Liberalernas partiledare Johan Pehrson har uttalat sig på ett partimöte i Sandviken enligt media:
Alla volymmål, återvandringsmål och ”en massa andra sjuka saker” är borttagna ur Tidöavtalet. ”Man ha synpunkter på enskildheter och en massa som är dåligt men det är inte jag som släpat in den här skiten i det här avtalet”.
Pehrson kallar också samarbetspartiet SD för ett ”extrempopulistiskt” parti som har ”samma organisationsnummer” (verkligen graverande!?…min kommentar) som när de bildades.
”Deras eget taffliga lilla försök till vitbok visar ju att det är en brun sörja”.
Först kommer Pehrson efter långa och intensiva förhandlingar överens med M, KD och SD och skriver under ett avtal, Tidöavtalet, sedan går han ut och totaldissar vad han själv kommit överens om bland annat efter en whiskynatt med SD:s ledare. Läs gärna SvD:s utmärkta research om förhandlingarna inför Tidöavtalet. Länk nedan. Visst kan man begripa att personen Pehrson måste blidka Stockholms stolliga vänsterliberaler, men någon måtta på vad man säger får det väl vara? Personen Pehrson har givit uttrycket att ”tala med kluven tunga” ett ansikte. Eftersom han skrivit under avtalet totaldissar han faktiskt sin egen insats. Märkligt, to say the least.
Länk till SvD:s research kring Tidöavtalets tillkomst:
Ryssland har i en ohämmat brutal militär aktion överfallit och ockuperat delar av Ukraina och slagit sönder bostäder och infrastruktur etc. Vladimir Putin och Ryssland har försökt erövra ett grannland i en helt oprovocerad attack, Orwellskt kallat ”a special military operation”.
Det är huvudsidan i konflikten. Det är huvudmotsättningen i denna geo-politiskt unika konflikt i Europa. Ryssland överfaller militärt ett grannland. Ryssland begår därmed en folkrättsligt brottslig och straffbar handling. Härav det världsvida stöd och sympatier som möter Ukraina. Det är korrekt av USA, Europa och Sverige att bidra med humanitära resurser, militära vapen samt i förlängningen en ”Marshall-plan” för att återuppbygga Ukraina efter ett krigsslut som sannolikt inte ligger långt bort. Hur freden kommer att se ut i form av landavträdelser från Ukraina till Ryssland undgår min bedömning men sannolikt delar av östra Ukraina. Ukraina har dock visat sig kunna bjuda kraftigare motstånd än alla militära experter kunnat förutse liksom uppenbarligen också Vladimir Putin och hans underrättelseagenter och militära experter. Är möjligen Ryssland militärt ett korthus, en koloss på lerfötter?
Motivation och hemmaplan har visat sig viktigt.
Flyktingarna från kriget i Ukraina är främst kvinnor och barn som med stor sannolikhet kommer att återvända hem när kriget väl är över. Däri skiljer de sig från välfärdsmigranterna, unga män, från Mellanöstern och Afrika som kommit hit för försörjas av svenska skattebetalare och stannar, no matter what!
Det jag ovan skrivit instämmer en stor majoritet av svenskar i.
Pro sekundo
Det jag nu kommer att behandla blundar många för, som med rätta stödjer Ukraina. Vissa på ”högerkanten” använder informationen för att relativisera Rysslands överfall på Ukraina och gör det till en huvudfråga.
Ukraina är ett genomkorrumperatland, sannolikt ett av de mest korrumperade av länderna i det forna Sovjetimperiet. Det är ett empiriskt faktum. Det är viktig att orka inse och erkänna. Just därför att stödet humanitärt och militärt till Ukraina mot Ryssland är korrekt och viktigt.
En härskande elit i ett proto-demokratiskt land, med val som genomförts med rapporter för demokratiska brister från valobservatörer. Den nuvarande maktstrukturen och regimen lever på och är ett historiskt arv från en struktur som tillkommit i en statskupp. Det är historiska fakta som media tiger om eller t.o.m. förnekar idag. Det är på ett sätt förståeligt när man stödjer och måste stödja den sig tappert försvarande och överfallna parten. Psykologiskt vill man inte se eller ta till sig den informationen.
Den tidigare komikern Zelinsky har, det medges, vuxit som talesman och makthavare i det nuvarande Ukraina och med det uppenbarligen framgångsrika försvaret av den ukrainska fosterjorden.
Men han omges av precis samma typ av judiska oligarker som Vladimir Putin. Han är visserligen vald i någon form av generöst tolkat ”fria val” men sitter på ett mandat och en regimstruktur som skapades i en statskupp med aktiv inblandning från aktörer som CIA och USA:s utrikesadministration. Joe Biden som vice president under krigshetsaren Barack Obama och med den helt korrupta Hillary Clinton var inblandade i statskuppen. Joe Bidens son Hunter Biden skaffade sig med hjälp av och hot från de nämnda politikerna lukrativa poster med ersättningar i mångmiljonklassen.
Joe Bidens som Hunter Biden bedriver flera korrumperade verksamheter i Ukraina med den sittande maktelitens godkännande. Läs den historien som bland annat avslöjas av innehållet i Hunter Bidens laptop. Det finns USA-finansierade (via CIA eller andra organ) laboratorier i Ukraina som forskar kring att framställa biologiska och medicinska stridsmedel.
Azov-bataljonen, med uttalade nazist-sympatier, har begått svåra brott mot Geneve stadgan om hur man behandlar krigsfångar. De har själva filmat tortyr och mord av tillfångatagna ryska soldater. Brott av samma typ av krigsbrott emot ”krigets lagar” som också Ryssland begår och som också kan anses bevisade.
Men det är INTE Rysslands sak att korrigera dessa grava inadvertenser. Det är en fråga för det ukrainska folket den dag det blir fred igen.
Pro tertio
Det är mycket intressant att granska Putin-apologeterna. De använder skiftande argument och är av olika karaktär. Vi noterar dem som potentiella ”förrädare”. Ja, det är ett hårt och möjligen överdrivet och orättvist ord men i ljuset av svag försvarsvilja bland svenskar (52 procent) kan frågan ställas. Fråga blir än mer relevant enär Sverige hållit sig med en partiledare och rikspolitiker för Liberalerna (liberal???) ”svart och kvinna” som hon ofta säger om sig själv som signalerat att hon drar till Norge om Sverige hotas av krig.
Det av Vladimir Putin initierade och ledda brutala militära överfallet på Ukraina har uppenbarligen bidragit till att skingra agnarna från vetet, från vettet t.o.m. på många olika sätt från ”vänsterytter” till ”högerytter”.
I den politiskt liberala bloggen ”Det Goda samhället” finns en politisk skribent Gösta Wallin som skriver, jag citerar: ”Det börjar nu framstå som helt klart att det som pågår i Ukraina är det senaste amerikanska angreppskriget”.
Ukraina är ett amerikanskt angreppskrig?! Ja det finns personer som tänker, tycker och också SKRIVER så! Det liknar ju verkligen exempelvis Vietnam. Eller hur?
Tendenser av det slaget har jag upplevt tidigare i ett helt annat sammanhang men med samma psykologiskt-politiska bakgrund. Nämligen under vänsterrörelsen i slutet av 1960-talet. Jag var på den tiden aktiv kamrat som redaktör för SKP:s teoretiska organ Marxistiskt Forum.
Apologeter styrda av en ideologisk övertygelse har ofta svårt att skilja mellan att agera sympatisör och att bli medlöpare de facto och ytterst potentiell förrädare till olika typer av extrema avvikelser.
I Uppsala fick jag höra ryktet att en kamrat i SKP härbärgerade en eller två Baader Meinhof terrorister i sitt hem. Jag försökte luska och höra mig för vem det var. Idag tror jag mig veta vem. När ”kamraterna” fick klart för sig att jag avsåg att omedelbart gå till polisen med uppgifterna tystnade alla rapporter och informationen stannade upp..
Detsamma gäller min syn på dem som är Putin-apologeter idag eller t.o.m ser kriget i Ukraina inte som ett ryskt angreppskrig utan ett amerikanskt. Jag har ingenting gemensamt dem, och vill inte ha något gemensamt med dessa förvirrade personer även om de skulle göra en korrekt analys i andra aktuella och viktiga samhällsfrågor på tvärs med PK-media och SAP-klanen. De nämnda figurerna visar sig nu i Sverige som en rysk daimon.
Min egen intellektuella politiska samhällssyn är följande: Jag svär inte på något parti, någon organisation eller ideologi eller partiprogram. Jag förhåller mig helt fri. Se min logga nedan och kärnorden i den; Veritas, Libertas, Pro Suecia. Jag är nationalist och för ett värnande av Sverige med ett kraftigt utbyggt försvar, samarbete försvarsmässigt med främst Finland men också Norge och Storbritannien men inget NATO medlemskap, men som nu ändock ser ut att komma till stånd. Det har jag skrivit om i flera bloggar helt nyligen. Scrolla neråt på min FB för att ta del av dessa. I en allmän, icke organiserad mening, är jag en del av den nationella rörelsen. And that´s that!
Frågan står således: Vilka är att lita på när skiten träffarfläkten? Där mälde exempelvis Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni ut sig. Nu är hon tack och lov avpolletterad saknad av ingen! Flera skribenter på den yttre ”högerkanten” mäler sig också ut från de pålitliga.
Putin-apologeterna representerar helt enkelt ett empiriskt och intellektuellt moras av relativisering. Vänd åter och se huvudfrågan!
Jag träffar liberaler som säger sig vara just ”liberaler” men tar avstånd från Liberalerna (tidigare Folkpartiet), dvs från den reala liberalismen.
Det påminner mig om när marxologer på 1960–70-talet sade sig vara marxologer men tog avstånd från den reala marxologins uttryck i exempelvis Sovjetunionen.
Jag vet ingen ideologi vars företrädare är så övermaga självgoda som liberaler. ”Det är vi som står för den liberala demokratin”. Därmed antydandes att andra ideologier, och inte minst ideologilösa som undertecknad, inte skulle göra det.
Synligt uttryck har det fått i dagarna när ett 2,3 procents parti på allvar med flera hundra partidelegater diskuterat om ett 20 procents parti skall få ha tjänstemän i Regeringskansliet vid ett eventuellt regimskifte. Liberaler har också på allvar suttit och diskuterat vilka ”röda linjer” som skall dras upp emot 20 procent av väljarnas representation i riksdag och eventuell regering. De gör det med stöd av den minsta väljarskaran i Sverige. Vid ett maktskifte är den enda hållbara demokratiska ståndpunkten att riksdagens andra eller tredje största parti också deltar i regeringen. Hur och varför var femte svensk väljare skall hållas utanför maktutövningen är inte bara obegripligt, det är direkt demokratiskt (eller hur liberala demokrater?) stötande oavsett vilken partiordförande eller annan företrädare som säger det. Eller hur, Kristerson, Svantesson, Buch?
Som problemen uttrycker sig i Sverige och som demarkationslinjerna står i dagens och kommande politiska och sociala konflikter och strider har liberalismen inget att bidra med, annat än ren förvirring för att inte säga false flag opposition. Liberaler är politiskt-historiskt dessutom i hög grad medskyldiga till det moras och förfall vi har idag med knäfall för vänsterideologier och politiken kring rättsväsendet, urholkning av demokratiska fri- och rättigheter, migration, klimatalarmism och annat.
Liberal är jag inte och har aldrig varit. Jag har aldrig röstat på liberalerna.
En mycket märklig bild på en vit kvinna med en t-shirt med organisationen Black lives matter loggan på framsidan. Bredvid henne står en svart afrikan med texten White lives matter. Framför dem står ett litet barn med en t-shirt med texten All lives matter.
Gulligt? Nej inte det minsta.
Jag vill inte visa bilden för att inte ge detta politiska missfoster ytterligare spridning.
Missfoster hurså?
Bilden är alldeles uppenbarligen professionellt producerad, sannolikt arrangerad, fotograferad och redigerad av en reklambyrå. Vem har beställt och finansierat bilden? Min misstanke är samma krafter som leder, styr och finansierar organisationen Black lives matter.
Varför tror jag det?
Därför att bildens uppenbarliga syfte är att legitimera den våldsverkande vänsterextrema organisationen Black lives matter och ge deras logga politiskt alibi. Black lives matter är en organisation som ordnar våldsamma demonstrationer med slagsmål, misshandel, mordbränder och förstörelse av privat egendom inklusive historiska minnesmärken.
En bild med Black lives matter loggan på bröstet tillsammans med den harmlösa White lives matter bidrar till avdramatisering och legitimering av den våldsverkande organisationen. Man måste i sammanhanget förstå att Black lives matters spridning över världen organiserats och finansierats av osynliga krafter i bakgrunden.
White lives matter budskapet är ingen organisation bara ett i grunden harmlöst budskap som i sig inte betyder någonting. Närmast en truism, en självklarhet. Den kom från början som en motkommentar till Black lives matter. Därför blir texten här tillsammans med Black lives matter loggan kraftfull som alibi och legitimation.
Än mer märklig är barnet med texten All lives matter. Den är än mer tramsig för att inte säga intellektuellt meningslös. Betyder egentligen ingenting. Allt liv betyder något, till och med amöbans. Den är av samma dignitet och oreflekterade innehåll som tramsfrasen ”allas lika värde”.
Jag scrollade runt för att se vilka lättlurade själar som oreflekterat publicerat den med gillande. Inte överraskande är det liberala kretsar som fallit för propagandabilden. Bidrar därmed till att legitimera Black lives matter.
Jag är inte liberal och har aldrig varit det. Jag har varit marxist och konservativ. Idag svär jag inte på någon ideologi eller partiprogram. Jag definierar mig dock som nationalist. Därmed är min bakgrund redovisad när jag kritiserar skribenter med en liberal ideologi.
Liberaler, det kan inte hjälpas, är/har jag varit skeptiskt inställd till. Jag litar helt enkelt inte på var de hamnar i konkreta politiska frågor i kritiska lägen. Då visar sig deras vilsenhet och kluvenhet mellan ett ”varken eller” och ett ”både och”. När skiten träffar fläkten kan vilka uppfattningar som helst komma ur en liberal.
Det illustreras tydligt idag när liberaler i ex Nerikes Allehanda/Ström (NA) och deras oreflekterade följare hamnar i illa genomtänkta försvar för att skattefinansierade bidrag till storföretag som SKF är OK samtidigt som bolaget delar ut miljardbelopp till aktieägarna. T.o.m. den i övrigt djupt reflekterade och kunniga Lars Bern har hamnat delvis snett i frågan. Aktieutdelningar är finansiella resurser som i varje fall till en mindre borde kunna användas för att betala permitterad personal istället för att vältra över kostnaderna för permitteringar på oss skattebetalare, som ändock drabbats av flerdubbla konsekvenser.
Det är felaktig liberal argumentation av NA et consortes mikroekonomiskt, makroekonomiskt och politiskt.
Jag har sett liberala kommentarer som hävdar att aktieägarnas/investerarnas avkastning är intjänad under föregående räkenskapsår och därför inte bör/kan jämföras med att bolaget nu i ett nytt bokslutsår beviljas ekonomiskt stöd – permitteringsstöd – finansierat av oss skattebetalare. En aning stelbent revisorsmässigt. Utdelningarna till aktieägare/investerare förefaller nästan sakrosankt!
Alla som sysslat med redovisning i bolag vet att man kan fondera medel på olika sätt för olika kommande osäkerheter och behov. Man kan skjuta på beslut om utdelning om situationen och förutsättningarna ändrats radikalt. Man kan minska utdelningen rejält ett år med hänvisning till nya förutsättningar och hotbilder som måste kunna hanteras. Man kan tillfälligt stoppa utdelningar helt, vilket sannolikt också accepteras om man tydligt förklarar varför. Det har gjorts förr i stora bolag utifrån olika tillfälliga hotbilder. De båda sistnämnda åtgärdrna skulle dessutom vara en politiskt lämplig signal till oss skattebetalare som drabbats och drabbas hårt av Wuhan viruset covid-19 och den nedstängning av ekonomin som beslutats av JÖK-regeringen.
Makroekonomiskt så har vi skattebetalare som en konsekvens av Wuhan viruset covid-19 betalt ut flera hundra miljarder i bidrag och stöd för att rädda företag i olika branscher. Ändock rapporteras om omfattande konkurser bland små och mindre företag. Ingen konsekvensbeskrivning eller analys av bidragens effekter och effektivitet har gjorts eller redovisats. Ändock har svenska skattebetalare utan att knota ställt upp på – tvingats ställa upp – alla dessa bidrag som vi betalar.
Samtidigt har äldre-äldre i vården en överdödlighet inte bara beroende av multipla sjukdomar i bakgrunden utan också pga av bristande resurser och ett stort antal vikarier som inte förstår hur de skall bete sig och som inte har haft tillräckliga skyddsmedel. Vart tog de skattepengarna vägen? Där ser jag att betalningsviljan hos svenska skattebetalare är mycket stor. Upprördheten över vad som skett/sker är grundmurad och bred.
Skattebetalande föräldrar har tvingats ställa upp på att timanställda ungdomar förlorat jobbet och nu tvingas vänta i minst åtta veckor på besked från A-kassan om de får något stöd och hur stort det blir. Hur skall de överleva under tiden?
Småföretag och mindre företag går i konkurs med sannolik långtidsarbetslöshet hos personalen och ruin för företagaren och hans familj. De får vi skattebetalande medborgare acceptera och bidra med skattemedel för att hantera.
Pensionerna minskar när de fonder som ligger till grund för pensionskapitalet minskar som en följd av kraftiga börsnedgångar. Det är en viktigare anledning till påverkan på pensionerna än en tillfälligt minskad/stoppad aktieutdelning till investerare/ägare/pensionsfonder. Pensionärskollektivet får således vara med och bära en del av bördan av nedstängningen av ekonomin i Sverige. Men inte aktieägarna och investerarna till de stora bolagen. Inte finansoligarken Wallenberg.
Men att aktieägarna/investerarna till storföretagen inte skulle kunna acceptera lägre utdelningar eller ett tillfälligt stopp för utdelning det tycker liberala skribenter är fel. Hur tänker de? Ja, säger liberala skribenter de är ju ”risktagare” som om inte alla i hela den svenska ekonomin och samhället idag är risktagare och förlorar stora resurser. Mina egna privata pensionsförsäkringar går ner som ett resultat av börsfallet. Den risken får jag ta. Inga skattefinansierade bidrag där för att kompensera. Men aktieutdelningarna till ägare och finansiärer är sakrosankta. Dem skall vi inte röra. De bidrar ju till företagande och tillväxt och det gör ju inte vi andra.
I fallet SKF är det dessutom finansoligarkerna Wallenbergs som är storägare. Att denna oligarkgruppering allt sedan Saltsjöbadsavtalet på 1930-talet har mycket goda och nära kontakter med Socialdemokraternas toppledning har kanske ingen betydelse i sammanhanget. Hur kan någon misstänka det?
Politiskt vore det välgörande om storföretagens aktieägare och investerare också bidrog tillfälligt genom minskade utdelningar eller genom att avstå utdelningar. En medborgerlig skatterevolt vore annars något att hoppas på som en konsekvens av JÖK-regeringen förfarande. Det har vi ju inte sett i Sverige trots att en skatterevolt behövs hos ett av världens mest skattetyngda folk. Varför skall inte ägarna till de stora bolagen också bära en del av den enorma ekonomiska börda som lagts på svenska medborgare och skattebetalare?
Även en blind höna hittar ibland ett korn av sanning. Citerar delar av Glöran Greiders artikel i Aftonbladet. Inte för att jag instämmer i det Göran Greider skriver, eller för att jag definierar mig som konservativ, utan för att han pekar på förhållanden som bör lyftas fram om liberalismens medansvar i det elände som utgör Sverige socialt, politiskt och ekonomiskt.
”En konservativ kritik borde vakna: Samhällsinstitutioner mister sin aura. Ämbetsmannastaten eroderar. Vinster överordnas värden. Företagsintressen ses av princip som viktigare än stat och offentlighet.
…
Vi har faktiskt fått vänta tills de yttersta tiderna, det vill säga nu, för att höra enstaka borgerliga politiker och kommentatorer angripa vinstens överhöghet och oroa sig över lobbyintressenas makt över skola och välfärd.
…
Själv är jag vänster, socialdemokrat, socialist. De högerpopulistiska energier som släppts lösa i västvärlden ser jag som en reaktion på den sociala trygghet som slagits sönder av en döv, blind och för sociala konsekvenser ofta faktaresistent liberalism.
Så varför efterlysa konservativa röster? Svaret är att socialism och konservatism har en viktig beröringspunkt. Båda strömningarna har uppfattningen att det vi kallar samhälle är något mer och större än summan av alla individuella marknadsrelationer.
…
Ty även socialliberalismen har enbart den enskilda individen som utgångspunkt och slutstation för tänkandet”.
Med röstsiffrorna 62 mot 30 vann Löfven-linjen i partistyrelsen. Hur röstar nu Johan Pehrsson, Örebro och de sju Liberalerna vid riksdagens statsministeromröstning? De beskrev häromdagen korrekt hur Sverige utvecklats negativt under den gångna mandatperioden med S och MP under Stefan Löfven. Har de politiskt mod och personlig integritet och kraft att också rösta NEJ till Löfven? Eller, viker de fegt ner sig och röstar för en fortsatt negativ utveckling av Sverige? Påverkar väl i så fall deras politiska trovärdighet i framtiden?
Så här skrev de i Expressen:”Många svenskar upplever att Sverige har utvecklats åt fel håll under de senaste åren. Det är inte så konstigt. Den grova brottsligheten har bitit sig fast i det svenska samhället. Den växande gängkriminaliteten med skjutningar som signum har tillsammans med extremismen tagit över stora utanförskapsområden. Det är svårt att få en tid på vårdcentralen och väntetiderna för operationer har ökat. Barn och vuxna med funktionsnedsättning ställs utan stöd och hänvisas till institutioner. Vi ser sjunkande skolresultat där var sjätte elev lämnar grundskolan utan att vara behörig till gymnasiet. Vi ser ett fördjupat bidragsberoende, inte minst bland nyanlända, där alltför många blir försörjda av samhället och inte står på egna ben.
Det finns en gnagande känsla av att Sverige inte håller ihop. Att skillnaderna mellan stad och land ökar. Att det betyder mer varifrån du kommer, än vart du är på väg. Att vi trots världens högsta skatter inte har världens bästa välfärd.”
Stefan Löfven har blivit ”Sol och vårad” av Annie Lööf, skriver statsvetaren Jenny Madestam i Expressen. Det är ingen oäven beskrivning efter en genomläsning av överenskommelsen som visar att Annie Lööf och Centerpartiet fått igenom flera förslag på tvärs med tidigare S-politik; turordningsreglerna ändras, slopad värnskatt, tredubblad RUT, inget vinsttak i välfärdsföretagen, etc. Samtliga tidigare oacceptabla frågor för socialdemokraterna. Vad var det den tidigare socialdemokratiske finansministern par excellence Gunnar Sträng sade: ”Jag behöver inte knäppa upp byxorna och lägga upp rumpan för motståndarna så att det bara är att slå.” Det är väl precis vad Stefan Löfven nu gör efter att Annie Lööf dragit både byxor och kalsonger av mannen!!
Socialdemokraterna och Stefan Löfven betalar ett mycket högt politiskt pris för det som är allra viktigast för Socialdemokraterna och Stefan Löfven nämligen; MAKTEN OCH MAKTINNEHAVET!
Decemberöverenskommelsen (som dödades av Sara Skyttedal som sedan firade med Champagne) byggde helt på att utesluta SD. Nu har åsiktsförtrycket spritt sig till ytterligare ett parti nämligen vänstern och Jonas Sjöstedt. Nu är närmare 26 procent av väljarkåren stämplade som icke önskvärda och deras röster kommer inte att ha någon betydelse för den förda politiken. ”V bör rösta nej för demokratins skull”, skriver Lotta Gröning (S) i Expressen.
Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiets framtida roll beskrivs av en S-kommentator som ”dörrmatta till socialdemokraterna”. Andra beskriver Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet som ”dörrmatta till C:s och L:s marknadsliberala politik”. Förslagen i överenskommelsen måste i varje Vänsterpartists ögon ses som rena klassförräderiet! Det blir intressant att se vilket av alternativen Jonas Sjöstedt väljer pesten eller koleran; dvs att rösta emot en socialdemokratisk statsminster eller acceptera en marknadsliberal politik på tvärs med allt vad socialism står för!
Annie Lööf lovade 2014 att äta upp sin högra sko hellre än att bli ett stödparti till en socialdemokratisk regerings maktinnehav. Nu frossar nätkommentarerna ironiskt med bilder på skor kring hennes kommande ätande av högersko! Centerpartiet står dock samlat bakom Annie Lööfs avtal med Stefan Löfven.
Hur kommer Liberalerna att rösta? Samlat? Eller, kommer de åttas gäng (Mats Persson, Gulan Avci, Johan Pehrson, Allan Widman, Juno Blom, Robert Hannah, Bengt Eliasson, Helena Gellerman. Riksdagsledamöter för Liberalerna) som i en artikel i Expressen häromdagen beskrev problemen i Sverige på ett helt korrekt sätt att rösta emot Jan Björklund och stödet till Stefan Löfven? Kommer de åtta att rösta för en politik som skapat och förvärrar de problem de identifierat och presenterat? Eller? Kommer de åtta att ha mod att frondera mot partiet och Jan Björklund?
Sara Skyttedal (KD:s kandidat till EU-parlamentet) skriver om Annie Lööf: ”Klåpare. Bedragare. Quislingar. Vi glömmer aldrig.” Tankesvaga personer har upprörts över ”quisling” begreppet och förknippat det med nazism. För det första, den norska förrädaren Vidkun Quisling var nazist och dömdes till döden och avrättades efter kriget. Begreppet ”quisling” har dock idag ingen direkt innebörd med betydelsen nazist. Begreppets konnotation handlar om det Vidkun Quisling gjorde mot Norge, nämligen förrådde landet. Det är den betydelse begreppet har idag, dvs som förrädare, landsförrädare. Se Wikipedia; ”quisling är sedanWWII en vanlig internationell benämning på en landsförrädare”. Svenska Akademins ordbok; ”landsförrädare”. Det är i betydelsen förrädare (dvs mot Alliansen) Sara Skyttedal använder begreppet!
Det är en helt korrekt benämning på Annie Lööf som förråder landet och säljer ut det till ännu mer muslimsk migration av lågkomptenta och dysfunktionella personer och familjer. Kostnaderna får svenska medborgare ta över skatten!
”Många svenskar upplever att Sverige har utvecklats åt fel håll under de senaste åren. Det är inte så konstigt. Den grova brottsligheten har bitit sig fast i det svenska samhället. Den växande gängkriminaliteten med skjutningar som signum har tillsammans med extremismen tagit över stora utanförskapsområden. Det är svårt att få en tid på vårdcentralen och väntetiderna för operationer har ökat. Barn och vuxna med funktionsnedsättning ställs utan stöd och hänvisas till institutioner. Vi ser sjunkande skolresultat där var sjätte elev lämnar grundskolan utan att vara behörig till gymnasiet. Vi ser ett fördjupat bidragsberoende, inte minst bland nyanlända, där alltför många blir försörjda av samhället och inte står på egna ben.
Det finns en gnagande känsla av att Sverige inte håller ihop. Att skillnaderna mellan stad och land ökar. Att det betyder mer varifrån du kommer, än vart du är på väg. Att vi trots världens högsta skatter inte har världens bästa välfärd.”
De sanna problem med Sverige som de Liberala debattörerna ovan tar upp har beskrivits och analyserats i flera år om än i tydligare ordalag och med angivande av empiri och fakta.
Det som saknas i problembeskrivningen är dock en analys av de reella orsakerna. L-debattörerna hävdar att det är den rödgrön regeringens fel vilket till en del är sant. Dock, introducerades och genomfördes en politik med muslimsk massmigration som viktigaste – om än inte enda – orsak till den negativa utvecklingen under de åtta åren med en Alliansregeringen under Fredrik Reinfeldt. Liberalerna är således i hög grad medskyldiga till Sveriges katastrofala situation idag så det blir rejäla krokodiltårar i debattartikeln! Vi har inte glömt den problemförnekande Folkpartistiska migrationsministern Erik Ullenhag, numera fanflyktad!
Det positiva med debattartikeln är att de åtta Liberala riksdagsledamöterna inte vill medverka till att släppa fram en socialdemokratisk regering under ledning av Stefan Löfven med aktivt stöd av Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna!
Argumentet är att ett Liberalt stöd till en Stefan Löfven ledd regering skulle bidra till att stärka det konservativa blocket i riksdagen och väljarkåren. Jag är förhoppningsfull om en kommande konservativ majoritet till nästa eller nästnästa val. Det kan faktiskt vara så att en fortsatt vänstermajoritet med stöd av C och L kan leda till målet snabbare. Dessutom med Liberalerna utraderat från riksdagen och ett kraftigt försvagat Centerparti. Båda politiskt önskvärda utvecklingar. Jag kan ändock inte intellektuellt acceptera en regering med Socialdemokrater, Liberaler och de socialt, ekonomiskt och politiskt farliga Miljöpartiet och Centerpartiet under ledning av Stefan Löfven. Den muslimska massmigrationen riskerar att bli än större än den redan är med de närmare 130 000 som kom 2018! Sverige löper med en sådan regering risken att falla djupare ner i de problem som debattörerna anger.
Liberalerna har avslutat sitt landsmöte i Västerås. Det har varit stor uppmärksamhet i media kring diskussion och beslut om religiösa friskolor. Beslutet om att förbjuda nya religiösa friskolor men tillåta de som finns imponerar väl inte. Liberalerna lyckades inte heller besluta – trots flera starka förespråkare – om förbud mot fundamentalistiska muslimska friskolor. Något förbud mot kvinnoförtryckande niqab och burkha lyckades man inte heller enas om.
Shame on you!
Trots att jag är troende kristen anser jag att religiösa friskolor skall förbjudas. Det är helt nödvändigt att på sikt få bort muslimska friskolor från det svenska samhället. Sådana skulle enbart bidra till och förstärka den pågående utvecklingen av en muslimsk diaspora i Sverige. Det är ett verkligt hot och det överväger! Därför måste vi i Sverige som lagstiftningen ser ut sannolikt förbjuda samtliga religiösa friskolor även kristna.
Det viktigaste beslutet på konferensen som inte alls fått samma uppmärksamhet är att Liberalerna ställer sig bakom att EU skall bli en federation! I min värld är det ett felaktigt och farligt beslut och ett potentiellt hot mot den svenska nationella självständigheten, självbestämmandet och i förlängningen mot den svenska parlamentariska demokratin.
Det oroar synnerligen att se L:s Cecilia Wikström posera med George Soros och glatt twittra att EU nu skall bli en federation efter att hon ”had a fruitful discussion with Soros.” Samband??? George Soros försöker gömma sina obehagliga politiska avsikter bakom en filantropisk fasad, Open Society som bara i år haft över 40 möten med EU enl. mediarapporter. Han stödjer t.ex. flyktingströmmar från Afrika till Europa (genom att finansiera båtar) och agerar alltid för att försvaga nationalstaten. Ett federalt EU är ett sådant projekt stött av George Soros och helt i linje med den globalism han finansierar!
Med denna bakgrund har jag svårt att se vad vi skall ha Liberalerna till. Hoppas att de åker ur riksdagen! Om EU börjar utvecklas i federalistisk riktning så bör Sverige utträda ur EU!
Samarbeten och avtal (skatter, handel, lagar, migration etc.) som bidrar till tillväxt i den reala svenska ekonomin skall vi bejaka och delta i, ungefär som idag. Detta är jag självfallet för! Däremot är jag i likhet med en majoritet av svenska folket emot ett införande Euron!
Skillnader mellan länder kommer och skall finnas på kanske de flesta områdena. Det är ett resultat av självbestämmandet ungefär som den kommunala självstyrelsen (också hotad) medför skillnader i den kommunala servicen. Några satsar på ishallar andra på gator eller äldreservice! Det hanteras i de kommunala valen.
Problemet uppstår med en fri arbetsmarknad den dag vi släppte in de korrupta och konkursmässiga f.d. kommuniststaterna. De politiska skälen till detta är lätta att se och förstå. Dock, dessa stater har därefter för det första blivit nettomottagare av bidrag från EU vilket innebär att bl. a svenska skattebetalare är med och finansierar delar av dessa staters offentliga verksamhet eftersom Sverige är nettoinbetalare till EU.
Arbetskraft från dessa länder är för det andra här och bidrar till lönedumpning på svensk arbetsmarknad, enkannerligen i byggsektorn. Detta har jag undersökt på nära håll i Falkenberg i samband med fågelresor. Jag bor då på ett hotell där byggjobbare från hela Sverige samt Europa bor på och som jobbar på stora projekt i regionen. Intervjuer med främst, men inte endast, svenska byggjobbare har givit mig en skrämmande bild av hur det fungerar i praktiken på byggena!
Det är samtidigt oerhört glädjande att f.d. statsministern och Sorosvännen Carl Bildts stora och envetna projekt om nödvändigheten att få med Europas sjuke man, Turkiet, i EU nu är helt död. T.o.m. den svårtystade Carl Bildt tiger nu!
För det tredje är ju de tiggande rumänska zigenarna i Sverige också ett resultat av den fria rörligheten.
Den fria rörligheten för arbetskraft är nödvändig och bra men långt ifrån oproblematisk. Detta måste diskuteras och hanteras. Lagstiftande begränsningar måste införas!
Nu till FEDERATIONEN. En federation med ökad överstatlighet har inget med bättre förutsättningar för den reala ekonomin att göra. Detta är ett POLITISKT projekt drivet av krafter där bl.a George Soros är med och agerar/finansierar! Varje kompetensutvidgning för en överstatlig federation innebär med nödvändighet en motsvarande inskränkning i det nationella självbestämmandet och ytterst den parlamentariska demokratin! Det är jag dead-against! En sådan hotande utveckling för Sveriges del skulle i varje få ut mig på barrikaderna igen!
lennart waaras blogg 