Jag definierar mig som svensk manlig feminist. Det sägs ofta att vi har kommit långt i Sverige vad gäller jämställdhet mellan könen. Det är naturligtvis korrekt i långa stycken! Tyvärr måste vi samtidigt konstatera att mycket arbete återstår för att åstadkomma en bred folklig jämställdhet mellan könen.
En viktig – för att inte säga avgörande – diskurs och uppgift är att motverka och rulla tillbaka det extrema patriarkala strukturerna i de muslimska getton som växer upp i utkanterna av våra storstäder! Kvinnor och unga flickor tvingas in i beroendeförhållanden och manligt förtryck som man inte trodde fanns i Sverige. Fakta och företeelser är numera ordentligt kända, beskrivna och analyserade!
Här sviker de svenska politiskt korrekta medelklassfeministerna grovt! Istället för att ta diskussionen och kampen mot att kvinnor och små flickor tvingas in under hucklen och burka (till och med på badstranden) så går man ut och solidariserar sig med dessa SYMBOLER för manligt förtryck och dominans. Se bl a dessa tre patetiska kvinnliga politrukers missriktade insats.
Patetiskt är det också när en obskyr organisation som kallar sig Albright pekar på bristen på jämställdhet i riskkapitalisternas bolagsstyrelser. Som om dessa GIRIGHETENS APOSTLAR i det svenska samhället skulle bli ett uns mindre giriga i att kapa åt sig av svenska skattepengar för att det blev flera kvinnliga räknenissar i bolagen. Tala om pseudodiskussion! Fy fan!
Jag ligger inte heller sömnlös för den Stureplansfeminism som breder ut sig på ekonomisidorna och som upprörs över att någon kvinnlig börs-vd har en miljon lägre årslön än motsvarande manlig.
Upprörd blir jag däremot när jag tar del av analyser och redogörelser för de arbets- och löneförhållanden som många i de kvinnodominerade yrkena i den offentliga sektorn har att uthärda och leva under. Se här en avgörande diskurs och uppgift för en folklig politik som tar sin utgångspunkt i en brett förankrad feminism.
En annan viktig insats för kvinnors rättigheter är att ta de nästan 200 000 fattiga kvinnliga pensionärernas (oftast ensamstående) sociala och ekonomiska förhållanden på allvar och politiskt åtgärda dessa. Kostnaden för en nödvändig förbättring av dessa kvinnors ekonomiska förhållanden utgör endast en mindre del av de dryga hundra miljarder per år som satsas på att hantera en tidigare totalt oansvarig invandrings- och integrationspolitik.
Som sagts, det finns att göra i Sverige idag för en verkligt FOLKLIG FEMINISM!
