SURA 1600-TALS KYRKA HADE KRISTNA FÖREGÅNGARE MEN OCKSÅ HEDNISKA

Sura socken

De äldsta skriftliga beläggen för Sura socken är från år 1303 då socknen benämns Surum som kommer från namnet på kyrkbyn senare uppdelad i Västsura och Östsura. Namnet innehåller sur syftande på de båda sjöarna Västersjön och Östersjön med sanka stränder. Att Sura 1303 nämns som socken innebär att det redan då fanns en kyrka eftersom bildandet av en socken förutsätter en kyrka. I ett annat skriftligt belägg från 1414 nämns ”sura socken och kyrkby”. År 1499 nämns Sura skriftligt som ”Ecclesia Swra”.

Kyrka på kyrka på hednatempel?

I muntliga traditioner som nedtecknats omtalas att det under tidig medeltid funnits en s.k. ”offerkyrka” i Sura. Med det menas en kyrka som befolkningen besökte för att skänka olika typer av offer (penningar eller andra gåvor) för att slippa sjukdomar eller för god skördeväxt. Belägg för det finns i kyrkans räkenskaper från 1600-talet under inkomster där ”offer” nämns. Enligt en artikel av Herman Hofberg från 1879 har kyrkan haft denna funktion in på 1800-talet. Kyrkogården var tidigare kringbyggd av timrade kyrkobalkar med överbyggda portar. På den västra sidan vid landsvägen på åsen skall det ha funnits ett inbyggt träskjul i vilket ett offeraltare fanns. Människor vallfärdade hit för att offra men de bröt också loss bitar från kyrkans spånbeklädnad eftersom dessa avsågs hälsobringande. För att stoppa ”vidskepelsen” med offrandet och ”vandaliseringen” av kyrkan revs träbalkarna och den stenmur byggdes som än idag finns på plats. På en inskription anges att stenmuren uppfördes 1824. Olof Grau skriver i ”Beskrifning öfwer Västmanland” tryckt 1754 att offrandet avtagit och av hans teckningar i boken framgår att de timrade kyrkobalkarna, knuttimrade kyrkogårdsinhägnader, då fortfarande fanns kvar. På teckningen nedan kan man se dessa inhägnader.

Enligt en annan muntlig tradition som nedtecknats av Olof Grau i a.a. skall den gamla, 1300-tals, kyrkan vara byggd på en gammal förkristen kultplats. Olof Grau skriver ”Uti Hedna tiden har på detta rummet det Kyrkan nu står, warit et blot- eller afguda hus”.

Frågan om Suras nu nedbrunna träkyrka från 1669 har haft föregångare på platsen måste således besvaras således ett ja. Den gamla 1600-talskyrkan i trä har haft en tidigare kristen kyrkan från år 1300 som i sin tur sannolikt haft en offerplats med hednisk inriktning.

Hur såg Sura gamla träkyrka från 1669 ut?

Så här såg Sura gamla träkyrka ut när fornforskaren Olof Grau under 1700-talet reste runt i Västmanland och tecknade ned vad han såg. Bilden är hämtad från hans ”Beskrifning öfwer Västmanland” tryckt 1754. Boken trycktes igen 1904 och finns att köpa antikvariskt.

Sura gamla kyrka på ett träsnitt från 1865 av J.F. Meyer.

Sura gamla kyrka under 1900-talet.

.

Några tidiga fotografier visar hur kyrkan såg i början av 1900-talet.

Den nedbrända kyrkan och dagens minnesplats.

Den gamla träkyrkan brann 1998 i en anlagd mordbrand.

Det som blev kvar var grunden och sakristian som man lyckades rädda och restaurera. Den delen finns kvar och i fint skick idag.

Föregångaren till 1669-års kyrka.

Den kyrka som brann och som syns på fotografierna var byggd 1669 -71. Men på platsen hade det stått minst en äldre kyrka kanske till och med två.

Vid arkeologiska utgrävningar, i detalj redovisade i skrifter av Kristina Jonsson, hittade man spåren efter en tidigare träkyrka uppförd under 1300-talet. Den gamla träkyrkan från 1300-talet var liten med ett långhus och en litet smalare rakt kor i öster.

Idag kan man se resterna av den gamla stenmuren i gräsmattan

Bilden visar entréstenen till den gamla 1300-talskyrkan.

Entréstenen från 1300-talskyrkna i resterna av den gamla kyrkgrunden

Det kan ha funnits en ännu äldre kyrka under 1300-talskyrkan som förstörts av anläggningsarbete och gravgrävningar under medeltiden.

Utgrävningar av den gamla kyrkan efter branden.

I augusti 1998 förstördes kyrkan i en anlagd brand. Efter borttagandet av vägg- och golvrester fanns bara den brandskadade sakristian kvar. Kyrkobyggnaden dokumenterades efter branden. Under sommaren och hösten 2001 och våren 2002 genomfördes en noggrann arkeologisk undersökning med en förstudie och en slutundersökning av platsen.

Utgrävningar av resterna av den nedbrunna kyrkan och 1300-talskyrkan genomfördes. Gravar och skelett undersöktes osteologiskt liksom övriga fynd i form av en kniv, klädesdelar, mynt och smycken.

Gravar och den äldsta kyrkan ligger i en ost-syd-ostlig riktning. Riktningen avviker från den entydigt östvästliga riktningen som visar på kristet inflytande. Avvikelsen på 10 grader från den östvästliga axeln sammanhänger sannolikt med den magnetiska nordpolens läge vid sekelskiftet 1300.

Skelettfynden.

Vid de arkeologiska undersökningarna fann man drygt sextio skelett varav cirka 20 från medeltiden. Med kol-14 dateringar har man kunnat visa att flera gravar är så gamla som vikingatid, 900–1100-tal.

Det innebär att gravarna är från en tid som föregår den första kyrkan. Tyder dessa gravar från vikingatid på kristen eller asa-tro? Den öst-västliga gravläggningen antyder att de skett under kristet inflytande och i varje fall en kristet påverkad kultur. Det är inget slutligt bevis men en tydlig antydan om kristna influenser hos den tidiga befolkningen i Sura.

Det kan antyda att Sura hade en befolkning som kristnades tidigt. Man kan också dra slutsatsen att kristnandet var en process som pågick parallellt på olika plaster i Svea rike medan andra delar av riket fortfarande dominerades av asa-tron. Kristnandet var inte en domino-effekt från kristna centra i söder eller i öster.

Skelettet daterat till 650 – 900 e.kr.

Den osteologiska undersökningen av skeletten i gravarna från gamla Sura kyrka visade sammanfattningsvis att de som begravts här ha levt ett relativt stillsamt liv, avsaknad av traumaskador, men präglat av hårt arbete, nedslitna tänder som använts för arbete samt kraftiga ledskador/förslitningar och periodvis också sannolik brist på näringsriktig föda.

Övriga fynd från den arkeologiska undersökningen.

Bland fynden fanns i 1700-talsgravarna i bl.a den Soldanska gravkammaren klädespersedlar samt under hela kyrkoytan, knappar, bältessöljor, bokspänne, gångjärn, påsyningsbeslag, en kniv samt totalt ett 80-tal mynt/brakteater samt några smycken.

Vi utgrävningarna hittade man en pärla överdragen med guld med typiskt vikingatida utformning. Den anses som utgrävningarnas mest spännande fynd. Man hittade också mynt, 16 s.k. brakteater från perioden 1222–1460.

Sammanfattning

Människor ar begravts på platsen från minst 900-talet och framåt.

Det har funnits en kristen träkyrka från tidigt 1300-tal och socknen är belagd från 1303. De äldsta gravarna visar en tidig för denna landsdel kristen organisation.

Med läget i änden av en åsrygg kan det ha varit en plats som hyst ett nu okänt historiskt hedniskt gravfält. Det kan ha legat där kyrkan är belägen eller på annan närliggande plats. En sannolikt hednisk offerplats nämns i de nedtecknade muntliga källorna.

Källor för text och bilder:

Jonsson, Kristina, Red., En tusenårig historia. Kyrkor och gravar vid Sura gamla kyrka från vikingatid till 1700-tal. Örebro 2003

Jonsson, Kristina / Nordström, Annika, En tidigkristen gravplats och en medeltida kyrklämning. Gravar och kyrkor i Sura 900 – 1800. Arkeologisk för- och slutundersökning. RAÄ 140:1-3. Västmanlands läns museum Rapport A 2003: A16

Bilder hämtade från internet och från Wikipedia förutom egna fotografier.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: