Denna textdel handlar om en backe/åkerholme 300 meter väster om Gästre by (där slaget vid Gestilren stod år 1210), som på olika sätt omtalas och beskrivs i annaler från 1600-talet.
Från första halvan av 1600-talet har vi dokument (Bureus) som nämner en Swärkils backe i Frösthults socken. I antikvitetsundersökningarna 1667 – 1682 skriver man vidare; ”Vithi Gästre Kiörkiogiärdert ähr een backa widh namnpn Swärkils backan”.
Informationen är intressant på två sätt. Uppenbarligen har det vid Gästre by funnits ett kyrkogärde, vad det nu är. Ett gärde tillhörigt kyrkan eller en lokal begravningsplats och kyrkogård för byn Gästre. Gästre var på den tiden en av Upplands större byar sett till jordinnehav mätt i markland. På detta kiörkiogiärde har Swärkils backe legat.
Om den backe/åkerholme som idag kalla Kungsbacken är densamma som Swärkils backan så har det runt den tidigare legat ett kyrkogärde.
Är den bro som omtalas 1540 som ”slaget vid Gestilbro” bron över ån Simningen. Ån var naturligtvis på 1200-talet känd under annat namn och ett betydligt större vattendrag som sannolikt inte kunde korsas utan bro. I så fall kan namnet Swärkils backan hänga samman med slaget vid Gestilren år 1210 och att slaget stod sydväst om Gästre by runt Swärkils backan.
Högsta punkten och toppen på det som sannolikt varit en gravkulle.
Tecken på en skeppssättning kan anas runt kullen. Var det här kung Sverker stod med sin hird och här han stupade och begravdes till en början. Tyvärr är denna hög söndergrävd men man kan iakttaga svaga spår av fornlämningar och stensättningar på och runt toppen av högen. Höjden på åkerholmen bär dock tydliga spår av en större hög, utgrävd på toppen.
Det finns all anledning att antaga att denna ”Kungsbacken” är den i de äldre annalerna nämnda Swärkils backan.
Sverkers backe / Kungsbacken sedd från NV. Kulle och den ”stackote sten” syn tydligt. Stackote är ett ålderdomligt ord som betyder kort.
Var det här en del av slaget stod?
Kanske kung Sverker hade sin stabsplats på kullen med god utsikt över de platta åkrarna och ängarna runt. Det kanske också var där han mötte sin baneman från den Erikska hirden, stupade och dog. I en annal … nämns att kung Sverker begrovs på kullen. Numera vet vi att kung Sverker är begraven i Alvastra men han kan ha begravts omedelbart efter slaget begravdes – slaget stod mitt i varma sommaren – på kullen men senare flyttats till ättens kyrka i Alvastra.
Detta är spekulationer och teorier som inte kan bevisas men som är begripliga och möjliga.
Bilderna visar det som av byns bönder sedan gammalt är känt som ”Kungsbacken” men som tidigt kallades Swärkils backe. Kung Sverker har sannolikt bidragit till namnet ”Kungsbacken”.
”Stackote sten” med fälten i SO där Eriks hird kan ha kommit i ett anfall mot Sverker.
Bureus nämner en ”stackote sten” på Swärkils backe. Det måste vara den sten som syns på våra bilder. I så fall är dagens ”Kungsbacken” verkligen liktydig med den tidigare nämnda Swärkils backan. Vid denna ”stackote sten” sägs den danske ”försten” vila. En stupad dansk legosoldat? Det implicerar flera intressanta frågor.
Den främsta varande; varför heter den den Swerkils backan? Har det med kung Sverker att göra? Den kung Sverker som stupade vid slaget vid Gestilren år 1210, dvs vid dagens Gästre eller med äldre stavning Giästre.
Detta är ett preliminärt avsnitt i min och sonens kommande bok om Upplands tidighistoriska roll i skapandet av Svea rike.
lennart waaras blogg 