Archive for the ‘Landsbygd’ Category

VAHOLMS WOODEN BRIDGE IN WEST GOTHLAND COUNTY

25 september 2025

Preambel

Sonen Gustaf och jag gjorde den 24 september 2025 en historisk exkursion till Vadholms träbro i Västergötland. Så vitt vi känner till den enda större täckta träbron i Sverige.

Många minns säkert boken ”Broarna i Madison County” av Robert James Waller eller filmen av och med Clint Eastwood från mitten av 1990-talet. Boken och filmen är en bitterljuv berättelse som var helt oemotståndlig när den kom. Om jag skulle tycka att de håller än idag är väl i hög grad tveksamt, men minnesvärd var filmen. Meryl Streep spelade bondhustru, så där to my mind. Men Oscarsnominering för rollen fick hon, dock ingen Oscar. Minst en liknande täckt träbro finns faktiskt också i Sverige och den har vi besökt och fotograferat. Vaholms bro är nämligen precis en sådan övertäckt träbro som Robert Kincaid (Clint Eastwood) fotograferar för National Geographic i fimen. 

Nu till en dokumenär i bilder med förklarande kommentarer av Vadholms bro i Västergötland.  

Historik.

Gården Vaholm har under de senaste tre hundra åren haft olika ägare. Gårdens huvudbyggnad är byggd 1820. Den täckta träbron är den märkligaste byggnaden på gården. Brons tillkomstår är okänt men den har uppförts någon gång mellan 1830 och 1877 då den första gången kan dokumenteras genom att vara inritad på en karta år 1877. Man kan antaga att den tillkommit i samband med ett skifte i ägarförhållandena. Bron har alltid varit i privat ägo och förbinder Vaholms gårds marker på södra och norra sidan om ån Tidan.

Bron har enligt uppgifter renoverats vid flera tillfällen utsatt för slitage, regn, snö och vind som den är. Rötan är en farlig fiende i en träkonstruktion i synnerhet de delar som är mest utsatta och eller vilar mot mark eller sten.

Bilden togs 1987. Fotograf var Thomas Carlquist, Västergötlands Museum.

I början av 1980-talet var bron så rötskadad att den stängdes av för biltrafik.

Riksantikvarieämbetet beviljade 1989 bidrag till en renovering men bron var tyvärr så skadad och i så dåligt skick att en större ombyggnad var nödvändig. Vägverket firade 150-årsjubileum 1991 och firade med ett större bidrag till broreparationen. En genomgripande renovering ansågs avgörande för brons fortlevnad som användbar bro. Hela bron monterades ner och byggdes upp igen i enlighet med den tidigare äldre konstruktionstekniken.

Bilden från renoveringen vid början av 1990-talet av den förfalla bron.

Några delar från den gamla bron har återanvänts, vilka är väl synligt.

Bron återinvigdes i maj 1992.

Exteriört

Entrén från söder till Vaholms brohus i Västra Götaland. Nuvarande utseende är resultatet av den omfattande restaureringen. Det är överbyggd hängbro i två spann med totallängd på 34 meter. Sannolikt den enda bron i sitt slag i landet med den längden.

Brohuset är rest i en enkel stolpverkskonstruktion och är fristående från brokonstruktionen. Det är klätt med faluröd locklistpanel. Entrén från söder.

Vaholms bro sedd från sydväst

Brofästena och bropelaren i mitten är byggda av huggen sten i kallmursteknik och sammanhållna av dragband av järn. De olika komponenterna i bro samt hus är inte speciella i sig men kombinationen gör Vaholms brohus över Tidan unikt. Taktäckningen är enklaste stickspån, pärt. Bron sedd från väst.

Brokonstruktionen i sig har två spann på sammanlagt 34 meter och är en hängverksbro. Bron sedd från väst.

Bropelaren i mitten och de bägge landfästena är uppförda i huggen och kallmurad sten. Fotografi taget från väst.

Södra brofästet från väst.

Norra brofästet från öst.

Den mittre bropelaren från öst.

Den östra väggen sedd från norra bropelaren

Bron sedd från öster i starkt motljus.

Interiört

Brohuset är fristående och byggt traditionellt med en enkel stolpverkskonstruktion.

Brokonstruktion

Brons konstruktion är en hängverksbro med två spann.

Brons undre sida södra hängdelen med huvudreglar, bjälkar och smidda hängjärn.

De längsgående huvudreglarna är kraftigt rundtimmer av furu. På de kraftiga huvudreglarna ligger bjälkar vars funktion är att bära upp brohuset och körbanan av grov plank. Södra hängdelen och mittpelaren.

Den norra undre delen av hängbron

Huvudreglarna är av rundvirke. Landfästena och den mittre bropelaren är byggda av huggen kallmurad sten som hålls samman med dragband av järn. Norra undre hängdelen och mittpelaren av kallmurad sten. Spännbanden syns tydligt.

På huvudreglarna står likaledes längsgående spännstolpar av kraftigt timmer med smidda hängjärn som bör upp brobanan.

Naturvuxet knä vid entrén från norr.

Naturvuxet knä, norra entrén.

Taket består av enkla takstolar på konsoler av naturvuxna ”knän”.  Rotknäna är nödvändiga för att ge stabilitet utan att för den skull stjäla rymd från passerande ekipage. Visst är dessa konsoler vackra?

Naturvuxna knän bär upp takstolarna

Taket konstruerat med enkla takstolar på konsoler av naturvuxna knän. Konstruktionen ger större utrymme i höjs och sidled på höjden jämfört med exempelvis snedställda reglar som skulle stulit utrymme i brons inre. 

Taket är täckt av tjärad träspån (stickspån). som förefaller vara tunna i flera lager.

                               

 Bron blev byggnadsminnesförklarad 2010.  

Källor till bilder och texter:

Mina dokumentära bilder får används om fotograf Lennart Waara anges.

Information från Västergötlands museum och länsstyrelsen Västra Götalands Län samt wikipedia och information på nätet.

Publicerat i Landsbygd, Svensk historia | Leave a Comment »

SD OCH M-REGERINGEN RÖKER SIG SJÄLVA DET FÖRSTA DE GÖR.

31 oktober 2022

Under valrörelsen och i valdebatter lovades rejäla sänkningar av drivmedelsskatterna. SD lovade 10 kronors sänkning per liter, KD lovade 8 kronors sänkning och M lovade 5 kronors sänkning av dieselskatten.

I själva verket är SD:s framgångar på landsbygden, på bekostad av bland andra C, sannolikt att hänföra till utlovade rejäla insatser emot de extrema drivmedels- och elpriserna, som pressar privatekonomin för oss som bor, lever och verkar på landsbygden.

Nu skjuter SD et consortes i M-regeringen sig själva i foten. För ett år sedan skämde Elisabeth Svantesson (M) ut sig ordentligt med sitt förlag om att sänka drivmedelspriserna med 50 (femtio) öre. Förslaget utmanade folkhumorn. Här på ute på landet (där vi tvingas köra mycket bil) skrattades det rått åt förslaget. Dagen efter hennes förslag publicerades höjdes priset på 95 oktanig bensin vid obemannad mack med 1 krona. So much for that proposition! Något lite (mycket lite) har Elisabeth Svantesson lärt sedan hon blev finansminister. Nu utlovar regeringen (enligt uppgifter i media skall tilläggas) med stöd av SD 1 kronas sänkning av drivmedelsskatten från den 1 januari 2023.

Det är visserligen dubbelt så mycket som 50 (femtio) öre men Elisabeth Svantesson utmanar än en gång man folkhumorn. Ilskan och vreden på vischan är enorm med detta svek av SD och M.

Vad värre är, är att man lämnar walkover till Socialdemokraterna som lovar 2 kronors sänkning per liter drivmedel. Det är skamligt lågt också det men dubbelt så bra som SD:s lurendrejeri från löftet om 10 kronors skattesänkning per liter till förslaget om1 (en) kronas sänkning per liter. Vi förstod inte att nollan i 10 var att betrakta som just en politisk nolla! Magdalena Andersson och Socialdemokraterna kan sitta lugnt och titta på när SD och M skämmer ut sig helt i svenska folkets ögon. Sannolikt inser S att de återkommer till regeringstaburetterna senast 2026. Det trodde jag inte skulle vara möjligt för en månad sedan.

SD hade chansen att direkt göra ett BESTÅENDE avtryck hos och för det svenska folket men sumpade chansen. Istället svek man sina viktigaste kortsiktiga vallöften direkt. Det kommer att medföra ras i väljaropinionen och många bestämmer sig nu för att aldrig mer lägga en röst på SD! SD visade sig vara samma globalistiska medlöpare och korrupta maktmänniskor som den övriga sjuklövern. Fy fan för SD och skäms Elisabeth Svantesson (M) som lovade att folk skulle kunna överleva också på landsbygden och inte pressas av bränslepriser och elpriser som är närmast expropriativa. Tror du Elisabeth Svantesson på allvar att en krona lägre per liter ändrar något på allvar för barnfamiljer, pensionärer och arbetande svenskar på landsbygden. I så fall är du naivare än jag kunde föreställa mig. Du är ju ändock fil lic i nationalekonomi.

Så till reduktionsplikten som är 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel. Både M, KD och SD lovade sänka reduktionsplikten till sex procent som är EU:s mininivå. Dock, nu ser vi resultatet. Inget sker med den saken heller. En sänkning är aktuell tidigast 2024. Förslaget är nämligen hänvisat till en utredning. I gammal god maktpolitisk ordning för att lura det svenska folket med blå dunster.

SD:s gruppledare i riskdagen (medveten stavning) Mattias Karlsson, skriver på FB att han inte är nöjd med resultatet av budgetförhandlingarna men lyckas i traditionell ordning skylla på den förra regeringen!!! ”Såren efter decennier av vänsterliberal vanskötsel av riket är många och djupa”. Det är dock ingen som helst ursäkt för att inte agera NU!

”Jag förstår att många hade hoppats på mer. Förbättringarna må vara små, men de är ändå förbättringar. En rödgrön seger hade istället inneburit fortsatta försämringar på detta och många andra områden”, ursäktar sig denne figur. Var finns och varför syns inte Jimmy Åkesson i dessa frågor?

Hur och med vilka förslag skall M-regering och SD nu reparera dessa monumentala politiska misstag? Ja, jag vet, jag taktikröstade på SD för att de – trodde jag – skulle sätta press på M i viktiga politiska frågor. Men så blev det inte. De vek ner sig direkt, när det gällde något för svenska folket viktigt. Ingen politisk strid för rimliga drivmedelsskatter, bara det vanliga politiskt sveket.

Publicerat i Landsbygd, M/SD regeringen | Leave a Comment »

LANDSBYGDENS BEFOLKNING VAKNAR OCH DET SKRÄMMER PARTIKLANERNA I STOCKHOLM

09 februari 2022

Jag noterar att samtliga partier när valet närmar sig vänder sig till landsbygden med magert valfläsk för att låtsas förbättra för landsbygdens invånare och dämpa opposition och missnöje. Skatterna på diesel, bensin och el-leveranserna har sammantaget skapat svåra ekonomiska förhållanden för många normala familjer på landsbygden och i glesbygd. 

Det mest pinsamma valfläsket, för att inte säga löjeväckande, är väl Moderaternas m.fl skattesänkning på drivmedel med 50 öre litern när priset sedan förslaget lanserades stigit med 1 krona och 50 öre. Det bidrar enligt Elisabeth Svanteson, Moderaternas ekonomisk politiska talesman, till att landsbygden kan överleva. I vilka verkligheter lever partiklanerna i Stockholm?

Trenden att LO:s manliga arbetare vänder LO och SAP-socialisterna ryggen och att bönderna på landsbygden vänder Centerpartiet ryggen och vandrar med manligt kraftfulla steg mot SD har skrämt de lågutbildade och obildade politiska ”eliterna” och partiklanerna i Stockholm.

När SAP-socialister med blossande röda kinder, darr på rösten och knutna nävar under fladdrande röda fanor sjunger den socialistiska/kommunistiska kampsången så utelämnas en vers!

”Båd´stat och lagar oss förtrycka

Vi under skatter dignar ner”

Så sjöngs en gång i de socialistiska och kommunistiska rörelsernas barndom. Det var innan de blev politisk ”elit” och parti etablissemang!

Landsbygdsfamiljernas förutsättningar och svårigheter att överleva med en rimlig standard börjar uppmärksammas i media.  Den Stockholmsfixerade maffian i partiklaner oroas men förstår inte. Kanske, kanske de upptäcker att deras lydiga myndighet SCB, Statistiska Centralbyrån, har vilsefört dem i tänkande och analys?

SCB skriver nämligen: ”Över 9 miljoner personer eller 88 procent av den svenska befolkningen bor i en tätort”.

Läs igen och fundera. Stämmer detta med den verklighet du själv ser? Märk också att i dessa siffor ingår drygt 1,5 miljoner dysfunktionella migranter i diasporan runt våra större städer som helt lever på bidrag från etniska svenska skattebetalare bland annat på landsbygden som därmed försörjer betydande delar av befolkningen i de större städerna.

SCB använder ett direkt tramsigt ”tätortsbegrepp”. En tätort omfattar enligt SCB:s definition fler än 200 invånare. En gång till! Fler än 200 invånare. Dessa orter klumpas i statistiken ihop med exempelvis Stockholm som har drygt 1,6 miljoner invånare. Vad har en tätort på 200 invånare gemensamt med tätorten Stockholm med drygt 1,6 miljoner invånare? Inget. Det enda som SCB lyckats skapa är en statistisk villa om landsbygd och tätort.

Vidare skriver SCB och får det att verka som att man genomfört en vetenskaplig analys när man bara skapat propagandaunderlag för makteliten i Stockholm:

”Under industrialiseringen vid slutet av 1800-talet växte städerna och det uppstod också nya städer. Många lämnade landsbygden och sökte sig till städerna. I början av 1930-talet bodde lika många i som utanför tätorter. … Idag är förhållandet omvänt jämfört med i början av 1800-talet; nästan 90 procent av befolkningen bor i tätort”.

Jag hävdar att den beskrivningen leder verklighetsuppfattningen fel.  SCB:s påstående gränser till lögn och förbannad dikt. Frågan är väl snarast i vilket syfte dessa definitioner skapas?  De politiska ”eliterna” och partiklanerna har uppenbarligen svalt bilden att döma av den politik som förs emot – ja emot – landsbygdens intressen och djupa behov.

Själv bor jag i Surahammars kommun med drygt 10 000 invånare och cirka 6 000 i tätorten Surahammar. I många avseenden är Surahammar en mänsklig, god och trygg ort att bo i och med en intressant industrihistoria och härlig natur i samhället. Men Surahammar är landsbygd. Våra problem har större likheter med mindre orter än med stora städer bland annat i termer av tillväxt, service, utbud och skattenivåer.

De stora städerna har en grav problematik, som vi på landsbygden inte har, nämligen en växande dysfunktionell muslimsk diaspora. Listan över de tio största städerna. Korrelera den med polisens lista över diasporaområden.

  • Jönköping. Befolkning : 142 427.
  • Helsingborg. Befolkning : 149 280.
  • Västerås. Befolkning : 155 551.
  • Örebro. Befolkning : 156 381.
  • Linköping. Befolkning : 164 616.
  • Uppsala. Befolkning : 233 839.
  • Malmö Befolkning : 347 949.
  • Göteborg. Befolkning : 583 056.
  • Stockholm Befolkning 977345

Enligt Jordbruksverkets definition så delas Sveriges 290 kommuner in i 33 glesbygdskommuner, 164 landsbygdskommuner, 46 stadsområden och 47 storstadsområden. Enligt den definitionen så bor 34 procent av Sveriges befolkning på landsbygd. Andra definitioner ger andra resultat: Enligt SCB bor 12 procent på landsbygden. Enligt Landsbygdsdelegationens definition bor 25 på landsbygden och enligt FN:s definition bor 76 procent på landsbygden. I många andra länders befolkningsstatistik krävs större befolkning än 200 för att ett samhälle ska räknas som tätort och därmed exkluderas från landsbygd.

Om man i stället frågar svensken var han anser sig bo svarar 35 procent att de bor på landsbygden. Slutsatsen blir: It´s all in the definition. 

Nåja, det må vara hur som helst med denna begrepps- och sifferexercis. Det viktiga är att den inledande SCB beskrivningen är falsk som vatten. Den leder analysen om stad och landsbygd fel.

De politiska makt ”eliterna” och partiklanerna då? 

De vaknar kanske och undrar vad som hände. ”Vi såg det inte komma” som en kognitivt begåvad statsminister en gång herostratiskt formulerade sin problemuppfattning eller kanske snarare brist på probleminsikt och problemuppfattning. Insikt först, beskrivning sedan därefter analys. Så brukar uppvaknanden ske! 

När skall partiklanerna i Stockholm sluta prioritera högskattepolitik, ekonomisk, social och politisk nedpressning av medelklass och arbetarklass, dysfunktionella muslimer, HBTQI-propaganda och feministisk fanatism och faktiskt prioritera etniska svenskar, medelklass och arbetarklass, på landsbygden, som utgör minst en tredjedel av den vuxna röstberättigade befolkningen. I annat fall kommer revolten mot de politiska makteliterna och partiklanerna att utgå från landsbygdens befolkning likt truck-drivers i Kanada som lamslår huvudstaden med stort stöd av befolkningen. Det ser vi fram emot.

Publicerat i Landsbygd, SAP | 1 Comment »