Artikel nr 1.
Regeringen har tillsatt en kommitté́ med det oskyldiga namnet ”Nationell satsning på̊ medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet”. Kommittén har presterat ett betänkande med en lika oskyldig titel: ”Det demokratiska samtalet i en digital tid. Så stärker vi motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat”. Betänkandet publiceras i Statens Offentliga Utredningar och har nummer SOU 2020:56. Till betänkandet finns en antologi med titeln ”Det demokratiska samtalet i en digital tid. En antologi om desinformation, propaganda och näthat”. Länkarna nedan.
Betänkandet som regeringen beställt kräver åtgärder mot s.k. alternativa medier. Kommittén som ligger bakom rapporten har bland annat samarbetat med Facebookgruppen #jagärhär, vänsterextrema Expo, ”Näthataren” och andra obskyra företeelser med tydlig vänsterinriktning. Betänkandet tar upp frågor som hat och hot, falska nyheter, propaganda och desinformation på nätet men från ett tydligt socialistiskt regeringsperspektiv. Det vilar en DDR-anda över betänkandet.
Låt er inte luras av kommitteens och betänkandet oskyldiga titlar. Det 232 sidiga betänkandet är fullt av totalitära inslag under en täckmantel av bekymmer över att regeringar, myndigheter och media utsätts för analys, berättigad kritik och avfärdande. Näthat blir i betänkandet ett negativt begrepp som används på dem som kraftfullt kritiserar Stefan Löfven, JÖK-regeringen, statsmedia och PK-media. Det svenska folket litar allt mindre (det visar undersökningar från bl a SOM institutet) på statsmedia och maktens ukaser. Det bekymrar utredningen. De förslag som presenteras i betänkandet är oroande för att inte säga skrämmande. Jag tillhör dem är fundamentalist i frågor som rör yttrande-, tryck- och mötesfrihet. Jag hyllar den styrka som den amerikanska Konstitutionen uppvisar avseende yttrandefrihet. Tyvärr är den svenska grundlagen betydligt svagare i dessa demokratiskt viktiga punkter. Det bekymrar dock inte utredningen.
Utredningen innehåller självfallet inte ett enda ord om att trygga yttrandefriheten med en starkare skrivning i grundlagen. Gummiparagrafen ”hets mot folkgrupp” (HMF) som nu används på allt möjligt, nu senast på dem som sparkar på eller bränner en bok i detta fall Koranen. HMF är inget annat än en skam för den svenska lagstiftningen och det svenska rättsväsendet men typisk för en socialistisk regim som den Löfvenska med DDR som ideologisk modell. HMF-paragrafen är ett bekymmer i det offentliga samtalet och för demokratin men det ser den vänstervinklade utredningen inte alls.
Betänkandet måste nu läsas brett, analyseras och kritiseras sönder och samman innan den socialdemokratiska statsministern Stefan Löfven visar än mer av sina totalitära ”reformer”.
Regeringsbetänkandets slutsats är att regering och myndigheter behöver göra mer för att stoppa vad de anser vara icke-önskvärt innehåll på internet. T.o.m användandet av militär diskuteras i betäkandet. Bland annat oroas utredningen över det genomslag som alternativa medier har, samt ”vissa opinionsbildare”.
Mikael Damberg och Morgan Johansson, båda socialdemokrater av DDR-snitt, springer hos de stora nätföretagen och skriker högljutt om att de stora dominerande nätföretagen måste begränsa inläggen på nätet. Det är i det perspektivet man skall se regeringens beställning och betänkandet.
Kommittén anser att de statliga mediebolagen, så kallad public service, ”intar en särskilt viktig roll för saklig nyhetsförmedling och information”. De lovordar dessutom att de ”etablerade medierna” får allt mer ”bidragspengar från staten” (de menar skattebetalarnas pengar) för att fortsätta sin propagandistiska verksamhet. Ingen analys av medborgarnas allt tydligare misstro mot och minskade förtroende för statsmedia och PK-media (DN, Expressen samt SvD och vänstertabloiden Aftonbladet som ägs av Bonniers respektive Schibstedts) eller den vinklade, halvsanna och fake news de presterar.
I regeringens skottglugg står så kallade alternativa medier eller med ett bättre uttryck fria medier. I en antologin som kommittén tagit fram ”problematiseras” själva begreppet ”alternativa medier”. Notera valet av de beskrivande orden. Fria media är idag helt nödvändiga att läsa dagligen för att hålla sig informerad om vad som sig i konungariket Sverige tilldragit haver. De utgör inte ett problem som Löfven-regeringen tror, de är tvärtom helt nödvändiga företeelser för att balansera propagandistiska media som statstelevision, statsradio, DN, Expressen, SvD och Aftonbladet. Det är därför de är ett problem för utredningen? Fria media tillhandahåller information och analyser som PK_media förtiger eller vinklar in i absurdum.
”Ord förskjuter perspektiv. Håll diskussionen levande kring vilka begrepp ni använder och inte. Välj neutrala uttryck. ‘Flyktingkrisen’ gör att flyktingar associeras till kris, de skapar kris. ‘Alternativa medier’ för tanken till att propagandasajterna skulle kunna ersätta trovärdiga medier”, menar man.
Kommittén vill att det man anser vara ”samhällsbärande, demokratiska organisationer” skall ta kampen och agera ”proaktivt” genom att sprida motpropaganda mot de alternativa mediernas nyhetsförmedling. ”Erbjud i stället alternativa sätt att se på vårt land. Sverige ligger i topp i de allra flesta internationella rankningslistor: välstånd, utbildning, jämlikhet, innovationskapacitet”, står att läsa i antologin.
Rapportförfattarna skriver slutligen om att ”lagstiftningen behöver utvecklas för att värna demokratin på sikt”, syftandes på att inskränkningar behöver göras av vilka nyheter, åsikter och vilken information som ska få och inte ska få spridas via internet. Inte minst handlar det om verktyg för att reglera sociala medier-plattformar. Är inte detta Orwellskt nyspråk? Inskränkningar i yttrandefriheten värnar demokratin. Vi andra lever sannolikt i den sanna med motsatta förställningen att en vidare och säkrare yttrandefrihet bidrar till att öka demokratin. Men, inte utredningen.
Detta är en text för att flagga för och varna för betänkandet med uppmaning att läsa betänkandet för att faktiskt erfara, svart på vitt, hur JÖK-regeringen ser på yttrandefrihet och demokrati och de mått och steg man planerar att ta för att begränsa dem.
Sprid gärna länkarna med uppmaning att läsa dem!
Länken till rapporten: ”Det demokratiska samtalet i en digital tid”,
Länk till antologin: antologi
lennart waaras blogg 