Först kom Anderssonskan med hänvisningar till ”totalitära regimer” som Polen och Ungern när SD/M-regeringen föreslår ändringar i lagstiftningen runt partipolitiska lotterier som Kombilotteriet, Femman och Glädjelotten, A-lotterierna kallade. Nu är det ”avund mot deras lotteriverksamhet” och att man ”tystar oppositionen”. Varför hamnar Magdalena Andersson så ofta i mental obalans? Anderssonskan lyckas också med det märkliga konststycket att hävda att det är ”Trump som är förlaga”. Oklart på vilket sätt han är skyldig i detta fall. Allt kastas i säcken på en gång; som det gamla barbariska förfarandet på vischan att dränka bondkatter i en säck i sjön! Men Anderssonskan är inte färdig där, lagstiftningen utgör ett ”hot mot det demokratiska samhället” och det är inte Morgan ”Stasi” Johanssons lagförslag att begränsa yttrande-, mötes- och tryckfriheten som avses. Anderssonskans avslutande fantasier utmanar folkhumorn, det blir nämligen ”stor upprördhet i Europa” över förslaget. Ja, hon säger faktiskt det.
Socialdemokraterna har släpat 8 000 personer till tinget för lotter de köpt men inte kunnat betala. Man har enligt mediauppgifter kunnat låna för att köpa lotter. En lag som Socialdemokraterna infört och tillåtit i sin lotteriverksamhet som under den tid de bedrivit den givit flera miljarder till partikassan och som idag utgör hälften av partiets intäkter.
Oavsett om Anderssonskan går i spinn över förslaget så är det utmärkt att den nya regeringen ändrar lagstiftningen runt partiägda vinstrika politiska lotterier. Jävssituationen mellan att stifta lagar och att utnyttja lagen för egen partiverksamhet är uppenbar, men det har det Socialdemokratiska partiet alltid struntat högaktningsfullt i. Trots upprepad kritik över åren, har de manipulerat lagarna så att de kunnat fortsätta att driva den partipolitiska lotteriverksamheten formellt lagligt men moraliskt, etiskt och politiskt förkastligt.
Det är bra att missförhållandet ändras och att det Socialdemokratiska partiet tvingas rätta in sig i ledet. Bry er inte om att Anderssonskan et consortes ylar. Det är ytterst viktigt för den svenska demokratin att SAP:s märkligt samlade totalitära verksamhet begränsas!
Den Romersk-katolska inkvisitionens uppgift var att bekämpa fritänkare, kättare och s.k. irrläror. Inkvisitionen finns fortfarande kvar, om än under ny kapprock, som Troskongregationen. Vi har dock inkvisitorer på närmare håll. Våra inkvisitorer sitter i Riksdagen, Rosenbad/kanslihuset, S-partihögkvarter på Sveavägen 68 och LO-borgen vid Norra bantorget och backas upp av media som SVT, SR, DN med flera. Därifrån utgår ukaser om jakt på fritänkare, kritiker och intellektuella kättare som vågar peka på grava sociala och politiska missförhållanden. De bränns på det offentliga bålet som kättare. I dagarna har det belysts övertydligt när en popsångerska som vågade antyda problem med migrationen nu jagas av DN och SVT med flera. Kättarbålet tändes snabbt.
Rom, Campo de Fiori, Denkmal Giordano Bruno
Giordano Bruno föddes 1548 utanför Neapel och skrevs som 17-årig in som novis i ett dominikanerkloster. Han avlade ordenslöftet och prästvigdes 1572. Han var en flitig studiosus, en djupt begåvad intellektuell och fritänkare som ifrågasatte kyrkans dogmer. Dominikanernas ordensledning kände sig utmanade och initierade en kättarprocess. Bruno vägrade spela med och delta i motreformations och inkvisitionens dominerande religionsideologi. Munken lade kåpan på stolen och gav sig iväg. Året var 1576. Under mer än ett decennium spred han sedan sina analyser och läror genom föreläsningar och i skrifter vid universiteten i Paris, Oxford och Wittenberg.
Giordano Bruno var grundlärd men också utmanande och en stridslysten intellektuell som avfärdade den förhärskande skolastiska vetenskapen. Känns det igen? Se här en förebild för varje seriös intellektuell idag. Hans universitetsengagemang medförde ofta konflikter och flykt. Att reta och utmana det akademiska etablissemanget var farligt då som nu. Farligare var dock hans åsikter om de yttersta tingen. Bruno beskrev universum som en oändlig rymd, fylld av solar, solsystem och planeter. Om detta heliga, oändliga, odödliga och odelbara kunde man få kunskap genom förnuftet, dvs. genom rationellt tänkande. Han studerade flera år i Frankrike och skrev böcker om den heliocentriska världsbilden i enlighet med Nicolaus Copernicus. I boken De l’Infinito, Universo e Mondi från 1584 hävdar han, att universum var oändligt, att det innehöll oändligt många världar och att de befolkades av intelligenta varelser. Ingen idag särskilt kontroversiell hypotes, men då blev han omdebatterad och bemöttes illvilligt runt om i Europa.
Det är lätt att instämma i Brunos uppfattningar om den Romersk-katolska kyrkans läror som i grunden vilseledande och falska, ja t.o.m. farliga (mitt tillägg). Trossatserna om nattvardsundret, treenigheten, påvedömet och den katolska kyrkans hierarki (och däri skyddande och cover up av brottslig verksamhet bland präster, biskopar och kardinaler, min kommentar), var enligt Giordano Bruno oväsentligheter och vad värre var och är emot allt förnuft. Sådana ståndpunkter var naturligtvis farliga att torgföra offentligt. Han återvände 1592 till Italien för att söka en professur i Padova. Han förråddes och häktades av den lokala inkvisitionen och utlämnades till inkvisitionen i Rom. Efter sju års fängelse med pinliga förhör och efter att han vägrat att avsvära sig sina påståenden, dömdes Giordano Bruno för kätteri och brändes levande på piazza Campo dei Fiori den 17 februari år 1600. Än i denna dag har den Romersk-katolska kyrkan, Vatikanen och påven (Guds ”ställföreträdare på jorden” som väljs av en enklav där efterlysta pedofilkardinaler deltar) vägrat att be om ursäkt eller ens erkänna att de hade fel. Någon som ser paralleller till den politiska inkvisitionen i Sverige? Erkännes fel eller kommer ursäkter efter kättarjakterna?
Diskursen i den historiska litteraturen handlar om på vilka religionsideologiska grunder Giordano Bruno avrättades. Han försvarade den heliocentriska världsbilden i likhet med Galileo Galilei men gjorde aldrig, som Galilei, avbön. Andra hävdar att Giordano Bruno avrättades för gnostiska kätterier. Han har dock historiskt kommit att bli och uppfattas som en martyr för vetenskapens sökande efter sanning och yttrandefrihet. För undertecknad är Giordano Bruno en efterföljansvärd intellektuell hjälte av den anledningen. Jag har en porträttbild på väggen i mitt arbetsrum som en påminnelse.
Galileo Galilei samtida med Giordano Bruno, var född 1564 i hertigdömet Florens och dog 1642 i Toscana, var ett universalgeni som i vetenskapshistoriens ljus beskrivs som fader till observationsastronomin, den moderna fysiken, den vetenskapliga metoden och därmed den moderna vetenskapen. Han blev en gigant i den naturvetenskapliga revolutionen.
I denna text fokuserar vi på hans världsbild som var oacceptabel för den Romersk-katolska kyrkan och Inkvisitionen. Kyrkan hävdade en geocentrisk världsbild. Galileo Galilei tvivlade på den i likhet med Giordano Bruno och menade att en heliocentrisk världsbild var den korrekta. Den Romerska inkvisitionen ”undersökte” frågan år 1615 och drog den i efterhand märkliga slutsatsen att heliocentrismen var ”dum och absurd i filosofin eftersom den uttryckligen motsäger betydelsen av den heliga skriften”.
Den Romersk-katolska kyrkans, liksom gängse folkliga, åsikter var att Bibeln var absolut sann. Galilei hävdade övertygad att Bibeln hade fel i utsagor om naturen och att felaktiga utsagor skall tolkas symboliskt inte som sanningsutsagor.
Galilei kontrade 1632 med sitt berömda verk Dialogo sopra i due massimi sistemi del mondo som mottogs positivt i hela Europa. Galilei hävdade där öppet sin kopernikanska uppfattning. Galilei kallades den 1 oktober 1632 inför inkvisitionsdomstolen i Rom. Vatikanen värnade med religiös fanatism den gamla världsbilden och Galilei betraktades som ogudaktig.
Efter flera förhör och hot om pinlig tortyr avsvor han sig 1633, misstänkt för kätteri med de därmed förbundna risker, sina åsikter, och inte minst uppfattningen ”att solen är världens orörliga medelpunkt, och att jorden ej är orörlig, utan även har en daglig rotation”.
”Och likväl rör hon sig” (Eppur si muove) är en fras som Galileo Galilei lär ha mumlat mellan tänderna när han reste sig från sin knäfallande ställning efter att inför Inkvisitionen 1633 ha avsagt sig uppfattningen att jorden kretsar runt solen och inte tvärtom. Belägg saknas dock.
Andra historiker hävdar att Galilei yttrade orden då han under sin husarrest överfördes från ärkebiskopens bevakning till någon som var mindre positiv till hans idéer. Hur som helst, vi tillskriver honom dessa ord.
Han dömdes till fängelse. Inte att brännas levande på bål som Giordano Bruno 33 år tidigare. Straffet ändrades till förvisning från Florens. Han kom sedan genom vänners hjälp att leva de sista åren av sitt liv i en villa nära Florens.
Påven bannlyste Galileis bok. Romersk-katolska kyrkan hävde bannlysningen först 1835 och erkände slutligen 1992 formellt att Galileis analys av solsystemet var riktig och upphävde domen år 2000. Bättre sent än aldrig, är väl den givna om än triviala slutsatsen. Däremot har den Romersk-katolska kyrkan än i denna dag inte erkänt och bett om ursäkt för den brutala hanteringen när de efter pinlig tortyr levande eldade upp Giordano Bruno på torget i Vatikanen eller ens erkänt att han hade rätt.
Vad lär vi oss? Vi riktar blickarna mot den svenska inkvisition som bränner kättare på offentliga bål, om än inte med eld. Inkvisitorerna sitter i Riksdagen, Rosenbad/kanslihuset, S-högkvarteret på Sveavägen 68 och LO-borgen på Norra Bantorget. Inkvisitoriska förföljelser och kättarbål drabbar kritiker som försvarar svensk kultur, svenska traditioner, den svenska nationen och det etniska svenska folket emot förräderiet och folkutbytet. Ett folkutbyte som innebär att etniska svenskar ersättes av dysfunktionella, lågkompetenta, lågkognitiva muslimer från Mellanöstern och svarta Afrika. Inkvisitionen har medvetet och systematiskt under lång tid förvandlat stora delar av folket till indoktrinerade och hjärntvättade lydiga slavar under en socialistisk ideologi genom stämplande ukaser, fördömande uttalanden, lagstiftning som urholkar de demokratiska fri- och rättigheterna och politiska hot från inkvisitorerna.
Må Giordano Bruno för evigt vara och förbliva en förebild när den inkvisitoriska makten bränner den ena efter den andra svenska kättaren på det offentliga bålet.
NON SERVIAM. Det betyder ”jag tänker inte underordna mig”. Vi vägrar att underordna oss dagens inkvisition och deras hantlangare i media.
Det är inte bara vi på vår kant, som utsatts för inkvisitionen i form av statstelevisionen och statsradion, som helst ser en nedläggning av det skattefinansierade SVT/SR eller åtminstone en kraftig nerbantning.
Breda grupper i samhället av alla politiska schatteringar och i alla åldrar är skeptiska till den omfattning den skattefinansierade verksamheten och bolagen har idag. Demoskop har nämligen på uppdrag från Timbro undersökt frågan.
Nedanstående tabeller visar hur svenska folket ställer sig till olika delar av statstelevisionens/statsradions verksamhet och utbud. Nyheter, journalistik och information är de verksamheter som flest kan acceptera att statstelevisionen/statsradion ägnar sig åt. Dessa områden är de enda en majoritet önskar vara kvar. Det är skrämmande i sig eftersom det är just i dessa verksamheter och programområden som indoktrinering och hjärntvätt är som värst och mest S-socialistisk. Bred underhållning, sport och liknande meningslösheter är de programråden som flest helst ser avvecklade. Inget av de aktuella områdena samlar en majoritet vare sig efter politisk färg eller ålder! Ett markant och dramatiskt avvisande från svenska folket således. Se tabellerna.
Tabellerna är självinstruerande. De visar hur stora andelar i olika grupper (politiskt och åldersmässigt stratifierade) som vill ha kvar olika programtyper. Klicka på tabellen för att se en större och tydligare version.
Budskap till statstelevisionen och statsradion: NON SERVIAM
eller är det bara jag som uppfattar det så? Jag vaknar upp, mentalt, i soffan nu på morgonen och upptäcker att vi redan befinner oss i det slutande april. Jag som nyss ställde undan snöskyffeln efter att ha skottat mig fram till garaget. Vad har hänt sedan dess och vad har jag uträttat?
Tiden rinner iväg och jag hinner inte med. Stiger upp kl 06 och arbetar för fullt hela dagen. Ändock hinner jag inte med. Det är tusentals böcker som skall lösas, artiklar och texter som skall skrivas. Det är bokmanus som skall färdigställas, exkursioner som skall genomföras. Öland och Halland i maj. Natur- och fågelbilder skall tas och redigeras och än har jag inte tagit årets första dopp. Måste bli idag. Fastigheterna skall skötas och underhållas. Bilar tvättas och servas, däckbyten. Jag hinner knappt fixa kaffe och dricka det innan en timme försvunnit. Min katt Tessan kommer tassande och pockar på berättigad uppmärksamhet.
Håller tiden på att ta slut, går tiden fortare, hur skall jag hinna med allt? Är det ett åldersfenomen? Tiden är ju utmätt för oss alla, chagrängskinnet krymper som Jan Myrdal (efter Honoré de Balzacs roman) ofta påpekade. Jag hinner inte med, tiden blir knappare och rusar allt fortare.
Ändock vill jag inte stoppa världen/tiden och kliva av. Det är alltför spännande tider, jag är nyfiken, att se vad som kommer, vad som väntar oss, runt hörnet. Skall vi tillsammans på vår kant lyckas rädda Sverige och de etniska svenskarna från undergången som planerats och nu genomförs av våra politiker på uppdrag av globalisterna och finansoligarkerna.
Så här ser de faktiska siffrorna ut för januari till mars perioden 2020 – 2023
2023 2022 2021 2020
Januari 7892 5351 5806 8034
Februari 7893 6890 6743 8491
Mars 8823 25407 7492 8337
Summa j-m 24 608 37 648 20 041 24 862
Summa helår 100 000 142 179 95 163 89 009
Prognos Ukraina
Dysfunktionella, lågkompetenta och lågkognitiva välfärdsmigranter fortsätter att välla in i Sverige trots SD:s vallöften. De söker det goda livet försörjda av svenska hårt arbetande skattebetalare som via skattsedeln betalar drygt 250 miljarder kronor varje år för dessa horder, inte 130 miljarder som Jimmy Åkesson försöker påstå. Det är inget annat än blå dunster i ögonen på kritiska väljare.
Sanningen är att ingenting hänt hittills. 2023 ser ut att bli det värsta året under 2000-talet med undantag för ukrainare som kom som krigsflyktingar 2022.
Fråga tusen svenskar vad Beowulfkvädet är. Någon enstaka bildad person känner till det och vet vad det handlar om. Ändock handlar verket om Sverige och tillhör världslitteraturen. I England och USA vet skolbarnen vad kvädet är. Det läses i skolan. En förklaring är att J. R. Tolkien skrivit om och översatt Beowulfkvädet som också inspirerat och påverkat hans böcker om ”Sagan om ringen”. TV-serien Game of Thrones är likaledes influerad av Beowulfkvädet. Kulturskymning över Sverige är ett försiktigt omdöme. Men, vad kan man förvänta sig med partiledare som Sahlin och Reinfeldt som har uppfattningen att äldre svensk kultur är ”barbari”?
Vad är då Beowulfkvädet och vad handlar det om? Var och när är det skrivet? Namnet Beowulf brukar tolkas som bivarg en kenning för björn, björnen är som en varg för bina. Beowulfs historiska existens kan, till skillnad från hans kung Hygelac inte säkert bekräftas genom samtida källor, men man kan peka på en möjlig historisk förebild. Kvädet utspelar sig i sydöstra Sverige och Danmark. Beowulf, en av geaternas/gutarnas hjältar, kämpar mot tre fiender och blir dödligt sårad i det slutliga slaget. Efter sin död kremeras han av sina följeslagare och en storhög reses över honom.
Kvädet finns bevarat i en enda handskrift på fornengelska från omkring år 1000 – 1010 e.Kr. Det nedtecknas första gången runt 700 e.Kr. av en kristen fornengelsk diktare. Länge har verket betraktats som en fiktiv berättelse, en saga. Bakgrunden till verket har nu av professor Bo Gräslund varit föremål för en ingående historisk och arkeologisk granskning. Uppfattningen om verket som ren fiktion, en saga, blir efter den granskningen ohållbar. Beowulfkvädet har sannolikt överförts som ett samlat muntligt diktverk från östra Sverige till East Anglia omkring år 600. Under kristen påverkan har det traderats muntligt på fornengelska och slutligen nedtecknats i södra England. Beowulfkvädet är en heroisk berättelse som utspelar sig i södra Skandinavien under folkvandringstiden. Med 3 183 versrader är det den mest omfattande anglosaxiska hjältedikt som överlevt – detta trots att eposet berör skandinaviska händelser. I England har verket blivit ”Englands nationalepos.”
Handlingen är i grova drag följande: Hrothgar är kung i Danmark. Det allegoriska (förmodligen för en fimbulvinter med kallare klimat sämre skördar och svält) monstret i berättelsen Grendel hemsöker hans kungshall Heorot (sannolikt i sydöstra Själland) och dödar hans hirdmän. Hjälten Beowulf anländer till Hrothgar med 12 krigare i full rustning. Beowulfs far har varit vän med kungen. Beowulf har nu kommit för att återgälda vänskapen genom att besegra odjuret (kanske i verkligheten genom råd om hur svälten har hanterats i andra områden, nämligen genom att en tredjedel av befolkningen tvingats emigrera). Eftersom han hört att monstret inte använder sig av vapen så gör han inte det själv. När alla sover ruset av sig efter festen kommer Grendel och anfaller de sovande männen. Beowulf går i närstrid med Grendel och sliter i kampen av honom ena armen. Odjuret ger sig av till sin boning i den närliggande sjön. Armen sätts upp på väggen i hallen. Att Beowulf valt att inte använda sina vapen visade sig vara ett korrekt beslut enär hans män upptäckt att inga vapen biter på Grendel. Beowulf hyllas. Det firas och än en gång slutar festen med ofärd eftersom Grendels mor dyker upp på natten för att hämnas. Hon kommer dock undan eftersom Beowulf har sovit i ett annat hus. Dagen därpå beger sig en trupp iväg för att göra slut på hemsökelserna. Beowulf är dock den ende som vågar nedstiga i vattnet. Hos monstren träffar Beowulf Grendels mor. Vid Grendels lik utkämpas en bitter strid . Till slut segrar Beowulf med hjälp av ett förtrollat svärd. Beowulf belönas åter rikligen på nordiskt vis med armringar i guld och höviskt tal (guldringar var viktiga under den historiska epoken, jämför gärna med Tolkiens ring). Efter ett rejält firande ger sig Beowulf och de överlevande männen hem till Gotland. Beowulf ärver senare geaternas/gutarnas kungakrona. Nu är det hans tur att hotas av ett monster, nämligen en drake som ödelägger landet och bränner ner Beowulfs gård (som sannolikt kan identifieras på Gotland) och dödar Beowulfs undersåtar. Kungen och hans krigare söker nu upp drakens håla. Beowulf slåss med draken. Den första striden slutar oavgjort. Kungen beslutar sig då för att bege sig in i hålan och frågar vilka som har modet att följa med honom, endast en vågar, en ung man vid namn Wiglaf. När striden börjar grips även Wiglaf av rädsla och blir passiv. Beowulf dräper draken men får själv ett banesår. Wiglaf bär ut kungen som avlider. Beowulf läggs i en stor gravhög med drakens skatter, överblickande havet, som sannolikt kan identifieras på Gotland.
På svenska finns två översättningar. Den ena översättningen från 1955 av Björn Colliander visar stor följsamhet till det poetiska ursprunget. Den andra av Rudolf Wickberg från början av 1900-talet är en mer fri översättning men trogen det sakliga innehållet i kvädet. Den senare finns i nytryck från 2019.
År 2018 kom en mycket intressant och läsvärd bok skriven av arkeologiprofessorn emeritus i Uppsala Bo Gräslund. Boken heter ”Beowulfkvädet. Den nordiska bakgrunden”. Låt mig genast säga. Det är en av de bästa och mest lärorika böcker jag läst och då skall man veta att jag sedan ett halvt sekel läser 3–4 böcker i veckan. Bokens 260 sidor är späckade med fakta, analyser samt historiska och arkeologiska källor och argument. Käll- och litteraturlistan är enormt omfattande. Det har skrivits enorma mängder med böcker och vetenskapliga avhandlingar om diktverket som sammantaget idag utgör ett helt bibliotek. Bo Gräslunds bok som kom på engelska 2023 är och kommer att bli och vara en ”game changer” i den vetenskapliga diskursen för decennier framåt, bland annat ifråga om Beowulfkvädet som historisk källa och handlingens verkliga norröna bakgrund. Boken kommer att förändra forskningen kring kvädet. Den blir den probersten som alla måste ta ställning och förhålla sig till. Bo Gräslund analyserar i olika dimensioner sannolikheten av att handlingen i kvädet utspelar sig på Östra Själland och Gotland varifrån Beowulf härstammar, där han bor och där han också slutligen stupar samt slagen mellan guter och svear i Uppland. Den är verkligen en övertygande vetenskaplig analys med en argumentationskedja där allt tas upp till förnyad prövning, analys och möjlig förankring i historien.
En märklig omständighet ifråga om Gräslunds vetenskapligt vägröjande arbete är Dick Harrisons recension i SVD . Recensionen är extremt negativ och bär alla signa av att han inte läst Gräslunds bok utan avfärder den utifrån en fördomsfullt extrem källkritisk ståndpunkt. Den källkritiska skolan med bland andra Weibulls gjorde stor nytta för den historiska forskningen men också stor skada. Man kastade ut barnet med badvattnet när man helt frånkände äldre bevarade epos allt källvärde. Dick Harrison vandrar vidare på det spåret med markerad fanatism. Inte ett enda av de tusentals fakta och argument Gräslund presenterar tas i recensionen upp till diskussioner eller saklig kritik. Boken avfärdas rakt av. Den kända populärhistorikern skriver flyhänt om det mesta, oftast mer lättviktigt än Gräslund. Skillnaden mellan Gräslunds empiriska saklighet och analys och Harrisons osakliga recension gör att man ställer sig frågan: Vad föranleder en populärhistoriker detta utfall i affekt.
Än märkligare blir det när man granskar Wikipedia. I Wikipedias avsnittet om Gräslund nämns inte med ett ord hans banbrytande arbete, däremot att Gräslund pekats ut som författare till Balderson deckarna (?). I Wikipedias avsnitt om Beowulfkvädet beskrevs för några veckor sedan Gräslunds bok som också fanns upptagen i listan över vidare läsning. Idag finns inte texten om Gräslunds arbete längre kvar och Gräslunds vetenskapliga arbete är borttagen från läslistan. Vem och varför har det skett? Jag vet av egen erfarenhet från andra områden att Wikipedia blir allt sämre och politiskt styrt av vänsterkrafter och med tydlig PK ideologi. Det är illavarslande för uppslagsverkets trovärdighet.
Beowulfkvädet utgör, de facto, en litterär och historisk skatt för Sverige och Danmark liksom för den engelskspråkiga världen. Verket innehåller intressant information och kunskap om Sverige och Danmark. Inget av länderna har någon annan jämförbar källa.
Socialdemokraternas Stefan Löfven och Magdalena Andersson samt moderaten Fredrik Reinfeldt har drivit en medveten politik som syftat och syftar till FOLKUTBYTE.
Idag är 34,6 procent, nota bene, av Sveriges befolkning migranter och deras barn. Den statistiken är hämtad från den statliga statistikmyndigheten SCB. Ovedersägligt. I städer som Malmö och Södertälje är redan idag FOLKUTBYTET fullbordat med en majoritet migranter. Granska siffrorna. Jag har längre ner på min FB länkat till SCB:s siffror.
Detta påtalas numera också av SD:s politiska företrädare. Jag har på min blogg skrivit om det pågående folkutbytet sedan 2015. Det är som sagts demografiska fakta och ingen ”konspirationsteori” som den iranske olaglige migranten Ardalan Shekarabi och Magdalena Anderson ylar om i mental och verbal falsett. De har dessutom den monumentala fräckheten att kräva av Ulf Kristersson att han tillrättavisar SD som påtalar detta.
Så skall sanningen om socialdemokratins medvetna förräderi emot Sverige och svenskarna tystas och inte spridas. Kritiker och sanningssägare skall kritiseras och hudflängas med hjälp av bl.a. statstelevisionen. Enom till varning och androm varnagel. Tack och lov är Magdalena Anderssons inhopp kontraproduktivt för S-politruker och deras hjärntvättade anhängare men samtidigt faktiskt positivt, ur vår synpunkt. Konsekvensen är nämligen den att hennes politiska elefantinhopp medför att fler svenskar blir medvetna om den diskussion som pågår kring det socialdemokratiskt medvetet drivna FOLKUTBYTET.
Arbetsamma, högutbildade, högkompetenta och samhälleligt fungerande svenskar byts ut/undanträngs/ersätts samhälleligt över tid av lågkognitiva, lågkompetenta, dysfunktionella och med svenskt samhälle icke kompatibla migranter från enkannerligen och huvudsakligen Mellanöstern och svarta Afrika och som lever på svenska skattebetalare. Kostnaden för oss skattebetalare är minst 250 miljarder kronor varje år. Förmodligen är den kalkylen kraftigt i underkant idag. Då är kostnader för tredje man av otrygghet, kriminalitet, klanvälde och oreda i diasporan oräknad.
Fredrik Reinfeldt är vald till ny ordförande för SVFF. Platsar tyvärr bland de märkliga svenska fotbollsspelare som knäböjer för det vänsterextrem och korrupta, mordbrännande, misshandlande, ”rioting” Black Lives Matter. Fredrik Reinfeldt är en globalist och landsförrädare helt i nivå med Olof Palme och för svenska folket skadligare än till och med Stig Wennerström (som kom undan med 10 års fängelse benådad av den socialdemokratiska statsministern Olof Palme emot ÖB:s vilja, straffet borde ha varit livstid utan benådning)) och Stig Bergling (mer av en lite korkad pajasspion, skadlig ändock). Deras skador har till stora kostnader och försvarsomställningar kunnat repareras. Men Palmes och Reinfeldts förräderi, uppföljt av den korkade Löfven som sannolikt inte begrepp vad han gjorde, har medfört ett pågående folkutbyte och att 30 procent av Sveriges befolkning har utländsk bakgrund (i städer som Malmö och Södertälje är utbytet redan fullbordat), enkannerligen och huvudsakligen muslimska migranter från MENA. En flera miljoner stor grupp lågkompetenta, lågkognitiva, dysfunktionella personer som ställer till kaos, oreda, kriminalitet, osäkerhet och kostnader och skyddas av det vänsterindoktinerade korrupta rättsväsendet. De muslimska araberna och svarta afrikanerna kostar minst 250 miljarder skattekronor per år, sannolikt en underskattning, skador för tredje man oräknade. Det är Palme och Reinfeldt och Löfven med lärjungen Magdalena Andersson gravt och grovt ansvariga för. Lärjungarna Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson höjer ny bidragen för denna grupp bidragslevande migranter medan etniska svenskar pressas ner (”proletariseras” skulle en marxolog hävda) av expropriativa energikostnader, bränslekostnader, stigande räntor, inflation (inkluderande greedflation hos handlare typ ICA) och ett fortsatt stort inflöde (ingen minskning och inget Återvandringsverk i sikte) av dysfunktionella migranter från MENA. Jimmy Åkesson och SD deltar i det socialistiska folkfientliga bidragsspektaklet! Make NO mistake about that!
Vad skall vi etniska svenskar göra för att få stopp på det pågående förfallet och folkutbytet?
När man kör nya eller gamla E18 eller kanske den äldre äldre landsvägen från Örebro mot Karlskoga och Karlstad är Lekhyttan den första kontakten med Kilsbergens förkastningsbrant och den kraftiga stigningen uppför branten mot och förbi sjön Leken på högra sidan några kilometer upp i bergen.
Lekhyttan har, by the way, idag en mycket bra vägkrog som leds av krögaren Tina. Hon satsar på husmanskost med hemlagad känsla och smak. Närkes bästa för husmanskost? Rekommenderas.
Men Lekhyttan är också gammal järnbygd. Dels går Malmvägen från norr till söder längs förkastningsbranten och passerar Lekhyttans gamla bergsmansby. Dels har Lekhyttan, vilket torde framgå med all önskvärd tydlighet av namnet, varit en mulltimmerhytta. Den var en av de mindre, med ett hyttlag på 11 bergsmän. Hyttan lades ner 1776. Den är omnämnd i annalerna från 1500-talet och finns med på historiska kartor från 1688, 1707 och 1725. Mulltimmermasugnen var då belägen i anslutning till vägbron och Lekhytteån. Hyttan hämtade sin malm från de närbelägna gruvorna i söder, Mohyttan men också från Dalkarlsberg och Hässelkulla.
När produktionen vid Lekhyttan lades ner flyttades den till Klunkhyttan några kilometer upp i Kilsbergen vid sydändan av sjön Leken. Idag finns inga ruiner kvar efter hyttan men den torde enligt kartor ha legat, också enligt lokala uppgifter, i närheten av bron över den idag lilla Lekhytteån.
I bilder med kommenterar visas den gamla bergsmansbyn Lekhyttan med de bergsmansgårdar som fortfarande finns bevarade i byn. På kartan nedan har jag märkt ut var de olika bilderna är tagna. Byggnaderna på bilderna är från 1700–1800-talet utan att jag kan precisera de olika mangårdsbyggnadernas och ekonomibyggnadernas specifika tillkomst och ålder. Som samlad bebyggelse är Lekhyttans hyttby en av de bäst bevarade i Närke.
Hamlade askar vid infarten till Lekhyttan från norr längs den gamla Malmvägen och delar av den äldsta äldsta vägen mellan Örebro och Karlstad.
Lekhytteån sedd från landsvägsbron vid Lekhyttan. Här har den 1776 nedlagda och numera helt försvunna (inga synliga ruiner) mulltimmerhyttan legat liksom ett par kvarnar.
En av gårdens byggnader med en äldre variant av hörningång direkt i anslutning till landsvägen förbi. Är det möjligen just denna byggnad som hyst gästgiveriet. Entrén skulle tala för det. Hallagården har ända fram till det begynnande 1900-talet varit en gästgivargård. Enligt uppgifter höll häradsrätten ibland sina möten här. Idag är Hallagården en B&B.
Förstugukvist till Hallagårdens mangårdsbyggnad.
En av Hallagårdens ekonomibyggnader. Notera att delar av byggnaden är knuttimrad.
Samma byggnad som ovan från gårdssidan Uppenbarligen en förrådsbyggnad.
Gårdens ladugårdsbyggnad.
Hallagårdens långa knuttimrade ekonomibyggnad. För stall och förråd.
En byggnad som av gårdens ägare uppges vara från 1500-talet. Numera med plåttak och används för B&B.
Malmtullen
Tullhusets framsida och baksida (som vetter mot den äldre äldre landsvägen från Örebro mot Karlstad). Denna stuga från 1700-talet har dels under en tid varit placerad vid Hidinge kyrka men är nu återflyttad till Hallagården. Där har den under 1700-tal varit tullhus för uppbörd av malmtull längs Malmvägen. Tillbyggnaden på framsidan är av sent datum.
Typiskt för bergsmansbyn Lekhyttan är dessa unika gjutna järnskorstenar.
En knuttimrad loftstuga som står på en av gårdarna i byn.
Några kilometer väster om byn står detta metodistkapell från 1876. Ett av Närkes bättre bevarade frikyrkokapell.
Lekforsen och dammen någon kilometer uppströms Lekhytteån.
lennart waaras blogg 