Kyrkans huvudskepp sedd från väster och entrén mot öster och koret.
Altartavlan är från 1600-talet och nordtysk.
Ett av de vackert målade korfönstrens som härrör från 1800-talet. Detta fönster på nordsidan av koret.
Den imponerande predikstolen i barockstil är snidad av hovbildhuggaren Burchard Precht, år 1736–1737.
Detalj av den magnifika predikstolen.
Församlingen sedd från prästens position i predikstolen.
Dopfunten är från 1400-talet och tillverkad i Mälardalen. Senmedeltida stil med kraftig knutformad nod, cuppan ornamenterad med genometriskt mönster och foten med bladranka.
Dopfunt från 1666 Hans Clason Arent Stenhuggare av mörk kalksten i renässansstil.
Ljuskronorna i mässing med fyrtio ljuskronor vardera, är Sveriges, kanske Nordens, största. De är gåvor till kyrkan från privatpersoner och sannolikt tillverkade i norra Tyskland.
Epitafium över borgmästaren Henrik Barkhusen och hans hustru från 1667.
Blinderingar och fönster i kyrkans ursprungliga västvägg. Numera och sedan 1600-talet dolda av västtornet.
Engelbrekt Engelbrektsson, statyn står utanför kyrkans entré. En ledare vi skulle behöva idag för att undanröja nuvarande maktklaner och få stopp på deras systematiska förödande och förstörande av Sverige.
Våtsjön 13 oktober 2025
Lennart Waara
Källor:
Gunnar Bjurén, Heliga Trefaldighets kyrka 700 år, 1985
Svenska kyrkans informationsskrift och information om kyrkan på olika nätsidor liksom sv. Wikipedia
Okunnigheten om islams trosläror och Koranens suror och texter är monumental bland politiker som Kristersson, Åkesson, Stenergard, Andersson et consortes som ylar som rabiessjuka hundar över att en naiv (?) imam för sin församling predikat i enlighet med den ”heliga” Koranen. Han skall utvisas och moskén skall läggas ner enligt Åkesson. Kraftfullt och manligt? Nej direkt okunnigt och obildat, vilket inte förvånar! Ta tag i huvudproblemet istället, muslimerna i Sverige!
Varför är dessa politiska halvfigurer och ni andra som skriver på FB upprörda? Är ni upprörda över att en imam citerar, lär ut och predikar helt i enlighet med Koranens texter och suror. Visste ni inte? Har ni inte läst Koranens grundtexter? Nej, uppenbarligen inte. Det är okunnigt, obildat och antiintellektuellt!
Koranens verkliga innehåll och våldslära är anledningen till att varenda muslim (finns inga goda) skall ut ur Sverige. När skiten träffar fläkten ställer de sig med ryggmärgsreflexer på Koranens och islams sida! Det är tramsigt och naivt att yla över en imam som predikar den tro och grundtext alla muslimer tror på och följer. Muslimernas ledstjärna i livet är islam och islams lära är Koranen deras heliga skrift som de är beredda att dö och döda för.
Tips på grundligt belagda och djupt analytiska artiklar om Koranen och islam. Artiklarna är en crash course för Er som inte kan och vet vad islam och Koranen är. I synnerhet vänder jag mig till Er Kristersson, Åkesson, Stenergard, Andersson et consortes. Läs för Guds skull (ja, just därför) och lär!
Den kyrkoorganisation som kallar sig ”Svenska kyrkan” är vorden en del av och dominerad av den korrupta socialdemokratiska rörelsen och dess socialistiska ideologi. För att ta makten över Svenska kyrkan har SAP falskspelat med märkta kort, som om Svenska kyrkan vore en demokratisk kommunal organisation med val och politisk styrning (kyrkostämmor, kyrkoråd och ordförande i kyrkoråd som tar sig, icke avsedd, politisk makt). Kyrkan är, eller bör vara, en karismatisk kraft och organisation styrd av vår Herres uppdrag till biskopar, präster och diakoner och Hans sanna budskap. Det är inget man kan eller bör rösta om i en politiskt vald och styrd organisation. De har den maktkorrumperade Socialdemokratin lyckats lura/dupera alla andra partier som ställer upp som partier i ”kyrkokvalet”. De har fel oavsett var på den politiska skalan de befinner sig, från vänster till höger. De saknar insikt om vad en kristen kyrka bör vara! De socialdemokrater som kandiderat till det nyligen timade ”kyrkokvalet” vill ha en ”öppen kyrka”, en ”folkkyrka” som ”tar emot alla oavsett läggning” och där man kan ”känna sig hemma, värma sig och fika” och andra liknande intetsägande floskler men de vill absolut INTE ha en kyrka för de kyrkokristet troende och besökare. Inte ett enda ord från någon enda socialdemokrat som ”kval”-kandiderat om Jesus Kristus, om evangelierna, om trosatser, lära och teologi. Några deklarerar till och med att de inte ens är kyrkobesökare. Fy f-n för Lucifer (avsedd tautologi) i kyrkan. Ursäkta kraftuttrycket men det kom helt spontant och får stå kvar enom till straff och androm till varnagel.
Läs prästen emeritus på Öland Dag Sandahls ”Dagsländor” som kommer med ett par i veckan. I sak och empiriskt belagt visas hur det står till med Svenska kyrkans inre liv. Inget liv bara förfall! Jag bygger mina texter om kyrkans inre liv på nämnde profet.
I detalj rapporterar Dag Sandahl exempelvis från den moraliskt, etiskt och sannolikt också juridiskt förfallna församlingen i Skarpnäck/Stockholm med namns nämnande. De är korrekt att de ruttet stinkande äggen får stå till svars. Det handlar om en församlingsledning som ägnar sig åt mobbing, försök till avkragande av en cancersjuk präst som av hemlig uppgiftslämnare utan belägg påstås olämplig, om kritik som inte offentliggörs, hemligstämplade dokument och mörkläggning därtill medvetna åtgärder för att begränsa offentlighetsprincipen. Vad gör biskopen i Stockholm som är högst ansvarig både formellt organisatoriskt och kyrkligt kristet som herde för prästerna? Jo, han rullar tummar, vänder papper, åker till Baltikum eller demonstrerar ”mot klimatet”. Han och kyrkan har nämligen lyckats övertyga sig själva om att vi befinner oss vid en ”tipping point” som de med en makalöst stollig formulering kallar ”klimatnödläge”. Fundera gärna på ordet och försök intellektuellt uttyda vad det kan betyda. Men ansvar för sin församling tar han inte som herde i Kristi efterföljd. Han tiger, tiger som sju dövstumsinstitut. Kyrkoherde, kyrkorådsordförande samt en s.k. HR konsult utövar skön och samstämmig skolgårdsmobbing i Skarpnäcks församling. Gissa kön på dessa tre. Rätt gissat! Tillfällighet säger kanske någon? Nej, typfall säger jag! Så blir det! Toxisk feminism är orsaken!
Skarpnäck som exempel, udda tänker ni kanske och säger ”vem bryr sig” med en i nutid gångbar fras.
Nåja, enligt prästen emeritus Dag Sandahl är det ”ett typfall när det handlar om hur det går till i Svenska kyrkan.” Där satt den! Bulls eye!
Svenska kyrkan presterar inte bara falsk lära (om vi kan kalla den ideologiska sörjan för lära). De som presenteras och presteras är INTE i enlighet med evangelium, Kristi budskap och Martin Luthers protestantism. Det handlar inte bara om vänsterpolitik i allmän mening utan en pervers hbtqia+ ideologi synligt med en Pride matta i kyrkorummet som i Sankt Nicolai (helgonet lär rotera i sin grav) kyrka i Örebro, stollig skogspolitik i vardande, rent hysterisk klimatalarmism, vigning av enkönade par, toxisk feminism både i kyrklig lära och än mer i kyrklig praktik. Mer än hälften av Sveriges präster är kvinnor. Är det att undra på om Svenska kyrkan förfallit efter besluten i ämbetsfrågan från sent 1950-tal och framåt.
Vad gör man som djupt troende kristen. Finns det någon församling att vara en del av som inte är en sekt? Skall man ändock gå in i Svenska kyrkan? Det finns dock kristna och hederliga präster ute i landet även om biskopar och ärkebiskopen förefaller luciferiskt försvurna, eller överdriver jag?
Källa ifråga om sakläget i Skarpnäck är Dag Sandahls ”Dagsländor”. Värderingar, analyser och slutsatser är mina.
Dufvenius och Wollters (enligt rapporter) perversa alster ”Välkomna till vårt äktenskap” är (enligt rapporter) Bokmässans största snackis. Det säger allt! Bokmässan handlade ursprungligen om litteratur och böcker men förvandlats till marknadsgyckel och en ren freakshow och än mer så after work (åter enligt rapporter).
Heberelin konstaterar i Expressen:
”Jag tror faktiskt inte på sexmissbruk, jag tror att VI I DAG PATOLOGISERAR DÅLIG MORAL OCH DÅLIG KARAKTÄR I ALLDELES FÖR HÖG UTSTRÄCKNING. JAG TYCKER ATT FOLK SKA SKÄRPA SIG. (min kursiv) Det finns frestelser i vår omvärld och några av oss har svårt att hantera de frestelserna. Andra är bättre på att säga nej, oavsett om det handlar om kokain eller alkohol, eller om det är en villig man eller kvinna som våra ögon faller på”.
Sonen Gustaf och jag gjorde den 24 september 2025 en historisk exkursion till Vadholms träbro i Västergötland. Så vitt vi känner till den enda större täckta träbron i Sverige.
Många minns säkert boken ”Broarna i Madison County” av Robert James Waller eller filmen av och med Clint Eastwood från mitten av 1990-talet. Boken och filmen är en bitterljuv berättelse som var helt oemotståndlig när den kom. Om jag skulle tycka att de håller än idag är väl i hög grad tveksamt, men minnesvärd var filmen. Meryl Streep spelade bondhustru, så där to my mind. Men Oscarsnominering för rollen fick hon, dock ingen Oscar. Minst en liknande täckt träbro finns faktiskt också i Sverige och den har vi besökt och fotograferat. Vaholms bro är nämligen precis en sådan övertäckt träbro som Robert Kincaid (Clint Eastwood) fotograferar för National Geographic i fimen.
Nu till en dokumenär i bilder med förklarande kommentarer av Vadholms bro i Västergötland.
Historik.
Gården Vaholm har under de senaste tre hundra åren haft olika ägare. Gårdens huvudbyggnad är byggd 1820. Den täckta träbron är den märkligaste byggnaden på gården. Brons tillkomstår är okänt men den har uppförts någon gång mellan 1830 och 1877 då den första gången kan dokumenteras genom att vara inritad på en karta år 1877. Man kan antaga att den tillkommit i samband med ett skifte i ägarförhållandena. Bron har alltid varit i privat ägo och förbinder Vaholms gårds marker på södra och norra sidan om ån Tidan.
Bron har enligt uppgifter renoverats vid flera tillfällen utsatt för slitage, regn, snö och vind som den är. Rötan är en farlig fiende i en träkonstruktion i synnerhet de delar som är mest utsatta och eller vilar mot mark eller sten.
Bilden togs 1987. Fotograf var Thomas Carlquist, Västergötlands Museum.
I början av 1980-talet var bron så rötskadad att den stängdes av för biltrafik.
Riksantikvarieämbetet beviljade 1989 bidrag till en renovering men bron var tyvärr så skadad och i så dåligt skick att en större ombyggnad var nödvändig. Vägverket firade 150-årsjubileum 1991 och firade med ett större bidrag till broreparationen. En genomgripande renovering ansågs avgörande för brons fortlevnad som användbar bro. Hela bron monterades ner och byggdes upp igen i enlighet med den tidigare äldre konstruktionstekniken.
Bilden från renoveringen vid början av 1990-talet av den förfalla bron.
Några delar från den gamla bron har återanvänts, vilka är väl synligt.
Bron återinvigdes i maj 1992.
Exteriört
Entrén från söder till Vaholms brohus i Västra Götaland. Nuvarande utseende är resultatet av den omfattande restaureringen. Det är överbyggd hängbro i två spann med totallängd på 34 meter. Sannolikt den enda bron i sitt slag i landet med den längden.
Brohuset är rest i en enkel stolpverkskonstruktion och är fristående från brokonstruktionen. Det är klätt med faluröd locklistpanel. Entrén från söder.
Vaholms bro sedd från sydväst
Brofästena och bropelaren i mitten är byggda av huggen sten i kallmursteknik och sammanhållna av dragband av järn. De olika komponenterna i bro samt hus är inte speciella i sig men kombinationen gör Vaholms brohus över Tidan unikt. Taktäckningen är enklaste stickspån, pärt. Bron sedd från väst.
Brokonstruktionen i sig har två spann på sammanlagt 34 meter och är enhängverksbro. Bron sedd från väst.
Bropelaren i mitten och de bägge landfästena är uppförda i huggen och kallmurad sten. Fotografi taget från väst.
Södra brofästet från väst.
Norra brofästet från öst.
Den mittre bropelaren från öst.
Den östra väggen sedd från norra bropelaren
Bron sedd från öster i starkt motljus.
Interiört
Brohuset är fristående och byggt traditionellt med en enkel stolpverkskonstruktion.
Brokonstruktion
Brons konstruktion är en hängverksbro med två spann.
Brons undre sida södra hängdelen med huvudreglar, bjälkar och smidda hängjärn.
De längsgående huvudreglarna är kraftigt rundtimmer av furu. På de kraftiga huvudreglarna ligger bjälkar vars funktion är att bära upp brohuset och körbanan av grov plank. Södra hängdelen och mittpelaren.
Den norra undre delen av hängbron
Huvudreglarna är av rundvirke. Landfästena och den mittre bropelaren är byggda av huggen kallmurad sten som hålls sammanmed dragband av järn.Norra undre hängdelen och mittpelaren av kallmurad sten. Spännbanden syns tydligt.
På huvudreglarna står likaledes längsgående spännstolpar av kraftigt timmer med smidda hängjärn som bör upp brobanan.
Naturvuxet knä vid entrén från norr.
Naturvuxet knä, norra entrén.
Taket består av enkla takstolar på konsoler av naturvuxna ”knän”. Rotknäna är nödvändiga för att ge stabilitet utan att för den skull stjäla rymd från passerande ekipage. Visst är dessa konsoler vackra?
Naturvuxna knän bär upp takstolarna
Taket konstruerat med enkla takstolar på konsoler av naturvuxna knän. Konstruktionen ger större utrymme i höjs och sidled på höjden jämfört med exempelvis snedställda reglar som skulle stulit utrymme i brons inre.
Taket är täckt av tjärad träspån (stickspån). som förefaller vara tunna i flera lager.
Bron blev byggnadsminnesförklarad 2010.
Källor till bilder och texter:
Mina dokumentära bilder får används om fotograf Lennart Waara anges.
Information från Västergötlands museum och länsstyrelsen Västra Götalands Län samt wikipedia och information på nätet.
Rubrikens fråga är berättigad. Exakt hur en medeltida befäst gård/borg kan ha sett ut exakt vet vi inte. Jag har begrundat frågan många gånger som till exempel i fråga om föregångaren till Gustav Wasas stenborg Strömsholm från 1555. Borgbygget föregicks nämligen av en befäst gård/borg, sannolikt i trä på tre holmar omflutna av Kolbäcksån. Gustav Wasa besökte Mölnetorp, som den befästa gården hette, 1547 och fann platsen utmärkt lämpad för en stenborg som började bygga 1555 och som stod klar 1567.
Ett besök vid Ulf Gudmarssons och den Heliga Birgittas gård Ulvåsa vid sjön Boren ger oss också en uppfattning av hur en befäst högrestånds gård/borg kan ha varit utformad. Kvar idag finns grunden till huvudbyggnaden med ett källarförråd. En animerad teckning nedan utifrån utgrävningsresultat visar hur gården/borgen kan ha sett ut i grova drag med två vallgravar, synliga idag och med en sannolik palissad. Kan det också ha funnits ett torn/en kastal i trä på gården innanför palissaden och den inre vallgraven?
Jag skall först i ord beskriva hur en befäst gård/borg kan ha sett ut utifrån vad vi vet eller med stor sannolikhet kan antaga. Arkeologiska utgrävningar utvisar också något om hur dessa befästa gårdar var disponerade även om byggnadernas exakta utseende är mer oklar.
En medeltida befäst gård/borg varierade sannolikt stort i utformning och utseende beroende av när under medeltiden den var uppförd och sannolikt också beroende av var i Svea rike gården/borgen var belägen. Några gemensamma drag kan dock skissas främst utifrån borgens nödvändiga funktioner.
Ett gemensamt kännetecken avseende det yttre försvaret var förekomsten av ett centralt torn/kastal/donjon, synligt på håll vilket torde ha varit meningen med en avskräckande avsikt. Tornet var möjligen en sista tillflyktsplats för skydd och försvar samtidigt som den kan ha inrymt en bostadsdel. På samma sätt som tidiga kastaler/stentorn som kommit att utgöra västtorn i en kyrka. Källa ödekyrka på Öland och Bjälbo kyrka i Östergötland har sannolikt varit både försvarstorn och bostad. I det senare fallet är det bekräftat av undersökningar av kyrktornet där jarlen Birger Magnusson som liten sprungit i de trappor som än idag finns kvar. I en befäst gård/borg fanns ofta också en ringmur med skottgluggar och skyttegångar. Gårdens/borgens centrala delar låg innanför ringmuren. Muren omgavs av eller två parallella vallgravar, djupt grävda diken fyllda med vatten och med en palissad av pålar som extra skydd rest uppe på vallgravens kant för att avskräcka och försvåra för eventuella anfallare. Två vallgravar och en palissad har exempelvis funnits vid Ulvåsa som dock inte enligt arkeologiska utgrävningar haft någon ringmur. Inom borgens murar/vallgrav/palissad låg borggården. En innergård där olika byggnader uppförda för olika funktioner som bostäder för hövdingen/ägarens familj samt för personal/tjänare av olika slag, kök, med stor sannolikhet ett kapell samt förråd och förvaringsutrymmen för mat och dryck. Utanför ringmuren/vallgraven/palissaden kunde det finnas en förborg skyddad av en vallgrav med ekonomibyggnader som stall och smedjor.
Borggårdens fasta byggnader var sannolikt av både sten och trä. En större trä/stenbyggnad, se teckningen för Ulvåsa har varit bostadsdelen, eventuellt med två våningar som inrymde bostäder, kök och förråd. I fallet Ulvåsa har källarförrådet uppenbarligen grävts ut under bostadshuset vars grund var i sten men där överbyggnaden kan ha varit timrad alternativt av sten.
Förråd av olika slag behövdes naturligtvis för förvaring och bevarande av matvaror exempelvis i en källare vars funktion var att lagra mat och dryck i tunnor, kar och på hyllor. Se bilderna nedan från Ulvåsa.
Här har med all säkerhet Birgitta Gudmarsson stått och tittat upp genom uppgången från källaren efter att hämtat matvaror eller kontrollerat förråden. Historiens vingslag är starka här, det har jag själv känt.
På innergården har också funnits någon typ av rustkammare/rusthus med ett förråd av vapen, offensiva och defensiva.
På större befästa gårdar har man också haft smedjor inom borggården eller utanför. Smedjor lades dock sannolikt oftast utanför med tanke på brandrisken med de timrade trähusen. Vissa verkstäder kan dock ha legat inom borggården men med smedjan i någon typ av skyddad förborg. I en skyddad förborg har man placerat vad vi idag kallar ekonomibyggnader som stall, vagnslider, verkstäder och som redan nämnts en smedja.
Jag har också sett uppgifter om att det innanför borgen förekommit någon form av trädgårdar och kanske också rabatter, träd och små odlingar. Huruvida det förekommit är jag dock mycket osäker på.
För att få en europeisk och historisk referens till vad vi just i allmänna drag diskuterat går vi till England och beskrivning av och exempel på en motte-and-bailey borg. Sådana har funnits och beskrivits också i en svensk kontext. Ulvåsa vid sjön Boren kan i någon mån ha varit en sådan liksom den träborg Mölnetorp som Gustav Wasa besökte 1547. Fler svenska exempel anges i texten.
Vad är en motte-and-bailey för typ av fortifikation och försvarsanläggning?
En motte-and-bailey borgär en medeltida borg uppförd på en kulle. Namnet kommer av franskans motte (jordhög eller kulle). Motteborgen bestod av en kulle (motten) naturlig eller konstgjord med ett torn/kastal/donjon av trä eller sten uppfört på kullen. Kastalen var omgiven en vallgrav och ringmur eller jordvall med palissad. Utanför den inre muromgärdade delen har det funnits ett yttre vallgravsomgärdat område (baileyn) som fungerade som förborg och där verkstäder och ekonomibyggnader låg. ”Motte-and-bailey” således. Beskrivningen stämmer ganska väl med vad vi vet om Ulvåsa även om förekomsten av ett torn/kastal är osäker eftersom vi inte vet med säkerhet hur Ulvåsas byggnader har sett ut.
Ett europeiskt perspektiv på motte-and-bailey.
Från engelska Wikipedia hämtar vi en beskrivning över hur en motte-and-bailey var designad och var i Europa de förekom. Intressant i texten är uppgiften att det var normanderna (ättlingar till nordmän som slagit sig ner i norra Frankrike, Normandie) som introducerade borgtypen i England.
”A motte-and-bailey castle is a European fortification with a wooden or stone keep situated on a raised area of ground called a motte, accompanied by a walled courtyard, or bailey, surrounded by a protective ditch and palisade. Relatively easy to build with unskilled labour, but still militarily formidable, these castles were built across northern Europe from the 10th century onwards, spreading from Normandy and Anjou in France, into the Holy Roman Empire, as well as the Low Countries it controlled, in the 11th century, when these castles were popularized in the area that became the Netherlands.
The Normans introduced the design into England and Wales. Motte-and-bailey castles were adopted in Scotland, Ireland, and Denmark in the 12th and 13th centuries. By the end of the 13th century, the design was largely superseded by alternative forms of fortification, but the earthworks remain a prominent feature in many countries.”
Bilden nedan illustrerar schematiskt hur en motte-and-bailey var utformad och layoutad planmässigt.
En rekonstruktionsbild av hur en motte-and-bailey ka ha varit utformad.
En motte-and-bailey försvarsborg vid Launceston Castle i Cornwall, England
En rekonstruerad motte-and-bailey i Lütjenburg i Tyskland.
Gälakvist är ett svenskt exempel på en motte-and-bailey borg. Gälakvist vid Skara låg på en höjd söder om staden. Området var då ett sumpmarksområde med bäckar och vattendrag som omgav borgen som en extra försvarsåtgärd vilken också medförde att vallgraven hölls vattenfylld. Modellrekonstruktionen av Gälakvist finns på Västergötlands museum med Skara i bakgrunden på den övre bilden. Kullen, motten, finns kvar idag bebyggd med två hus.
Historiska händelser på Gälakvist.
I Erikskrönikan nämns borgen Gälakvist i samband med Filipssönernas resning mot den svenske kungen Magnus Birgersson (kallad Ladulås och son till jarlen Birger Magnusson) 1278–1280. I krönikan heter borgen Skara Hwss. De tidigaste skriftliga beläggen för Gälakvist härrör från åren 1272 och 1273 när kung Valdemar Birgersson (son till jarlen) utfärdade brev signerade med Gälakvist. År 1278 dödades den danske fogden och riddaren Ingemar till Gälakvist under folkungaupproret mot kung Magnus Birgersson av en stormannagrupp med Johan Filipsson, ägare till Ymseborg i spetsen och kungens svärfar greve Gerhard I av Holstein togs tillfånga. Två år senare lurades Filipssönerna och upprorsmännen till Gälakvist av kung Magnus. Där fängslades de och fördes sedan till Stockholm där de avrättades 1280. Magnus Birgersson var i likhet med sin far jarlen Birger Magnusson en hårdför och bestämd regent som skapade ordning och reda under turbulenta tidevarv.
Fagranäs är ett annat svenskt exempel på en motte-and-bailey.
Fagranäs är en borg i Södra Vings socken en dryg halvmil väster om Ulricehamn i Västergötland.
Vi avslutar denna historiska text om befästa gårdar/borgar i allmänhet och motte-and-bailey borgar i synnerhet med en bild från den berömda Bayeux tapeten som skildrar slaget vid Hastings 1066. På tapeten förekommer en borg av den diskuterade typen under anfall. Den aktuella motte-and-bailey borgen är Chateau de Dinan i Bretagne.
Tapisserie de Bayeux – Scène 19 : le siège de Dinan
Våtsjön den 23 september 2025
Lennart Waara
Bilderna i artikeln är hämtade från svenska och engelska Wikipedia liksom uppgifter om de olika citerade borgarna.
lennart waaras blogg 