Archive for the ‘Socialism/kommunism’ Category

MORIA LAND AV SVEN DELBLANC

31 mars 2024

Moria land är en roman av Sven Delblanc som utkom 1987 på Albert Bonniers Förlag. Det är en dystopisk roman vars handling tilldrar sig i ett framtida socialistiskt Sverige. Eventuellt har, det skrivs inte direkt, en främmande makt från öst ockuperat Sverige. Berättarjaget är en maktens medlöpande äldre tjänsteman på ett statligt verk. Romanens berättarjag skriver fiktiva brev till en son. I breven berättar han om vardagslivet i ett socialistiskt totalitärt Stockholm, om planer på ett politiskt mord samt minnen från livet före den nya regimen. Det är dessa beskrivningar av förhistorien som är bokens sanna och stora behållning och gör den till ett viktigt verk i Sven Delblancs produktion. Delblanc beskriver Sverige sådant det befanns innan en socialistiskt totalitär regim slutligen tog makten. Det är samtidigt en tämligen exakt beskrivning av det samhälle vi lever med idag förutom den muslimska massmigrationen, den ideologiska klimatalarmismen och hbtqi-religionen som naturligtvis inte behandlas i en bok från 1987. Bokens mottagande var kritiskt från det litterära etablissemanget som sannolikt ställde Sven Delblanc utanför de litterära PK-kotterierna. Sven Delblanc var i likhet med Lars Gustafsson och Per Olof Enquist mer än meriterade för en stol i Svenska Akademin istället för den andra klassens, numera tredje klassens, kraschaner som bådats upp att gratispimpla dyrt vin på Freden.

Direkta citat (i kursiv) ur boken får illustrera den magnifika klarsyn och klarspråk Sven Delblanc uppvisar i Moria land. När citaten läses, minns att boken är skriven för 37 år sedan.

Om tidens tecken: ”Det var under den tiden draksådden började spira och Rätten dukade under för makten”.

Det kan inte skrivas bättre vad som nu händer under socialdemokraten Magdalena Andersson och moderaten Ulf Kristersson som öppnat för en massmigration av dysfunktionella muslimer från Mellanöstern och svarta Afrika och hur man sålt ut Sveriges 200-åriga neutralitet och oberoende (allt sedan Carl XIV Johan) till US-Army med extraterritoriella rättigheter och jurisdiktion (Nota bene inte NATO).

Om revision av nationers historia: ”Nationer likvideras på sätt, att man tar ifrån dem deras minne” (dvs historien min kommentar). En nations historia är grunden för identitet, kultur och nationell sammanhållning. Det är raka motsatsen till exempelvis Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin och Moderaternas partiledare Fredrik Reinfeldt som båda lever i föreställning att Sveriges historia är en historia av ”barbari”, en uppfattning de också torgfört offentligt.

Delblancs svar på frågan varför och vad som blir konsekvensen när historiker förfalskar och reviderar vår historia: ”Man vill förstöra våra böcker, vår bildning, vår historia”. ”Andra skriver nu böcker åt oss, ger oss en annan bildning och tänker ut en annan historia. Europa börjar glömma vad det en gång varit.”Typ, böcker och historiska narrativ som skrivs om och revideras. Ord som inte får användas utan raderas. Skolan och universiteten upphör som kunskapsförmedlare och blir ideologiska indoktrineringsinstitutioner. Det undervisas inte i nationens historia. Istället ägnas tid åt allehanda hbtqi-religion, feminism, jämställdhet och PK ideologier etc.

Om vår överklass och maktklaner: ”Vår nya överklass säger sig företräda samhällets och hela folkets intressen, som varje överklass sedan tidens begynnelse har sagt”. Den socialdemokratiska maktklanen har tillsammans med finansoligarker som Wallenbergs gått i spetsen för en sammansmältning av den politiska och finansiella makten, med början redan hos Hjalmar Branting och K.A. Wallenberg.

Om våra erbarmliga media och deras uppgifter: ”Det är inte mycket vi får veta av våra media, men vi har lärt oss att analysera och lägga ihop två och två”. Det är ju exakt så vi hanterar media inklusive statstelevisionen och statsradion, typ om inte en våldtäktsman eller kriminells nationella tillhörighet nämns kan alla dra slutsatser om förövarens etniska identitet.

Om ”dokumentära” filmer: ”Men det är så här folk tror det hela gick till. Vi har berövats vårt minne”. Typ, den av SVT producerade ”dokumentären” om Sveriges historia. 

Om hur maktklanerna har förändrat synen på oss etniska svenskar: ”Men särskilt från 60-talet blev synen på medborgaren färgad av förakt. Vi betraktades som barn, vi skulle ständigt förmanas till det rätta och förbjudas det onda, vi blev slutligen hjälplösa när vi aldrig tilltroddes annat än hjälplöshet”. Typ, allt ifrån att vi skulle äta 6 – 8 skivor bröd om dagen till kampanjer för att ta sprutor av ett oprövat preparat som maktklanerna envisas med att kalla vaccin.

Om vänsterns totala hegemoni i media, universitet och den djupa staten: ”Intellektuella och ämbetsmän började vid denna tid övergå till en statsbärande vänster”. Den djupa staten och dess myndigheter har av de politiska maktklanerna försetts med feministiskt/vänsterliberalt/socialistiskt trogna och följsamma chefer.

Om hur svenska medborgare kontrolleras: ”Man byggde en väldig kontrollapparat för att övervaka och styra dessa hjälplösa barn. Kanske faderlig välvilja men denna apparat skulle falla i hårdare händer”. Typ, MSB:s och SÄPO:s attacker mot de som med en Orwellsk term kallas ”anti-etablissemangs extremister” (kvinnliga SÄPO agenters benämning). Kontrolluppdraget kommer från socialdemokratiska och moderata politiker som systematisk inskränker den grundlagsfästa yttrandefriheten.

”Vårt system vilar ju på den tanken att alla makthavare är goda och vill folkets väl” (en naiv föreställning omhuldad av socialdemokrater, min kursiv). Medborgaren vet inte själv sitt eget bästa, han är ett svagt och oansvarigt barn, som ska styras och ledas från vaggan till graven. En sådan styrning ger många arbetstillfällen åt nomenklaturan”. Exempelvis Alva Myrdals socialisering av barnens uppfostran och indoktrinering och desavouering av familjens ansvar, liksom all beteendestyrande lagstiftning.

Om Uppsala universitet: ”Här vimlar mer än vanligt av celebriteter som är världsberömda, åtminstone mellan Tierp och Märsta.” Så sant, så sant, i humaniora såväl som samhällsvetenskaperna.

Redan 1987 skrev Delblanc en rent lysande karaktäristik av dem som legitimerar den samhälleliga vanskötseln som Bonnier/Wolodarski/DN, statstelevisionen och ärkebiskopen för Svenska kyrkan m.fl. m.fl.: ”Idiotzeloterna, dessa enfaldiga människor som försöker ta poäng genom att driva sin ortodoxi in absurdum”.

Slutligen om den politiska överklass som utgörs av maktklanerna enkannerligen den socialdemokratiska och moderata, dvs den svenska kakistokratin: ”En oduglig överklass, som utsuger (främst genom expropriativa skatter, min kursiv) arbetare, bönder, skapande och produktiva människor, sådan har vi alltid haft. De undertryckta är inte mer missnöjda nu än i gamla tider (instämmer inte i detta, min kursiv). De arbetar, lyder, kopulerar, super sig fulla. Hurrar av patriotisk stolthet (främst sossar, min kursiv) över dessa omskrutna segrar i det stora kriget, det är som det alltid varit”. Kriget får väl anses stå för det landsförrädiska avtal som skrivits under med US Army och som skapar ockupationslika förhållanden och ger US-Army extraterritoriella rättigheter och jurisdiktion i Sverige. Läs avtalet!

Vårt avslutande citat skrivet 1987 beskriver vältaligt vad som händer i Sverige: ”Då vidtog den utsugning av arbetande och skapande människor, som nu har antagit groteska proportioner, nu, då den härskande klassen som en metallisk rovstekel suger liv ur det maktlösa folket. Den tidens byråkrati och nomenklatur var ännu liten och förmodligen driven av de ädlaste motiv. Härskarna trodde på sin godhet och välvilja. De skulle ha protesterat med vrede och sorg, om jag då hade talat om utsugning, ty sådant kunde man bara förknippa med ett övervunnet ekonomiskt system. Denna överklass utsög folket för folkets eget bästa (se exempelvis alla skattebördor i klimatalarmismens namn, min kursiv). Som varje ny överklass genom tiderna såg de sitt samhälle som historiens slutmål. Och som varje överklass i historien byggde de sig en vacker ideologi och hyrde professorer att försvara den och poeter att besjunga den. Och dessa lysande diktare och tänkare bespottade ett samhälle som inte längre fanns, för att därmed känna sig tappra. Och de beskyllde det nya samhället för att alltför långsamt hasta mot ett fulländat system av förtryck, och de kände sig därmed tappra. Och de blev rikt belönade.

Detta hände under den tid, då vår draksådd började spira”.

Det vill säga exakt den tid som var, nu är och blir. Innan, vi tillsammans välter allt detta över ända!

Not: Moria berg är den plats där Abraham skulle offra sin son Isak till Gud enligt 1:a Mosebok

Publicerat i Kultur, SAP, Socialism/kommunism | Leave a Comment »

VAD ÄR DET ATT BLI ELLER VARA ”POLITISKT MEDVETEN”?

07 december 2022

Begreppet ”politiskt medveten” är ett märkligt begrepp, på ytan positivt (politisk medvetenhet) men till tillämpning och faktiskt innehåll negativt för att inte säga vederstyggligt. Begreppet förekommer i mediala personbeskrivningar, i löpande mediatext (enkannerligen PK media) och till och med i uppslagsverk som Wikipedia. Det är bland vänsterintellektuella och i bestämda socio-politiska strata ett positivt använt favoritord.  En person som är vorden ”politiskt medveten”, uppfattas i dessa kretsar som positiv, till och med efterföljansvärd och berömvärd. ”Politiskt medveten” är en uppskattande etikett.

Men hur ser vi andra, nyktert analyserande intellektuella, på begreppet?

En nykommen och vagt besläktad variant är begreppet woke, ett politiskt begrepp influtet över Atlanten, som handlar om personer som omfattar ideologiska uppfattningar som etnisk mångfald, feminism, hbtqi samt ”social rättvisa” typ BLM m.fl. uppfattningar.  Woke är en person som intar en samling av dessa ”godkända” åsikter (PK-åsikter) som hävdas av ”de goda”, ”the do-gooders” (i verkligheten ondskans nyttiga idioter). Intellektuellt är ”woke” i huvudsak ett pejorativt begrepp som konnoterar ideologiska motståndare på den allmännare vänsterkanten. Begreppet har en tydligare negativ klang än att ”vara eller bli politiskt medveten” och används snarare av personer på högerkanten till skillnad från ”politiskt medveten” som är ett vänsterkantsbegrepp. Sannolikt kan samma personer eller grupper beskrivas som ”politiskt medvetna” av vänstern och ”woke” av högern.

Politisk aktivism är ett begrepp ideologiskt besläktat med ”politiskt medveten” och handlar om enskilda individers eller fanatiska gruppers aktiviteter i vänsterideologisk riktning (socialistisk och till stöd för muslimsk massmigration, extremfeminism, pervers hbtqi och klimatalarmistism) eller att göra motstånd (våldsamt motstånd som de muslimska påskupproret eller AFA-dräggens upplopp och  vandalism i Göteborg) mot sådant som uppfattas som icke önskvärt (exempelvis aktiva kritiker av islamisering). Politisk aktivism är i de allra flesta fall radikal vänster aktivism och syftar till att stödja en ideologiskt önskvärd företeelse eller protestera mot sådant man ogillar av ideologiska skäl. Man vill åstadkomma en förändring i fattade eller kommande politiska beslut eller visa på andra alternativ som exempelvis klimatalarmister som vanvettigt limmar fast sig på motorvägar för att hindra bilister att ta sig fram i rusningstrafik, förment för att ”skydda våtmarker”.  Våldsinslag är frekventa i den vänsterinriktade politiska aktivismen med exempel som Antifa, AFA eller BLM.

Begreppet ”politiskt medveten” betyder, med en enkel men tydlig definition hämtad från nätet, en person som uttrycker värderingar och ideologiska åsikter som på en höger-vänsterskala ligger tydligt till vänster om Centerpartiet. Konkret avses personer som uttalar sig positivt och driver frågor som klimatalarmism, extremfeminism, pervers hbtqi-aktivism, muslimsk massmigration från Mellanöstern och svarta Afrika och etnisk mångfald. Sådana beskrivs och betraktas med förblindat vänsterperspektiv som ”politiskt medvetna”.Begreppet används till exempel om artister och konstnärliga verk som är uttryckligt hävdar just nämnda ideologiska föreställningar.

Sammanfattning.

Att betraktas som ”politiskt medveten” är således ALLTID detsamma som att omfatta och hävda, med olika grader av fanatism, allmännare vänsteråsikter, socialistiska eller rent av kommunistiska åsikter. Det är aldrig fråga om att anses bli eller vara politiskt medveten om man intar eller hävdar konservativa eller medvetet nationalistiska ståndpunkter. Begreppet skall, tillämpat på en konkret person, generellt uppfattas som etiketterande och stämplande med vänsterfanatisk innebörd och innehåll.

Om någon, i exempelvis Wikipedia, beskrivs som ”politiskt medveten” så vet man med säkerhet att det handlar om en person som omfattar någon eller alla av följande ideologiska vanföreställningar; klimatalarmism, etnisk mångfald, muslimsk massmigration från Mellanöstern och svarta Afrika, pervers hbtqi, BLM-knäfall och ren socialism m.fl. liknande politiska inadvertenser

And that´s that!”

Publicerat i Politisk korrekthet, Socialism/kommunism, Vänster extremism | Leave a Comment »

OÖNSKAD JÄMLIKHET OCH ÖNSKVÄRD OJÄMLIKHET

22 mars 2021

Ojämlikhet har följt människan så länge hon har funnits. Det är ett faktum som är lätt att empiriskt konstaterbart och det får tjäna som mitt inledande statement. 

Vi skall nämligen analysera ett ideologiskt begrepp – jämlikhet – som oftast tas självklart som ett självklart positivt laddat begrepp och mycket sällan utsätts för en kritisk analys. Det skall vi ägna oss åt idag.

Påfallande mycket politisk ideologi och filosofi har skrivits om jämlikhet utan närmare kontakt med samhällsvetenskaperna och historien.

Den gängse longitudinella historie-kausala förklaringen till ojämlikheten är människors och etniska gruppers olika kognitiva och fysiska förmågor och arbetsinsatser. Det kan empiriskt iakttagas utifrån individ, grupp, etnisk tillhörighet och faktiskt också nationellt. Jämför Afrika och Europa!

Hur förklarar vi att det i Sverige trots en lång historisk och långt, extremt långt, driven jämlikhetspolitik ändock uppstår stora ojämlikheter som dessutom sannolikt ökar/ökat, trots att man politiskt försökt utjämna allt vad avser materiella förutsättningar. Men flit, drivkraft och kognitiv förmåga är inte jämnt fördelade. Små avvikelser i dessa avseenden förstärks över tiden och går på olika sätt vidare i arv.

Historiska beskrivningar av ojämlikhet visar just detta.

De oftast använda måttet på ojämlikhet är Gini-koefficienten eller Gini-index. Indexet är ett mått på den faktiska fördelningen av exempelvis inkomst och förmögenhet i förhållande till en tänkt helt jämn fördelning. Gini-koefficienten är således ett tal mellan 0 och 1. Noll om hela inkomsten är jämt fördelad och 1 om en enda person innehar hela inkomsten/förmögenheten. Sverige låg på sjätte plats år 2000 med 0,252. Det kreativa och entreprenörinriktade USA 29:a med 0,368. Gini-index i Sverige ökar över tid från 0,2 år 1980 till 0,32 år 2010 trots en dramatisk och exeptionell jämlikhetspolitik. Varför? Svaret är enkelt! Ojämlikhet krävs och behövs för att ett samhälle skall utvecklas. Lönespridningen i Sverige är alldeles för liten mellan okvalificerade och outbildade och långtids- och högutbildade. Tydligt inom sjukvården där löneskillnaderna mellan lågutbildade undersköterskor, akademiskt utbildade sjuksköterskor och högutbildade läkare är alldeles för liten. Dessa tendenser går igen på alla områden, inte minst i den offentliga sektorn där löneskillnaderna mellan lågutbildade och högutbildade är för låg.

Om man granskar samhällen med olika ekonomisk historia och struktur från jägar/samlarsamhället, trädgårdsskötande småskaliga samhällen, boskapsskötande samhällen, olika jordbrukssamhällen, industrisamhällen och marknadsekonomiskt kapitalistiska samhällen så finner vi att ojämlikheten ökat och förstärkts under den samhälleliga och historiska resan från jägar/samlarsamhället till den moderna marknadsekonomiska kapitalismen. Förklaringen är enkel. Små skillnader i början i form av kognitiv förmåga, förmåga till arbetsinsats och uthållighet har skapat skillnader som sedan ärvs vidare i form av bättre föda med starkare familj och bättre överlevnad, större odlade jordegendomar som ärvs, och så vidare.

Idag kan vi se hur kreativa och nya idéer i USA kan skapa enorma rikedomar långt ifrån jämlikhet. Namn som Elon Musk, Mark Zuckerberg, Jeff Bezos, Bill Gates för att inte nämna Steven Jobs och Steve Wozniak med Apple och allt vad detta varumärke stått och står för. Det är otänkbara företagsskapelser i ett socialistiskt eller kommunistiskt samhälle. En långt driven socialistisk jämlikhet och jämlikhetspolitik hade förhindrat dessa att komma fram. Sovjetunionen stagnerade och kollapsade därför att initiativkraft och kreativitet stagnerade. Det har PRC/CCP förstått och öppnat en ohämmad kapitalism kombinerat med ett systematiskt stjälande av idéer och forskningsresultat från Väst. 

I den europeiska socialistiska diskursen kring ojämlikhet har man till och med infört och försökt räkna fram en kurva som beskriver en maximal ojämlikhetsgräns att jämföra länders faktiska ojämlikhet med. Det är naturligtvis en matematiskt och teoretiskt framräknad ojämlikhetskruva utan annan mening eller relevans än ideologisk.

En ideologiskt skruvad slutsats av är Per Molanders i boken Ojämlikhetens anatomi: ”Utan en aktiv fördelningspolitik driver samhället mot ojämlikhetsgränsen lika obönhörligt som en sten faller mot marken när man släpper den; i varje ögonblick glider det omärkligt nedåt. Om inga motkrafter sätts in. Ojämlikheten hör till människans villkor, men den kan påverkas”. 

Ja! Men är det önskvärt och hur långt? Det är frågan att ställa.

För att summera så långt. Det finns en tydligt markerad tendens till ökande ojämlikhet i det longitudinella historiska perspektivet.

Jämlikhetsbegreppet kommer från den franska revolutionens stridsrop Liberté, égalité, fraternité. Inte minst frihetsbegreppet står idag i centrum i kampen för demokratiska fri- och rättigheter i Sverige som hotas av korrupta och totalitära maktklaner. Jämlikhet har blivit en politisk ideologi i samtiden.

Ett exempel i samtiden kan hämtas från Chalmers i Göteborg. Där lämnar man vad vi trodde var det självklara inom akademin, nämligen en ren meritokrati och går inför kraven ”jämlikhet” och ”mångfald” vid rekrytering till akademiska tjänster. Först humaniora, sedan samhällsvetenskaperna och nu naturvetenskaperna. Det kommer naturligtvis att gå åt pipan!

Frihet, jämlikhet, broderskap (franska Liberté, égalité, fraternité) är Frankrikes motto, officiellt sedan den tredje republiken med rötter i slagord som associeras med den franska revolutionen 1789-94 och julirevolutionen och Februarirevolutionen 1848. Slagorden var centrala under Pariskommunen 1871.

Redan under den franska revolutionen ledde begreppet till pogromer och offentliga avrättningar av dem som inte var jämlika dvs intelligentian i dåtidens Frankrike. 

Under franska revolutionen 1789 – 1794 avrättades i Paris mellan 15 000 – 20 000. Värst var det under det s.k. skräckväldet med Robesspierre vid makten då 4 000 halshöggs med giljotinen i offentliga evenemang under stridsropet jämlikhet. Merparten de ledande klasserna i Frankrike.

I den historiska förlängningen bidrog de franska revolutionerna till socialistiska revolutioner som den ryska revolutionen 1905 och 1917 och inspirerade Mao Zedong till att skapa en kommunistisk diktaturstat i Kina. Allt i jämlikhetens namn! Så har det fortsatt med kommunistiska och socialistiska jämlikhetsideologier och ett antal groteska förintelser i spåren.

En svensk tolkning, liknande den om allas lika värde, är begreppet Jämställdhet vilket tolkas som jämlikhet mellan män och kvinnor.  Det svenska ordet jämställdhet började användas under 1970-talet när frågan om en lagstiftning mot könsdiskriminering aktualiserades. År 1979 fick Sverige sin första jämställdhetslag som sedan omarbetades 1991 till jämställdhetslagen.

Den PK-ideologiska beskrivningen av jämlikhet hämtar vi från Wikipedia. 

”Jämlikhet, eller social jämlikhet, är ett socialt tillstånd där alla människor inom ett visst samhälle eller inom en viss isolerad grupp har samma status och respekt, att alla människor är lika mycket värda.

Politiskt är jämlikhetens viktigaste manifestation den allmänna och lika rösträtten. Jämlikhet kan även inbegripa ekonomisk jämlikhet, vilket enligt socialismen är till exempel utjämning mellan de olika samhällsklasserna samt lika lön för lika arbete.

Den minsta omfattningen (ja man skriver faktiskt så?) av begreppet jämlikhet är att alla människor har likhet inför lagen, allmän och lika rösträtt, yttrandefrihet och mötesfrihet, rätt till egendom”.

Det sistnämnda instämmer vi i. I synnerhet som just dessa hotas idag i Sverige.

När det gäller hur PK-ideologisk analys och beskrivning ser ut är Wikipedia en säker källa däremot osäker som källa för sanningsutsagor.

Jämlikhet mellan kön. Hur skall man se på det? Svaret blir givetvis:

EQUALITY IN OPPORTUNITIES BUT NOT EQUALITY IN OUTCOME 

Jämlikhet i möjligheter men inte i utfall. Det sistnämnda kräver allehanda statssocialistiska politiska reformer och åtgärder som medför negativa konsekvenser som lägre ekonomisk tillväxt, orättvisor mot dem som anstränger sig är kreativa och smarta, lägre tillväxt av företag etc. Meriter och meritokrati är det enda hållbara i kombination med lika möjligheter.

Nu invänder självfallet någon att vi måste hålla ojämlikheten på en rimlig eller acceptabel nivå med en statlig/offentlig jämlikhetspolitik och skattepolitik. Frågan är väl bara vilken nivå som är ”rimlig” och ”acceptabel”. Risken är överhängande att vi silar mygg och sväljer kameler. Se exemplet Chalmers ovan. Frågan är också hur kostnaderna ser ut i form av minskade incitament, kreativitet och arbetsinsatser av en alltför långt driven skatte- och jämlikhetspolitik och därmed utjämning av utfall. När vi kommer till jämställdhet blir public failures/politiska misslyckanden tydliga. Feminiseringen av förskola, skola och universitet medför katastrofala konsekvenser bl.a. för pojkar som hindras att bli riktiga män, i form av genusflum och ”feministisk” s.k. forskning. Högre chefer i den offentliga sektorn, enkannerligen kommun och stat, domineras av kvinnor med feministiska perspektiv och lägre effektivitet och produktivitet.

Det finns alltid, alltid, en trade off mellan jämställdhets-/jämlikhetsåtgärder och reformer och negativa konsekvenser som lägre tillväxt, kreativitet och entreprenörskap.

Glöm inte att det historiskt är helt entydigt vita medelålders män som skapat i stort sett allt av västerländsk kultur, utveckling, forskning, innovationer och ledande företag. Se mina bloggtexter med utförlig genomgång:

Svenska uppfinningar, upptäckter och en kulturkanon.

Västerländsk högkultur och feministernas hat mot vita medelålders män. Under kategori Feminism. Publicerad på Det Goda Samhället

Jämlikhet o jämställdhet är en omöjlig vision och ideologi som alltid i sin förlängning leder till statssocialism och samhällsförstörande inslag. Jämlikhetsideologin har inte fungerat bra någonstans.

Jämlikhet har heller aldrig funnits någonstans i historien eller globalt i samtiden. Mest ojämlika är kommunistiska o socialistiska samhällen. Titta bara på den S-märkta maktklanens insatser för att behålla makten och frånkänna andra rätten att styra landet.

I praktiken, det är min erfarenhet, tror ingen på jämlikhet när man börjar tala om konkreta arbetsinsatser och förhållanden på en arbetsplats.

Någon anstränger sig lite mer, arbetar lite mer, är lite smartare. Han/hon skall också ha lite mer. Så har det historiskt varit från de enkla ekonomiska samhällena och framåt. De har kunnat lämna lite mer till sin familj i form av byte eller mark och så har spiralen varit igång.

Summa summarum

Fyra frågor:

1.             Varför är alla samhällen ojämlika

2.             Kan ojämlikheten påverkas?

3.             Är det önskvärt?

4.             Hur ser de klassiska ideologierna på ojämlikhet?

Svaren:

  1. Den mänskliga konstitutionen med risktagande, intelligens och arbetsinsatser och de allmän-mänskliga förhandlingsspelet tenderar att utvecklas från små skillnader i förutsättningar i början som förstärks över tid och ökar obegränsat.
  2. Ja till en viss gräns sedan blir den samhälleliga politiska och ekonomisk kostnaderna kontraproduktiva. Se sovjetsamhället. Stagnation och tillbakagång med ekonomisk och social implodering som konsekvens.
  3. Möjligen i viss begränsad mening helt kopplat till equality in opportunities och inte alls i equality in outcome. Hade en Steve Jobs eller Elon Musk kunnat framträda i Sovjetunionen? Nej sannolikt inte
  4. Liberaler o socialister driver det djupt skadliga equality in outcome. 

Publicerat i Feminism, Manus - videoblogg, Socialism/kommunism | Leave a Comment »

HISTORIENS VÄRSTA POLITISKA MÖRDARE MAO TSE TUNG.

12 februari 2021

De vänsteranhängare/socialister/kommunister som fortfarande tror – lever i föreställningen – att de fanns något positivt och progressivt hos Mao Tse tung och hans politik och diktatur i Kina bör läsa den omfattande och enormt välresearchade ”Mao. Den sanna historien” av Jung Chang och Jon Halliday. Boken kom på svenska 2006. Originalets titel är ”Mao. The Unknown Story”. Boken är ett måste för den intresserade av socialismens verkliga ansikte, av Kinas historia och av 1900-talets geo-politiska skeenden.

Skrämmande läsning om en maktgalen – psykopat – som under hela sin långa karriär mördade släktingar, rivaler, partimedlemmar som han ansåg hotade hans makt det minsta, varje person som av något obskyrt skäl var honom misshaglig. Mao Tse Tung mördade dessutom under Kulturrevolutionen och Det Stora Språnget mellan 70 och 105 miljoner vanliga kineser (stupade soldater i krig oräknade). 70 miljoner enligt boken ”Mao. Den sanna historien”. Drygt hundra miljoner enligt den enormt väldokumenterade ”The black Book of Communism. Crimes Terror Repression av Stephane Courtois m.fl. En bok som dokumenterar, beskriver och analyserar alla kommunismens globala förintelser.

Mao Tse Tung var en värre mördare än både Adolf Hitler och Josef Stalin sammantaget. När får vi se museer i Sverige över kommunismens förintelser och illdåd?

Publicerat i Omläsning / recension, Socialism/kommunism, Vänster extremism | Leave a Comment »