SEGERSTADS FYR OCH SVENSKA AKADEMIN – BOKBÅL PÅ ÖLAND!

18 april 2018

En okunnig stolle på Öland har samlat massorna – nåja fem stycken – till ett bokbål i protest mot att Sara Danius tvingades sluta i Akademin (förövrigt i likhet med Katarina Frostensson).

Man hade samlats för att dricka öl och bränna SAOL! Känns formerna för samlingen under fanorna igen?

Det är så okunnigt och illa påläst att man inte kan tro det är sant, både ifråga om vad som hänt i den spruckna varbölden i Svenska Akademin och vad bokbränning symboliserar. Den har ju – vilket vederbörande självfallet var okunnig om – obehagliga historiska konnotationer till 30-talets bokbränningar kärnan i en viss ideologis kulturpolitik!

Med sådana vänner behöver Sara Danius inga fiender!

Den obskyra personens namn? Det lämnar vi därhän! Segerstads fyr lyser inte av snille och smak!

SKOPS VÄLJARBAROMETER FÖR MARS/APRIL 2018

17 april 2018

Väljarundersökningar är vad de är, en mätning av sympatier (barometer är ett bra ord i sammanhanget) mellan valen, men inte ett blivande valresultat.

SKOPs senaste visar att Sverige är på väg mot ett ”trepartisystem” med S, M och SD som dominerande partier med ett antal mindre flankerande partier. SD kan dessutom i verkligheten ha ett än kraftigare stöd. Vi vet från andra undersökningar av väljarpreferenser mot faktiskt utfall i val att partier som SD underskattas, dels sammanhängande med valet av urval, dels att personer som sympatiserar med stigmatiserade partier/rörelser inte svarar ärligt.

Det mest glädjande med SKOPs väljarbarometer är att Sveriges skadligaste parti – ekonomiskt, socialt och politiskt – miljöpartiet fortfarande ligger under riksdagsspärren. Vi får hoppas att det håller i sig till valet!

Glädjande är det också att den skadliga Annie Lööfs C minskar kraftigt.

YTTRANDEFRIHETEN HOTAS!

15 april 2018

Regeringens (IT-minister Peter Eriksson MP) möten med representanter för Tidningsutgivarna, TU, företrädare för YouTube och Twitter är mycket oroande för att inte säga hotande!

Regeringen och medier anslutna till TU, bland annat Dagens Nyheter och Expressen, har krävt censur på de sociala medieplattformarna av material som granskar svenska politiker och medieaktörer och skulle kunna påverka väljarnas röstpreferenser på ett (för big-medias och big-politics) oönskat sätt i riksdagsvalet.

IT-ministern var nöjd med ”ett mycket konstruktivt möte”. Han berättade att regeringen och TU bland annat fått löften från YouTube som utlovat ”åtgärder” och ”skärpt kontroll” mot det Eriksson betecknade som ”illegalt hat och olagligt innehåll på nätet”.

Vad är olagligt innehåll på nätet? Sannolikt kritiska granskningar av regeringens och maktens beslut och åtgärder och hur dessa speglas i big-media, t ex i migrations och integrationsfrågan!

– Utgångspunkten måste vara, och det är vi överens om, att det som är illegalt utanför nätet också ska vara det på nätet. Det är en korrekt ståndpunkt men det är inte vad som överenskommits! Utanför nätet är det rättsväsendet som avgör vad som är olagligt/lagligt. Den juridiska grundprincipen måste gälla också innanför nätet!

Det oroande som skett är att regeringen och medier som Dagens Nyheter och Expressen utövat påtryckningar på de stora sociala medieplattformarna och förmått dem att ta bort publicistiskt material utan vare sig någon föregående eller efterföljande rättslig prövning av om materialet varit olagligt eller inte.

Justitieminister Morgan Johansson sade att ett krav från den svenska regeringen och TU är att snabbare komma i kontakt med de sociala medieplattformarna så att material som påstås vara illegalt kan tas bort omedelbart. Påstås! Var finns en laglig prövning?

YouTubes Europachef Ben McOwen Wilson sade att diskussionen förts inom ramen för den svenska yttrande- och tryckfriheten. Hur rimmar påståendet med de åtgärder som föreslås utanför all prövning mot de svenska grundlagarna.

Notera det fasaväckande i att det inte är rättsväsendet (enligt Morgan Johansson ) utan ”frivilligorganisationer” som ska sköta bedömningen av vad som är olagligt innehåll på de sociala medieplattformarna.

Vilka ”frivilligorganisationer”? T.ex. #jagärhär!

Vad är #jagärhär för organisation?

Det är en aktivistisk organisation med tydligt politisk agenda utöver de begränsningar som anges i yttrande- och tryckfrihetslagarna. Gå till deras hemsida och granska deras ideologi hämtad från den neo-marxistiska postmodernismens identitetspolitik! Ett citat från hemsidan: ”Motverka polarisering / filterbubblor / faktaresistens / propaganda/ hat / hot / rasism / sexism / homofobi / funkofobi.”

Det är verkligen att sätta bocken till trädgårdsmästare.

VAD VÄRRE ÄR, REGERINGEN SÄTTER I ETT MEDVETET BESLUT MAKTMEDEL I HÄNDERNA PÅ EN AGENDADRIVEN PRIVAT ORGANISATION! DET ÄR OTROLIGT BORTTOM FÖRSTÅELSE! ELLER, KANSKE INTE!

Det mest oroande är tystnaden i de stora media inkl. SVT/SR om detta! Vi är på väg mot en allt mer totalitär inskränkning av yttrandefriheten?

Företrädare för Facebook hade tackat nej till att delta. Heder!

KRÄNKTHETSKULTUR OCH IDENTITETSPOLITIK!

14 april 2018

Jag är avgjord motståndare till identitetspolitik och kränkhetskultur som medfört inskränkningar i yttrandefriheten. Så snart någon grupp känner sig kränkt skriks på lagstiftning. Vägen till helvetet är stensatt med goda föresatser. Kränkthetskulturen – en i stor utsträckning egenartad svensk uppfinning – är farlig!

”Crybullies” är Ivar Arpis lysande term! Den ena identitetsgruppen efter den andra och den tredje före ”känner sig kränkta”! Växt upp för Guds skull! Sluta med offermentaliteten och ta diskussionen med rak rygg och i sak som en man!

Min modell är den amerikanska konstitutionen! Freedom of speech skall vara freedom of speech! För KKK, neo-marxister, neo-nazister, islamister, kommunister, fascister, radikalfeminister, PK ideologer etc etc. Diskussionen skall föras öppet i sak, det är så vi bäst hanterar obehagliga åsikter inte genom att trycka ner dem i undervegetationen.

När ex marscherande i takt kan dömas för hets mot folkgrupp så har vi passerat en gräns som för mot totalitära inslag och dit är vi tyvärr på väg om vi inte ser upp!

Jag kommer att kämpa vad jag kan för total yttrande-, tryck- och mötesfrihet. Jag har allt sedan gymnasieåren i början av 1960-talet hyllat den maxim – som tillskrivs Volatire men som är uttalad av annan som sammanfattning av Voltaire: ”Jag ogillar dina åsikter men är beredd att gå i döden för din rätt att framföra dem.”

All verklig diskussion som för kunskap och analys framåt innebär att någon någonstans kommer att känna sig kränkt av vad jag säger. Må så vara, yttrandefriheten är helt nödvändig för ett civiliserat och framåtskridande samhälle! Tack och lov så har den diskussionen nu kommit igång i Sverige på allvar med djupanalyserande böcker, texter och nätartiklar. Den i Sverige dominerande – på universitet, via media in i politiken – indentitetspolitiken med grund i postmodernistisk PK ideologi har börjat ifrågasättas och brytas upp. Sprickorna i muren blir allt tidigare och åsiktskorridoren något bredare!

Det finns hopp men vi måste vara vaksamma på alla tendenser till inskränkningar och dessa kommer fortfarande så sent som för några dagar sedan från ministrar Johansson och Eriksson eller regeringens förslag kring domstolsinformation. Båda dessa har jag behandlat i andra texter på bloggen!

SVENSKA AKADEMIN OCH SARA DANIUS

13 april 2018

Sara Danius förtjänar respekt som intellektuell och sannolikt också för sitt arbete i Akademin! Hon har ifråga Frostensson/Arnault agerat oskickligt och okänsligt! Därav konflikten med Engdahl som i likhet med Danius är snar till ilska och aggressivitetl! Allt detta kan analyseras och beskrivas och det kommer framöver!
Nu bryter någon form av protest-light ut med knytblusar som sympatisignal! Ministrar och andra deltar inkl Englund!
Varför hamnar genusaktivister och feminister alltid i så intellektuellt svaga och patetiska ageranden och ståndpunkter! Tar er samman och argumentera/analysera i sak!

FACEBOOK TACKAR NEJ TILL STATENS INGREPP!

12 april 2018

Facebook tackar nej till att delta i Morgan Johanssons och Peter Erikssons försök till statskommunistisk styrning av den fria debatten på nätet. Ett försök som kamoufleras under termer av kränkthet och fake news (definierat av staten och dess företrädare)! Ta debatten i sak om du är kränkt och skrik inte på censur och lagstiftning från identitetsdrivna företrädare för statsapparaten! Crybullies! En utmärkt term myntad av Ivar Arpi på SvD. Freedom of speech! Överordnat!

THE BLACK BOOK OF COMMUNISM. CRIMES, TERROR, REPRESSION. STÉPHANE COURTOIS. LONDON 1999

11 april 2018

A few comments on The Black Book of Communism gathered from international reviews and media.

An 800-page book of the crimes of Communist regimes worldwide, recorded and analyzed in detail by a team of scholars. The facts and figures, some of them well known, others newly confirmed in hitherto inaccessible archives, are irrefutable.

The myth of the well-intentioned founders – the good czar Lenin betrayed by his evil heir Stalin -has been laid to rest for good. No one will any longer be able to claim ignorance or uncertainty about the criminal nature of Communism, and those who had begun to forget will be forced to remember anew.

When The Black Book of Communism appeared in Europe in 1997 detailing communism’s crimes, it created a furor. Scrupulously documented and soberly written by several historians, it is a masterful work. It is, in fact, a reckoning.

The Black Book of Communism is an extraordinary and almost unspeakably chilling book. It is a major study that deepens our understanding of communism and poses a philosophical and political challenge that cannot be ignored. The book’s central argument, copiously documented and repeated in upwards of a dozen different essays, is that the history of communism should be read above all as the history of an all-out assault on society by a series of conspiratorial cliques led by cruel dictators (Lenin, Stalin, Mao Zedong, Kim II Sung, Pol Pot, and dozens of imitators) who were murderously drunk on their own ideology and power…

Courtois and his collaborators have performed a signal service by gathering in one volume a global history of communism’s crimes from the Soviet Union to China, from the satellite countries of Eastern-Europe to Vietnam, Laos, Cambodia, and North Korea, and to a lesser degree in Latin America and Africa.

The Black Book is enormously impressive and utterly convincing. To the extent that the book has a literary style, it is that of the recording angel; this is the body count of a colossal, wholly failed social, economic, political and psychological experiment. It is a criminal indictment, and it rightly reads like one.

Most sensible adults are aware of communism’s human toll in the Soviet Union and elsewhere, the forced starvations in the Ukraine, the Great Purge of the 1930s, the Gulag, the insanity of China’s Great Cultural Revolution, Pol Pot’s murder of one in every seven Cambodians, Fidel Castro’s firing squads and prisons. All these horrors are now brought together in what the French scholar Martin Mali, in his foreword, calls a ‘balance sheet of our current knowledge of communism’s human costs.

That The Black Book infuriated the French left is a sure mark of its intrinsic worth. The Black Book is a groundbreaking effort by a group of French scholars to document the human costs of Communism in the 20th century. Its publication caused a sensation in France when it was first released in 1997, but Americans were not able to see for themselves what the furor was all about until October 1999, when Harvard University Press finally released an English translation. It was worth the wait. Taking advantage of many newly available archives in former Communist states, the authors (many of them former Communists themselves) have meticulously recorded the crimes, terror and repression inflicted by Communist regimes across the world. It is a powerful work.

SVENSKA AKADEMIN!

10 april 2018

”Försnilla och avsmak.”

Kjell Espmark en riktig tungviktare och stor kulturpersonlighet (ingen neo-marxistisk postmodernism där) i Svenska Akademin svarar på Horace Engdahls kritik av Sara Danius och de tres gäng!

”Engdahls utspel är det falskaste och skändligaste han läst i hela sitt liv.
Att det inte finns heder i kroppen på Engdahl.”

Samtidigt planerar de åttas gäng som är kvar i Akademin ett möte imorgon för att klara ut förtroendet för ständige sekreteraren Sara Danius!

Vi följer detta i realtid timme för timme. Vem uttalar sig om vem härnäst? Vi väntar på Sara Danius kommentar.

Det är en riktig varböld som bulnat länge som nu brister. Sannolikt finns flera olika lager av motsättningar mellan konservativa och postmodernister, kring Jean Claude Arnault-affären, kring ”metoo-varianten” m.m.

Det spekuleras i att kungen ingriper! Hur?

Stalltips: Svenska Akademin överlever men förändras/förändrar sig i grunden! Det gäller väl nu närmast att rädda Nobelpriset i litteratur som hamnade i knät på Svenska Akademin i början av förra seklet!

SVENSKA AKADEMIN – HELA HELVETET HAR BRUTIT UT!

10 april 2018

Advokatbyrån Hammarskiöld & Co har gjort en utredning av förhållandena runt de korrupta Jean Claude Arnault och hans hustru akademiledamoten Katarina Frostensson.

Utredningen har lästs och röstats om i Akademin. DN har samtidigt kunnat presentera innehållet i advokatfirmans rapport trots att de enligt uppgift bara skall finnas två exemplar av rapporten, en på advokatbyrån och en i ständige sekreteraren Sara Danius väska. Övriga ledamöter har fått läsa rapporten en och en på advokatfirmans kontor och inte tillåtits att ta kopior.

Hur har då DN kunnat citera ur rapporten? Kalla in Sherlock Holmes!

Än värre är vad akademiledamoten Horace Engdahl (gammal polare med Jean Claude Arnault) idag skriver i Expressen. Jag citerar i utdrag:

”Det handlar om en klick dåliga förlorare, som dessutom inte på allvar vill släppa taget om sina kära akademifåtöljer. Hela uppträdet är en fars. ….
Enligt min mening är detta uttrycket för en desperat maktkamp, där ständiga sekreteraren mobiliserar sitt manskap för att klamra sig fast vid sin position. Det är svårt att veta vad man skall företa sig i ett sådant läge. Jag förfäras över råheten i den strid som har uppstått. ….

Orden sviker mig när jag försöker karaktärisera det vanvett som har brutit lös, sedan ett antal personer till sin grämelse såg sig tvungna att ge upp sin plan att skada och förnedra Katarina Frostenson. Vi som röstade emot hennes uteslutning kommer inte att lämna Akademien i händerna på personer som verkar med sådana metoder. ….

När man mäter vidden av den splittring som nu är ett faktum i Akademien, kan man inte komma till någon annan slutsats än att Sara Danius är den av alla sekreterare sedan 1786 som har lyckats sämst med sin uppgift.

Alltså Sara Danius är den sämste ständige sekreteraren i historien. Hur skall den i realtid sig utspelande historien nu utvecklas? Kan Sara Danius sitta kvar efter detta dråpslag? Vilken blir Horace Engdahls roll? Talar Horace Engdahl för hela den kvarvarande majoriteten? Om inte kan han sitta kvar om Sara Danius stannar? Vad gör Sara Stridsberg och Per Wästberg som enligt egna uppgifter varit kritiska till Arnault/Frostensson och deras bravader? Tar Horace Engdahl över som ständig sekreterare i en remarkabel come back? Vad förmår kungen göra?

Frågorna är många?

Själv följer jag med ett perverst nöje det som utspelar sig timme för timme! Etablissemanget (i kultur, politik och media) visar sig i sin skröplighet!

SVENSKA AKADEMIN – HUR PINSAM KAN DEN BLI?

09 april 2018

Advokatfirman föreslår polisanmälan av den person som i statstelevisionen kalls ”kulturprofilen” och som heter Jean Claude Arnault och hans företag.
Svenska Akademin röstar om att utesluta hans läckande och jäviga och bidragsgivande hustru Katarina Frostensson men hamnar i att inte utesluta henne!
Tre ledamöter kliver av i protest men det är oklart om de lämnar Akademin eller bara inte deltar i arbetet tillsvidare. Det är vidare fortfarande oklart om man kan lämna Akademin? I vilket århundrade lever dessa stofiler i den s.k. Parnassen! De tar i varje fall sig själva på blodigt allvar!
Nu avslöjas att ”kulturprofilen” Jean Claude Arnault och hans läckande hustru Katarina Frostensson läckt namnen på sju Nobelpristagare (inkl Bob Dylan) och två nya ledamöter i förtid! Kan det systematiska läckandet ha gett pekuniära fördelar?