lennart waaras blogg

Denna artikel ingår omskrivna som några kapitel i boken med samma namn. Boken kan köpas direkt av mig eller på Surahammars bibliotek och i Stenhuset. Boken kostar 60 kr och är publicerad i september 2023.

Sura socken

De äldsta skriftliga beläggen för Sura socken är från år 1303 då socknen benämns Surum som kommer från namnet på kyrkbyn senare uppdelad i Västsura och Östsura. Namnet innehåller sur syftande på de båda sjöarna Västersjön och Östersjön med sanka stränder. Att Sura 1303 nämns som socken innebär att det redan då fanns en kyrka eftersom bildandet av en socken förutsätter en kyrka. I ett annat skriftligt belägg från 1414 nämns ”sura socken och kyrkby”. År 1499 nämns Sura skriftligt som ”Ecclesia Swra”.

Kyrka på kyrka på hednatempel?

I muntliga traditioner som nedtecknats omtalas att det under tidig medeltid funnits en s.k. ”offerkyrka” i Sura. Med det menas en kyrka som befolkningen besökte för att skänka olika typer av offer (penningar eller andra gåvor) för att slippa sjukdomar eller för god skördeväxt. Belägg för det finns i kyrkans räkenskaper från 1600-talet under inkomster där ”offer” nämns. Enligt en artikel av Herman Hofberg från 1879 har kyrkan haft denna funktion in på 1800-talet. Kyrkogården var tidigare kringbyggd av timrade kyrkobalkar med överbyggda portar. På den västra sidan vid landsvägen på åsen skall det ha funnits ett inbyggt träskjul i vilket ett offeraltare fanns. Människor vallfärdade hit för att offra men de bröt också loss bitar från kyrkans spånbeklädnad eftersom dessa avsågs hälsobringande. För att stoppa ”vidskepelsen” med offrandet och ”vandaliseringen” av kyrkan revs träbalkarna och den stenmur byggdes som än idag finns på plats. På en inskription anges att stenmuren uppfördes 1824. Olof Grau skriver i ”Beskrifning öfwer Västmanland” tryckt 1754 att offrandet avtagit och av hans teckningar i boken framgår att de timrade kyrkobalkarna, knuttimrade kyrkogårdsinhägnader, då fortfarande fanns kvar. På teckningen nedan kan man se dessa inhägnader.

Enligt en annan muntlig tradition som nedtecknats av Olof Grau i a.a. skall den gamla, 1300-tals, kyrkan vara byggd på en gammal förkristen kultplats. Olof Grau skriver ”Uti Hedna tiden har på detta rummet det Kyrkan nu står, warit et blot- eller afguda hus”.

Frågan om Suras nu nedbrunna träkyrka från 1669 har haft föregångare på platsen måste således besvaras således ett ja. Den gamla 1600-talskyrkan i trä har haft en tidigare kristen kyrkan från år 1300 som i sin tur sannolikt haft en offerplats med hednisk inriktning.

Hur såg Sura gamla träkyrka från 1669 ut?

Så här såg Sura gamla träkyrka ut när fornforskaren Olof Grau under 1700-talet reste runt i Västmanland och tecknade ned vad han såg. Bilden är hämtad från hans ”Beskrifning öfwer Västmanland” tryckt 1754. Boken trycktes igen 1904 och finns att köpa antikvariskt.

Sura gamla kyrka på ett träsnitt från 1865 av J.F. Meyer.

Sura gamla kyrka under 1900-talet.

.

Några tidiga fotografier visar hur kyrkan såg i början av 1900-talet.

Den nedbrända kyrkan och dagens minnesplats.

Den gamla träkyrkan brann 1998 i en anlagd mordbrand.

Det som blev kvar var grunden och sakristian som man lyckades rädda och restaurera. Den delen finns kvar och i fint skick idag.

Föregångaren till 1669-års kyrka.

Den kyrka som brann och som syns på fotografierna var byggd 1669 -71. Men på platsen hade det stått minst en äldre kyrka kanske till och med två.

Vid arkeologiska utgrävningar, i detalj redovisade i skrifter av Kristina Jonsson, hittade man spåren efter en tidigare träkyrka uppförd under 1300-talet. Den gamla träkyrkan från 1300-talet var liten med ett långhus och en litet smalare rakt kor i öster.

Idag kan man se resterna av den gamla stenmuren i gräsmattan

Bilden visar entréstenen till den gamla 1300-talskyrkan.

Entréstenen från 1300-talskyrkna i resterna av den gamla kyrkgrunden

Det kan ha funnits en ännu äldre kyrka under 1300-talskyrkan som förstörts av anläggningsarbete och gravgrävningar under medeltiden.

Utgrävningar av den gamla kyrkan efter branden.

I augusti 1998 förstördes kyrkan i en anlagd brand. Efter borttagandet av vägg- och golvrester fanns bara den brandskadade sakristian kvar. Kyrkobyggnaden dokumenterades efter branden. Under sommaren och hösten 2001 och våren 2002 genomfördes en noggrann arkeologisk undersökning med en förstudie och en slutundersökning av platsen.

Utgrävningar av resterna av den nedbrunna kyrkan och 1300-talskyrkan genomfördes. Gravar och skelett undersöktes osteologiskt liksom övriga fynd i form av en kniv, klädesdelar, mynt och smycken.

Gravar och den äldsta kyrkan ligger i en ost-syd-ostlig riktning. Riktningen avviker från den entydigt östvästliga riktningen som visar på kristet inflytande. Avvikelsen på 10 grader från den östvästliga axeln sammanhänger sannolikt med den magnetiska nordpolens läge vid sekelskiftet 1300.

Skelettfynden.

Vid de arkeologiska undersökningarna fann man drygt sextio skelett varav cirka 20 från medeltiden. Med kol-14 dateringar har man kunnat visa att flera gravar är så gamla som vikingatid, 900–1100-tal.

Det innebär att gravarna är från en tid som föregår den första kyrkan. Tyder dessa gravar från vikingatid på kristen eller asa-tro? Den öst-västliga gravläggningen antyder att de skett under kristet inflytande och i varje fall en kristet påverkad kultur. Det är inget slutligt bevis men en tydlig antydan om kristna influenser hos den tidiga befolkningen i Sura.

Det kan antyda att Sura hade en befolkning som kristnades tidigt. Man kan också dra slutsatsen att kristnandet var en process som pågick parallellt på olika plaster i Svea rike medan andra delar av riket fortfarande dominerades av asa-tron. Kristnandet var inte en domino-effekt från kristna centra i söder eller i öster.

Skelettet daterat till 650 – 900 e.kr.

Den osteologiska undersökningen av skeletten i gravarna från gamla Sura kyrka visade sammanfattningsvis att de som begravts här ha levt ett relativt stillsamt liv, avsaknad av traumaskador, men präglat av hårt arbete, nedslitna tänder som använts för arbete samt kraftiga ledskador/förslitningar och periodvis också sannolik brist på näringsriktig föda.

Övriga fynd från den arkeologiska undersökningen.

Bland fynden fanns i 1700-talsgravarna i bl.a den Soldanska gravkammaren klädespersedlar samt under hela kyrkoytan, knappar, bältessöljor, bokspänne, gångjärn, påsyningsbeslag, en kniv samt totalt ett 80-tal mynt/brakteater samt några smycken.

Vi utgrävningarna hittade man en pärla överdragen med guld med typiskt vikingatida utformning. Den anses som utgrävningarnas mest spännande fynd. Man hittade också mynt, 16 s.k. brakteater från perioden 1222–1460.

Sammanfattning

Människor ar begravts på platsen från minst 900-talet och framåt.

Det har funnits en kristen träkyrka från tidigt 1300-tal och socknen är belagd från 1303. De äldsta gravarna visar en tidig för denna landsdel kristen organisation.

Med läget i änden av en åsrygg kan det ha varit en plats som hyst ett nu okänt historiskt hedniskt gravfält. Det kan ha legat där kyrkan är belägen eller på annan närliggande plats. En sannolikt hednisk offerplats nämns i de nedtecknade muntliga källorna.

Källor för text och bilder:

Jonsson, Kristina, Red., En tusenårig historia. Kyrkor och gravar vid Sura gamla kyrka från vikingatid till 1700-tal. Örebro 2003

Jonsson, Kristina / Nordström, Annika, En tidigkristen gravplats och en medeltida kyrklämning. Gravar och kyrkor i Sura 900 – 1800. Arkeologisk för- och slutundersökning. RAÄ 140:1-3. Västmanlands läns museum Rapport A 2003: A16

Bilder hämtade från internet och från Wikipedia förutom egna fotografier.

Tångeråsa kyrka är en av Sveriges bäst bevarade medeltida timmerkyrkor och en av de äldsta träkyrkorna i världen. I Sverige finns bara två äldre medeltida träkyrkor. 

Kyrkans äldsta del är koret som uppfördes i slutet av 1290-talet. Långhuset tillkom på 1340-talet. I sin nuvarande form består träkyrkan av långhus med långt kor i öster och ett litet vapenhus i väster. Visas på de två övre bilderna.

Alla byggnadsdelar har sadeltak som är täckta med spån. Ytterväggarna är täckta av tjärad spån. Tre olika spån visas här. Sannolikt olika gårdar som tillverkat soånen samt att de kan hänföra sig till olika byggnadsepoker.

De äldsta delarna har spån och grundtimmer från 1290-talet. Dessa finns i detta NO-hörn av koret.

En arkitektoniskt vacker klockstapel av trä byggd 1659 med elektrisk klockringning från 1971. I klockstapeln hänger en av Närkes största medeltida kyrkklockor (gjuten någon gång mellan 1480 och 1495) och tilldelad kyrkan på befallning av biskop Kort Rogge. I stapeln hänger även en mindre klocka. Enligt en inskription på klockan är den gjuten 1703.

Detta är sannolikt den gamla offerkällan vid Tångeråsa kyrka som omtalas i äldre skrifter.

I anteckningar efter prästen Andreas Hedenius från det slutande 1600-talet finns uppgifter om en offerkälla öster om kyrkan vid en stor sten. I katolsk tid skall man ha offrat penningar i källan när någon var sjuk för att sedan dricka av vattnet. I hans barndom lär det ha funnits mynt i källan. Fornforskaren Herman Hofberg skriver 1868 om källan; ”ungefär 100 famnar öster från kyrkogårdsmuren ligger en stor jordfast sten vid vars for uppväller en källa, som fordom varit en beryktad offerkälla. Den kalls i gamla handlingar Sanctae Mariae och lärer under medeltiden varit vida i rop”.

Kils kyrka är sockenkyrka för Kils socken.

Den för socknen stora kyrkan är magnifik där den ligger upphöjd på en kulle väl synlig från alla håll.

Kyrkans tvärskeppsarmar (delvis synliga på bilden mot koret) är kvar från den kyrka som påbörjades under 1100-talet efter förebild av kyrkan i Vreta kloster. Tvärskeppet och koret var försedda med absider. Långhuset, som på utsidan pryds av Iisener och rundbågsfris (se översta bilden) byggdes till under 1200-talets senare del samtidigt som koret förlängdes och försågs med kalkmålningar. Åren 1779- 1780 byggdes kyrkan om i grunden. Den västra delen av korett blev treskeppigt. Den östra delen blev till sakristia. Samtidigt byggdes västtornet medan tornspriran kom till år 1909. 

Kils kyrka är en av Närkes största medeltidskyrkor och har eventuellt varit en pilgrimskyrka. 

Rester av valv samt kalkmålningar i det ursprungliga koret, finns nu synliga på sakristians vind. Eftersom sonen inte var med klättrade jag bara halvvägs upp i tornet. Mörkt, branta trappor och ensam är riskabelt.

Kyrkans ursprungliga västportal, fungerar numera som ingång till långhuset från tornets bottenvåning .

Den Helige Olof snidat i trä och polykromerat. Bilden har troligen stått i ett hel­gonskåp. Polykromi är välbevarad: röd mantel, grön underdräkt, vit alba. Sent 1300-tal. Bilden stod före 1780 på altaret i den äldre sakristian.

Helgonskåp med apostel (Petrus?) eller hel­gon (den Helige Julianus?). 1300-tal.

Huvudbaner över Johan Löfling, död 1666. Huvudbaneret är det strax till vänster om mittbaneret.

Anvapen för Johan Löfling.

Huvudbaner över Gustav Anrep  d.y. död 1700

Källor : 

KYRKOR I ÖREBRO HÄRAD. KONSTHISTORISKT INVENTARIUM AV

ERIK LUNDBERG, STELLAN MÖRNER OCH
BERTIL WALDEN 

Stockholm 1949

samt

Kyrkor i Närke 

NÄRKE BAND I:6 

Av ANN CATHERINE BONNIER och MARIAN ULLÉN 

Stockholm 1972

Vårfrukyrkan i Enköping är högt belägen i staden längst upp på Enköpingsåsen. Det är både exteriört och interiört en magnifik kyrka med rötter hela vägen tillbaka 900 år.

Kyrkan byggdes under 1100-talet och är i sina grund en av Sveriges äldsta kyrkor. Den som är intresserad av svensk historia och svensk kultur inklusive religionshistoria bör nog kontemplera ett besök i kyrkan. Det är dessutom en kyrkomiljö som inbjuder till bön.

Den var ursprungligen kyrka för folklandet Fjärdhundraland. Den byggdes som en ovanligt stor romansk kyrka och uppfördes i gråsten. Faktiskt väldigt vackert och kraftfullt. Den ursprungliga utformningen var ett långhus med ett smalare kor och absid. Redan från början hade kyrkan centraltorn även om det ursprungliga tornet demonterats under 1400-talet och kyrkan sedan åter under 1800-talet fått ett centraltorn.

De blå partierna på grundritningen visar de ursprungliga delarna från 1100-talet.

Stora förändringar gjordes under 1400-talet då kyrkan försågs med stjärnvalv, koret blev tresidigt. Kyrkan fick kalkmålningar

De magnifika takmålningarna i valven mellan kyrksalen och tvärarmen. Vackra och kraftfullt utformade i motiv, disposition och färger. Dock av senare datum.

Kyrkan restaurerades 1903–04 och då tillkom de många kalkmålningarna, ritade av Agi Lindegren och utförda av Carl Wilhelm Pettersson. De är målade i tydligt nationalromantisk stil ifråga om konstnärlig utformning och tema. Nationalromantiken var en kraftfull och kreativ konstriktning och kultur som vi i Sverige idag inte bara bör utan måste lyfta fram för att motverka den historierevisionistiska trend som utgår från universiteten till media och politiker. Vi är på väg mot beskrivningar av Sveriges historia som om den var befolkad och skapad av feminister, bögar och svarta inte till 99 procent av vita medelålders män.

REFORMATIONEN HYLLAS I KYRKANS INTERIÖR

Temat för de sex väggmålningarna runt koret är alldeles uppenbarligen reformationen. Reformationens förgrundsfigurer, teologer och skapare Philip Melanchton och Martin Luther. Den kung som införde protestantismen i Sverige Gusfaf Wasa. Denne märklig man, hårdför realpolitiker och kulturmarodör gentemot klostren och de historiska skriftliga skatter som försvann därifrån. Olaus och Laurentius Petri, de svenska bibelöversättarna och reformationens teologer. Slutligen Gustav den store, reformationens och protestantismens försvarare och säkrare i Europa.

Gustaf II Adolf, Lejonet från Norden och av rikets ständer efter sin död utnämnd till Gustaf den Store. Sveriges genom tiderna största konung, en nydanande och kraftfull härförare. Här på bilden som härförare med marskalkstaven i handen. Ledde svenska soldater till Sveriges största seger på slagfältet någonsin, slaget vid Breitenfelt 1631. Gustaf II Adolf säkrade Europa för protestantismen gentemot katolikerna. Har hyllats och bör hyllas.

Men inte av statssocialistiska televisionen som av någon outgrundlig anledning kallar sig ”Sveriges television” (SVT). De har program om Trettioåriga kriget med rubriken ”Sveriges skräckvälde i Europa”. Med sådan historierevisionism är det begripligt att man samtidigt hyllar Black lives matters grundfalska historienarrativ om rasism istället för att kritik granska de svartas kriminalitet och BLM:s för deras attacker på svenska hjältestatyer.

Göstaff (Gösta) Eriksson Wasa. En märkligt fascinerande man. Realpolitisk maktspelare av rang, hårda nypor och tydliga mål i skapandet av den svenska nationen. En av våra absolut största kungar. Glädjande att dessa båda wasakungar är tydligt närvarande i denna magnifika kyrka. Enbart förekomsten av dessa två kungar föranleder fler besök i denna nationellt explicita och viktiga kyrka.

Laurentius Petri Nericius (Lars Petersson från Närke) född 1499 i Örebro och död 1573 i Uppsala. Laurentius Petri var bror till reformatorn Olaus Petri. Svensk präst som blev Sveriges förste lutherske ärkebiskop 1531–1573. Han valdes till ärkebiskop av Uppsala stift i augusti 1531 och vigdes av den katolske biskopen i Västerås Peder Månsson, Petrus Magni.  Svenska kyrkan hävdar därför apostolisk succession.  Genom att Petrus Magni vigde Laurentius Petri till biskop kom de svenska biskoparna att inneha en obruten apostolisk succession. Det bestrids dock av den Katolska kyrkan.

Olaus Petri var född 1493 i Örebro och dog 1552 i Stockholm. Har var en svensk teolog och kyrklig reformator, humanist och en för tiden ovanlig historiker.

Översatte först Nya Testamentet och sedan Gamla Testamentet till folkspråket. Därvid  utgick Olov Pettersson från Martin Luthers översättning av Bibeln från latin till det tyska folkspråket. Det hela blev Gustav Wasas Bibel tryckt 1541. En fullständig Gustaf Wasa Bibel kostar idag runt 70 000 kronor. Om jag hittar en fullständig Gustav Vasa Bibel i hyfsat skick på marknaden så köper jag den. Tyvärr blir Biblarna färre och färre eftersom giriga antikvariska bokhandlare köper dem och slaktar dem och säljer dem blad för blad för 100 kronor bladet. Uppenbarligen en lukrativ affär.

Olaus Petris verksamhet som historiker uppmärksammas inte alltid. Olaus Petri skilde sig i hög grad från sina föregångare inom historieskrivandet. Det som särskiljer honom från tidigare och samtida historiker var att han tillämpade en konsekventare källkritik och strängare krav på neutralt beskrivande av aktörer och en bredare analys av kausala förhållanden som han presenterade med ett enkelt och rakt språk.

Philip Melanchton vad född 1497 och död 1560 i Wittenberg. Han var en teolog, humanist Martins Luthers främste medarbetare.

Melanchthons verksamhet som kyrko- och utbildningsreformator gav honom tillnamnet ”Tysklands lärare”. Bland annat byggde han upp det evangeliska systemet av landeskrichen och reformerade Wittenbergs universitet, andra tyska universitet och latinskolor.

Att skriva en kort presentation av Martin Luther är inte lätt. Reformationens ostridiga skapare och entreprenör för att använda ett modernt ord som passar perfekt. En modig, principfast och oböjlig ledare, teolog och debattör. Han översatta dessutom på egen hand den latinska Bibeln till det tyska folkspråket. Det ingick i hans syn på kyrkan. Predikan skulle ske på begripligt folkspråk inte latin liksom Bibeln som skulle kunna läsas av folket. Samtidigt en man som njöt både av vin, mat och regelbundet sex. Han var ingen man för återhållsamhet i något avseende. Numera förknippas Luther med någon form av pervers tyngande arbetsmoral – ”Luther på axeln” – bland obildade personer. Som vanligt gå till källorna och läs på!

OVANLIGT ALTARKORS

Koret och altaret visar korset med den uppståndne Jesus. Korset är övergivet och bara manteln och törnekronan är kvar. Kristus har uppstått ifrån det döda. Kärnan i den kristna tron, tron på uppståndelsen.

 

Kyrkan Vårfrukyrkan (Notre Dame) är tillägnad Gudsmodern Jungfrun Maria.