Polisen jagar och utreder, åklagare åtalar och domare dömer till straff för yttranden i ord och text utifrån gummiparagrafen ”hets mot folkgrupp” (HTM). Den används till exempel för att döma för koranbränningar eller yttranden om de lysande förmågorna hos migranter från MENA. Ett annat aktuellt exempel är Samnytts ansvarige utgivare som citerat ur domskäl om den s.k ”näthatsgranskaren” och som dömts till fängelse som nu avtjänas. Listan kan göras mycket lång. Lagvrängandet från åklagare och domare sker alltid under den juridiskt och intellektuellt falska motiveringen att ”skydda yttrandefriheten”. De som använt yttrandefriheten på ett sätt som maktklanerna ogillar dömas till både böter och fängelsestraff av ”medvetenhetens fnask (för att använda Jan Myrdals utmärkta benämning). Åklagare och domare är betalda och tillsatta av maktklanerna för att vara lydiga och ryggböjliga maktens byrackor. Lämpligt användbara gummiparagrafer tillhandahålls av de politiska maktklanerna.
Den brittiske författaren och journalisten George Orwell skrev 1948–49 romanen ”Nittonhundraåttiofyra” eller ”1984” (originaltitel: Nineteen Eighty-Four). Romanen handlar om ett samhälle som styrs av en oligarkisk totalitär diktatur. Känns oligarkernas semitotalitära tendenser igen med EUropa och van der Leyen?
Två begrepp från roman är överförbara och tillämpliga på det svenska rättsväsendet med polis, åklagare och domare, nämligen nyspråk och dubbeltänk.
Nyspråk (newspeak) är ett språk som skapats i ett totalitärt/semitotalitärt samhället för att begränsa individens tankeutrymme. Det utmärks av det kända ordvrängandet
”Krig är fred. Frihet är slaveri. Okunnighet är styrka.”
Dubbeltänk (doublethink) är att hålla två motsägande trossatser i huvudet samtidigt och att acceptera båda som sanna. Det gäller att kunna ljuga medvetet och ändå vara fullständigt övertygad om att man talar sanning precis som våra riksdagspolitiker och ministrar gör alldeles oavsett parti.
Det Orwellska nyspråket och dubbeltänket har fått ett fysiskt ansikte. (Faksimil från Samnytt). Polisen tror sig skydda yttrandefriheten genom att begränsa den.
Politikerföraktet är i ökande bland svenska medborgare. Förtroendesiffrorna för partiledarna är exempelvis generellt i sjunkande. Några oroar sig för det, i synnerhet är oron stor i den föraktade politikerklassen. Det är dessutom en bild som stämmer väl med mina personliga erfarenheter av diskussioner med politiker och medborgare ute i landet. Det finns, som jag ser det, skäl för uppfattningen att politikerföraktet är en sund reaktion bland kloka svenskar. Eller som någon skrev: ”Politikerföraktet göds av politiker men föds av sunda instinkter i folket”. Partiledardebatten senast jävar inte det påståendet. Kritiken har varit obarmhärtig i vida kretsar. Den TV-sända debatten var språkligt och intellektuellt rejält torftig. Upplever partiledarna inte själva inklusive deras spinndoktorer hur platt och mager ”argumentation” de presterar? Man frågar sig om partiledarna på allvar tror sig stå i svenska folkets eller demokratins tjänst? De står dock som en oavsiktlig paradox i svenska folkets tjänst som varnade exempel på ledare som inte bör väljas utan snarare avpolletteras, avskedas och kanske i några fall dömas för brott.
”Om du visste med vilken ringa vishet världen styrs” är ett citat som tillskrivs den franske kardinalen Richelieu. Axel Oxenstierna lär också ha fällt yttrandet. Må vara hur som helst med citatkällan, citatet är belysande.
Tre iakttagelser anmäler sig om man i efterhand med nätets hjälp sakligt granskar den TV-sända debatten. Repriser blir obarmhärtigt avslöjande. TV-inspelningen finns dessutom alltid kvar för den som önskar verifiera vad som påstods och hur det framfördes. Partiledarna demonstrerar sitt förakt för medborgarna och deras berättigade krav på sanning och respekt genom att framföra genomskinliga överdrifter, invektiv och obelagda påståenden, ja till och med rena lögner. Den låga debattnivån och förlöpningarna göder ett motsvarande folkligt förakt för den politiska klassen. Partiledarna framstår genom sina framträdanden och beteenden som moraliskt och etiskt små människor. Hårda ord. Några föredömen är de inte, snarare varnande exempel. Partiledare och rikspolitiker uppvisar dessutom förvånande ofta grava kognitiva brister liksom också i utbildning och bildning (CV finns på riksdagens hemsida).
Överraskande många i den rikspolitiska klassen är markant kortare till växten än genomsnittssvensken. Hur kommer de sig och hur förklaras denna överrepresentation av ”midgets” i den rikspolitiska klassen, som exempelvis Jonsson, Kristersson, Andersson, Johansson, Dadgostar med flera? Varför har så många ”midgets” satsat på politiken? Frågan rymmer kapseln till sitt eget svar. Det handlar sannolikt om en personlighetstyp kallad ”small man complex” eller ”Napoleonkomplex/Napoleonsyndrom”. De nämnda är benämningar på en personlighetstyp som innebär att man överkompenserar sin småväxthet med ett markant aggressivt och utåtagerande beteende. De har ofta ett livslångt kompensationsbehov att hantera och dämpa komplex och trauman de erhållit under exempelvis skolåren? Det är en möjlig förklaring till varför dessa ”midgets” väljer politiken där kraven på utbildning, bildning och kunskap är låga. Låga i synnerhet om man jämför med kompetens- och utbildningskraven på den öppna arbetsmarknaden inom företag och administration.
Migranter födda utomlands svarar för 80 procent av felaktiga utbetalningar från Försäkringskassan (FK) och ifråga om ”assistansersättning” är felaktigheter mer än åtta gånger så vanligt bland utrikesfödda jämfört med gruppen inrikesfödda, enligt FK.”Utrikesfödda tenderar att vara överrepresenterade i avsiktsgruppen inom nästan samtliga förmåner som presenteras Överrepresentationen är särskilt stor inom assistansersättning, barnbidrag och föräldrapenning” skriver FK.
En analytiker på Försäkringskassans avdelning Ledningsstöd och analys har tagit fram en lägesrapport för 2023. Avdelningen har ett årligt uppdrag att sammanställa en rapport som bland annat handlar om bidragsbrott. Den 56-sidiga rapporten innehåller statistik från 2023 tillsammans med en djupanalys. Försäkringskassans rapport var ursprungligen en intern handling men offentliggjordes så småningom efter påtryckningar från personkartläggningsjätten Verifiera, som begärde ut handlingen enligt offentlighetsprincipen.
Man har granskat två huvudområden i rapporten för 2023 ”Vem begår bidragsbrott och varför?” samt “Effekter av kontroller.”
Rapportens fokus har varit att fördjupa kunskapen om vilka som begår bidragsbrott för att kunna stoppa felaktiga utbetalningar och undersöka vilken effekt kontroller har på utbetalningarna. Rapporten påvisar stora utmaningar för Försäkringskassan när det gäller att utreda och identifiera bidragsbrott. Försäkringskassan gör en definition av vad den anser vara bidragsbrott: ”Bidragsbrott avser individer som medvetet (eller grovt oaktsamt) lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden till Försäkringskassan och orsakar (eller riskerar att orsaka) felaktiga utbetalningar.” Rapporten visar att det inte endast är individer med en utsatt ekonomisk situation som utnyttjar systemet; personer med god ekonomi utgör en stor del av dem som begår bidragsbrott.
Försäkringskassan har vägt in om sanktionsavgifter skulle ha betydelse, det vill säga böter för angivande av felaktig eller vilseledande information. Man har kommit fram till att det skulle ha en liten eller begränsad effekt eftersom det endast skulle öka skulden för återbetalning. I rapporten konstateras också att systemlösningar inte är en väg framåt så länge uppgifter endast lämnas under heder och samvete-principen utan möjlighet till verifiering av underlaget.
Avsiktsgruppen
Grupperna som sökt bidrag och fått utbetalningar har delats i två delar. Den oavsiktliga gruppen och den avsiktliga gruppen. Med oavsiktligt/avsiktligt menar Försäkringskassans analytiker på vilka grunder man lämnat uppgifter vid ansökan av bidrag: har uppgifterna som lämnats lett till bidragsbrott varit oavsiktliga eller avsiktliga.
Den oavsiktliga gruppen består oftast av enskilda individer. ”Oavsiktliga fel är många och små – avsiktliga fel är få och stora” Den oavsiktliga gruppen gör många fel men ansöker också om små ersättningar.
Den avsiktliga gruppen ansöker om större belopp och därmed får större felaktiga utbetalningar. Utrikesfödda tenderar att vara överrepresenterade i avsiktsgruppen inom nästan samtliga förmåner som presenteras. Myndigheten pekar ut släktbaserade nätverk som en riskfaktor som måste analyseras djupare.
Den avsiktliga gruppen är en mindre grupp individer, men kan också vara ett nätverk av människor, organiserad brottslighet eller företag, men storleken på de bidrag de fått utbetalda gör att de procentuellt sticker ut. Den avsiktliga gruppen har fått bidrag för över 666 miljoner kronor utbetalt. Nota bene! Det vill säga nästan 0,7 miljarder skattekronor utöver de generösa bidrag med flera hundra miljarder kronor varje år vi skattebetalare står för, min kommentar.
”Avsiktliga fel utmärks av att individerna är färre, men det genomsnittliga beloppet som betalats ut felaktigt är avsevärt mycket större. Både medelvärde och median är mycket lägre för oavsiktliga fel jämfört med avsiktliga fel – hälften av de oavsiktliga felen är under 1 700 kronor medan hälften av de avsiktliga felen är över 22 000 kronor. ” Nota bene!
Utrikesfödda är överrepresenterade
I rapporten har bidragstagarna delats in i tre kategorier. Inrikesfödda, personer med utrikesfödda föräldrar och utrikesfödda. Dessa grupper har legat till grund för analysen för vilka som begår bidragsbrott.
Analytikern beskriver i rapporten, hur data visar att utrikesfödda är överrepresenterade i avsiktgrupperna. Detta gäller i nästan alla kategorier.
I tabellen presenteras kvoter som visar i vilken grad över- och underrepresentation förekommer utifrån indelningen inrikesfödd, inrikesfödd med utrikesfödda föräldrar och utrikesfödd. Ett tal under ett visar underrepresentation och ett tal över ett visar överrepresentation.
”Utrikesfödda tenderar att vara överrepresenterade i avsiktsgruppen inom nästan samtliga förmåner som presenteras. Överrepresentationen är särskilt stor inom assistansersättning, barnbidrag och föräldrapenning.”
”Individer i avsiktsgruppen med utrikesfödda föräldrar tenderar att vara överrepresenterade inom de flesta förmåner, förutom inom barnbidrag, assistansersättning och sjukersättning, där de är svagt underrepresenterade.”
Avsiktsgruppen personer med utrikesfödda föräldrar är överrepresenterade i de flesta kategorier. Det kan vara kopplat till att dessa förmåner oftast felaktigt betalas ut på grund av bosättning utomlands. Utrikesfödda föräldrar flyttar i större utsträckning från Sverige för att bosätta sig utomlands.
”Det är också fler utrikesfödda som polisanmäls inom arbetsmarknadsstöd; samtidigt är det också fler utrikesfödda individer som får arbetsmarknadsstöd.”
Sjukersättning och sjukpenning är andra kategorier där utrikesfödda är överrepresenterade.
Verifiera avser att publicera fler nyheter ur rapporten. Vi avvaktar med stort intresse empirisk bekräftelse på vad vi vetat.
Det kom flera hundra som gillade inlägget men också en mängd märkliga inlägg, byfånar och värst av allt rena dårfinkar; förnekare av händelsen, det var en Hollywood show, långa försök till konspirativa Deep state (som de inte ens förstått vad det är) förklaringar, förnekare av det mesta inkl månlandningen m.fl. stolligheter att förtiga. Jag tog bort hela inlägget, det blev i sin helhet under acceptabel intellektuell nivå. Jag är chockad. Jag visse inte att det fanns sådan aggressiv dårskap. Nu har jag upptäckt att det t o m finns grupper som förnekar att jorden är rund (”plattjordingar”) m fl liknande konspirationer om än det ena än det andra. Är det över huvud längre intellektuellt meningsfullt/ansvarsfullt att delta i detta tyckandenas Kiviks marknad? Jag skriver texter på min blogg – lennartwaara.com – och i ”Händelse” tills vidare och länkar till fb och nöjer mig med fågelbilder och liknande på fb. Där är alltid reaktionerna kloka och vänliga.
Man möts inte bara på FB, som igår, utan också ibland IRL av personer som lever i föreställningen att det ena tyckandet är lika mycket värt som det andra. Det är en ignorantens ideologi. Det är den lates ideologi. En ideologi för den som inte orkar läsa, utbilda och bilda sig och ta reda på sakernas tillstånd och orsak. De lever i föreställningen att de istället kompenserats med starka personliga övertygelser och tyckanden eller något de odefinierat kallar ”sunt förnuft” (Vad är det? Svar: ”It´s in the eyes of the beholder”) som i deras solipsistiska tankevärld trumfar högre utbildning, bildning och läsning. I bästa fall en folkligt naturlig föreställning i värsta fall något helt annat. Sanningen är enkel, enfaldiga personer skriver och hävdar enfaldigheter. När tankefiguren drivs till sin spets är det alltid av personer som vandrar som byfånar i tiden och irrar förvirrade runt på dårfinkarnas marknad.
The title is taken from the Channel Four documentary “Hell’s Angel” by Christopher Hitchens a well-known and brilliant journalist and anti-deist. The documentary aired in the autumn of 1994 and led to “venomous and irrational attacks” according to Christopher Hitchens.
I have just finished reading his book with the same subject from 1995 with the ostentatious title “The Missionary Position. Mother Teresa in Theory and Practice”. The book is a well research and a necessary “dirty job” and a “sacred-cow barbecue” of this Albanian nun a “thieving, fanatical Albanian dwarf”. Read the book and learn how the Roman Catholic Church works when the goal is Canonization. Facts and information about her doubtful background were available well before her Canonization process were concluded. Christopher Hitchens himself were involved with warnings, obviously ignored. What Hitchens did was to judge “Mother Teresa’s reputation by her actions and words rather than her actions and words by her reputation” as was the case with most books on the Albanian nun before Hitchens presented the truth. His best and a devastating source was of course herself.
After “Hitchs” book several others have written critical about Mother Teresa, as she liked to call herself, her real name was Agnes Bojaxhiu born 27 August 1910 in Skopje. After my preamble and short summary of the book, I will present in extenso a critical text by John Killerlane in History Collection
Hitchens book is really a frank survey of Mother Teresa and the Teresa cult. Hitchens describes in great details the nature and limits of her self-righteous mission to “help the world’s poor, the poorest of the poor”. Hitchens dive deep into the source of the global heroic status bestowed upon an Albanian nun who’s only declared wish was to serve God. Nota bene: she was awarded the Nobel Peace Prize and Canonized by the Roman Catholic Church and seen broadly as a real saint that did good for the poor. He asks whether Mother Teresa’s good work answered any higher purpose than the need of the world’s privileged to see someone, somewhere, doing something for the Third World. He frankly unmasks pseudo-miracles, questions Mother Teresa’s competence on sex and reproduction, and reports on a “saint” which holds active relations with dictators, corrupt tycoons and convicted frauds. Is Mother Teresa an essential salve to the conscience of the rich West, or an expert PR machine for the Catholic Church? In its caustic iconoclasm, The Missionary Position is a devastating writing.
Mother Teresa: 8 Reasons Why Some Bellevue She Was No Saint.
By John Killerlane, October 11, 2017
”Mother Teresa received 120 prestigious awards and honors during her lifetime, including the Nobel Peace Prize in 1979 for her work helping the poor in Calcutta (now Kolkata). She became known as “the saint of the gutters” as a result of her charity work, before being officially canonized by Pope Francis in September 2016.
Mother Teresa’s name became “synonymous with Christian charity” and she was loved and revered throughout the world. Yet despite the accolades and decades spent helping the poor, Mother Teresa still came in for some harsh criticism. Here are eight of the main accusations leveled against her by her critics.
8. She Had No Interest in Tackling the Causes of Poverty
Anjezë Gonxhe Bojaxhiu was born Skopje in 1910. When Anjezë was eighteen years old she joined the Sisters of Loreto in Ireland. She took the name Sister Mary Teresa after Saint Thérèse of Lisieux. The following year, Sister Mary Teresa moved to India and began teaching at a Catholic girl’s school. In 1946, Sister Teresa received “a call within a call” to give up teaching to help the poorest people in India, those living in the slums of Calcutta. In 1950, the Vatican approved Mother Teresa’s order of nuns, the Missionaries of Charity. They each had to take a vow of chastity, poverty, and obedience and promised to give “wholehearted free service to the poorest of the poor.”
Despite Mother Teresa’s devotion to charity work, she was criticized for her views towards poverty. One of Mother Teresa’s critics was author and journalist, Mihir Bose, who claimed that she had no interest in bringing about societal change to alleviate the suffering of the poor, rather that she had “accepted implicitly the idea that there is nothing much that you can do for the poor except to take them off the streets and look after them.” Bose says that Mother Teresa believed that it was not possible to change the attitudes of the poor or make them feel that they had an ability or even the means to improve and change their lives. Bose feels that Mother Teresa was not interested in tackling the real causes of poverty, but was only interested in “rescuing the souls” of the poor before they died. The late British author, Christopher Hitchens echoed those beliefs. Hitchens claimed that Mother Teresa was in theory and in practice, “an ally of the status quo” which differentiated her from others, including those of religious faith, who have “rejected the fatalistic and submissive conclusions about poverty that are promulgated by Catholic traditionalists.” Mother Teresa once said that “there was something beautiful in seeing the poor accept their lot.” She compared their suffering to “Christ’s Passion” and said that “the world gains much from their suffering.”
7. The Media Portrayed an Inaccurate Image of Mother Teresa
The most notable challengers to the prevailing depiction of Mother Teresa by the media were Christopher Hitchens, and physicist and author, Aroup Chatterjee. Hitchens wrote a very critical book about Mother Teresa, entitled the Missionary Position, and made a documentary about her in 1994 called Hell’s Angel. Hitchens claimed that Mother Teresa’s global fame began as a result of a 1969 BBC documentary, entitled Something Beautiful for God. Hitchens says that Malcolm Muggeridge’s claim of having captured the first “T.V. miracle” during the filming of his documentary led to the media hype which surrounded Mother Teresa. Ken McMillan, a cameraman for the documentary described how they had concerns that the House of the Dying facility that they were about to film may have been too dark to capture useful footage, and that they were using new film which had not been tested beforehand. Despite their concerns, the crew decided to begin filming the work carried out by the nuns and volunteers. A few weeks later when they sat down to have a look at the footage, McMillan was surprised to see the brightness and clarity of the images, which were so illuminated that every detail could be seen. Just before McMillan was about to praise Kodak for their new high-quality film, Muggeridge claimed that it was “divine light.” From there McMillan began receiving phone calls from London newspaper journalists, saying that “we hear that you have just come back from India with Malcolm Muggeridge and that you were the witness of a miracle.” Hitchens believes that this was the birth of the media hype surrounding Mother Teresa. Aroup Chatterjee, another critic of Mother Teresa, wrote a book criticizing Mother Teresa entitled Mother Teresa: The Final Verdict, which was published in 2002. It was later reissued in 2016 under a new title, Mother Teresa: The Untold Story. The book covers Mother Teresa’s rise to fame and the conditions of the House of the Dying facility in Calcutta, the non-consensual conversions of Hindus and Muslims on their deathbeds, financial and other controversies. Both Hitchens and Chatterjee acted as “Devil’s Advocates” during the beatification process of Mother Teresa in 2003.
6. The Missionaries of Charity Baptized People on their Death Beds
In February 2015, Mohan Bhagwat, the head of the Hindu Nationalist group in India, Rashtriya Swayamsevak Sangh, claimed that Mother Teresa’s primary reason for helping the destitute was to convert them to Christianity, not to alleviate their suffering. Speaking of Mother Teresa’s legacy, Bhagwat said, “It’s good to work for a cause with selfless intentions. But Mother Teresa’s work had an ulterior motive, which was to convert the person who was being served to Christianity.” It is claimed that Mother Teresa instructed the nuns in charge of the care of the dying to secretly baptize them on their death bed. A former member of the Missionaries of Charity wrote that Mother Teresa told nuns to ask each dying patient, regardless of their religious faith, “if they would like to go to the God who sent the Sisters to him?” If the dying person said yes, this was taken as consent to being baptized, without this fully being explained to the patient. A nun would then pretend to cool a patient’s forehead with a damp cloth but was, in fact, baptizing them. They would quietly say the necessary prayer, while the patient remained oblivious to what was actually occurring. Murray Kempton, a critic of Mother Teresa has argued that Muslim and Hindu patients were not provided with the necessary information to make an informed decision about whether or not they wanted to convert to Christianity. Fr. Leo Maasburg, who was a close companion of Mother Teresa, wrote in his book, Mother Teresa of Calcutta: A Personal Portrait, that Mother Teresa had said to him that “a dying person does not have to know the entire teaching of the Catholic Church in order for us to be able to baptize him. At the moment of death, it is enough for the dying person to grasp the core of the Church’s teaching, namely, the love of God.” Mother Teresa wrote in her book, Life in the Spirit: Reflections, Meditations and Prayers: “Our purpose is to take God and his love to the poorest of the poor, irrespective of their ethnic origin or the faith they profess. We never try to convert those whom we receive to Christianity but in our work, we bear witness to the love of God’s presence and if Catholics, Protestants, Buddhists or agnostics become for this better men – simply better – we will be satisfied.” On another occasion Mother Teresa was asked by a Catholic priest whether or not she attempted to convert people of other faiths, she replied, “Yes, I convert, I convert you to be a better Hindu, or a better Muslim, or a better Protestant, or a better Catholic, or a better Parsee, or a better Sikh, or a better Buddhist. And after you have found God, it is for you to do what God wants you to do.”
5. Questionable Associations
In 1980, Mother Teresa accepted the Haitian Legion of Honour Award from the leader of Haiti, “Baby Doc” Duvalier. Human Rights Watch claimed that under Duvalier’s presidency, thousands were killed or tortured, and hundreds of thousands fled into exile. He was also accused of corruption, stealing money from the Haitian economy to give to his family and to finance his extravagant lifestyle. In his documentary about Mother Teresa, Hell’s Angel, Christopher Hitchens says that Mother Teresa painted a very different picture of Duvalier during her visit. Hitchens says that Mother Teresa told “astonished” journalists, that she had “never seen the poor people being so familiar with their head of state as they were with the Duvalier’s.” Hitchens further criticized Mother Teresa for accepting the Presidential Medal of Freedom on June 20, 1985, from President Regan, whom he claimed, had “armed and paid the death squads of Central America.” Hitchens also claimed that “Regan’s proxies murdered four American nuns and the Catholic archbishop of San Salvador at the very moment he was celebrating mass.” Hitchens added that “after touring the killing fields of Guatemala” that Mother Teresa said that “everything was peaceful in the parts of the country we visited” and that she did not “get involved in that sort of politics.” Mother Teresa was also criticized for her friendship with Charles Keating, who was one of the key figures involved in the 1980s savings and loan crisis of the 1980s, which cost the American taxpayer $124 billion. Keating donated millions of dollars to Mother Teresa’s charities and even granted her use of his private jet while she was in America. Her association with Keating had a negative impact on her reputation and she was further criticized for the character statement she provided during his case, as well as her plea for leniency on his behalf.
4. Mother Teresa Used her Status to Promote Hardline Catholic dogma
Mother Teresa was a strong anti-abortion advocate and opposed the use of contraception. Christopher Hitchens accused Mother Teresa of “operating as a roving ambassador” of the “highly-politicized papacy” of John Paul II. Hitchens claims that when Mother Teresa visited London in 1988 she tried to influence the British Prime Minister, Margaret Thatcher to introduce a bill to limit abortion in Britain. During her acceptance speech for the Nobel Peace Prize in 1979, Mother Teresa referred to “abortion” as the “greatest destroyer of peace today.” She added, “Many people are very, very concerned with the children in India, with the children in Africa where quite a number die, maybe of malnutrition, of hunger and so on, but millions are dying deliberately by the will of the mother. And this is what is the greatest destroyer of peace today.” Mother Teresa was revered in Catholic countries around the world, particularly in Ireland. A statement made by a Catholic bishop made during Mother Teresa’s visit to Knock in 1993, gives an idea of the level of adulation felt for her. Addressing the crowd which had come out to see Mother Teresa, the Irish bishop said that “no woman has made such an impact here since ‘Our Lady’ herself appeared in 1879,” – a reference to a supposed apparition of Mary appearing at Knock Shrine in the late 19th century. Later, Mother Teresa said to the adoring crowd, “let us promise Our Lady, who loves Ireland so much, that we will never allow in this country a single abortion,” before quickly adding, “and no contraceptives.”
3. Her First Supposed Miracle Was Easily Debunked
For Mother Teresa to become a saint, a lengthy process of beatification and canonization needed to first take place. Usually, the process of beatification cannot begin until at least five years after a person’s death. However, Pope John Paul II waived three years of the five-year waiting period in Mother Teresa’s case. To be eligible for beatification a person must have a verified miracle attributed to them by the Catholic Church after their death. After beatification, a second verified miracle must be attributed to the person before the process of canonization can take place. The first miracle attributed to Mother Teresa was announced by the Catholic Church on December 1, 2002. The Church claimed that an Indian woman, Monica Bersa had been miraculously cured of an abdominal tumor which was so severe that doctors had given up hope on her ever being cured. In 1998, a year after Mother Teresa’s death, Bersa was helped into a prayer room by nuns of the Missionaries of Charity. It was claimed that while standing beside a photo of Mother Teresa, “a blinding light” emanated from the portrait and passed through her body. Later one of the nuns placed a Miraculous Medal onto Bersa’s abdomen and prayed over her. It was claimed that Bersa awoke around 1 am that night and that the tumor had miraculously disappeared. In his book, Mother Teresa: The Untold Story, Aroup Chatterjee contested these claims, disputing the idea that Bersa ever had a tumor, believing instead that she had a cyst caused by tuberculosis. Chatterjee attributed Bersa’s cure to the medical treatment she received from the Superintendent of the Balurghat Hospital. Chatterjee’s opinion was confirmed by Bersa’s doctor, Dr. Ranjan Mustafi, who attributed the disappearance of the cyst to the nine months of medication and treatment Bersa received.
Mother Teresa at the House of the Dying, Calcutta. kenheyman.photoshelter.com
2. Hygiene At Her Clinics was Abysmal
Possibly the most serious and justified criticisms of the charitable work carried out by Mother Teresa was the lack of basic hygiene in the Home for Dying Destitutes in Kolkata. Robin Fox, the editor of the journal of the British Medical Association, The Lancet, described the medical care he had witnessed there in 1994, as “haphazard.” Fox reported that doctors only occasionally visited the patients and that the level of pain relief provided was inadequate, which caused unnecessary suffering. Because of this lack of doctors, the nuns and volunteers, many of whom had no formal medical training, had to make decisions in relation to patient care. Fox also noted that the nuns and volunteers did not seem to make a distinction between patients with curable and incurable conditions, which led to patients with treatable conditions receiving inadequate care. Fox did, however, acknowledge the good work which the nuns and volunteers carried out, such as tending to sores and wounds, and the kindness in the way they cared for the patients, but he felt that pain management at the facility was “disturbingly lacking.” He also remarked on the failure to segregate patients with tuberculosis from non-infected patients. A former volunteer at the Home of the Dying Destitutes claimed that needles were inadequately sterilized, that they were rinsed in cold water before being reused, and similarly, soiled and infected clothing was washed by hand before being reused. Another former volunteer claimed that patients were also given expired medication. In the Hell’s Angel documentary, Mary Loudon, a former volunteer at Nirmal Hriday, tells of the inadequate pain relief that terminally ill patients with cancer received, saying that aspirin and occasionally brufen was used. Loudon also recalls a conversation she had with an American doctor in relation to a fifteen-year-old boy with a minor kidney problem, whose condition had deteriorated because he had not received any antibiotics and who needed emergency surgery. The doctor told Loudon that the nuns would not bring him to a hospital to have an operation, because “if they did it for him, then they would have to do it for everyone.” Hitchens believed that had the Home of the Dying Destitutes been operated by any branch of the medical profession it would have been subject to “protest and litigation” and described Mother Teresa’s order as a “cult of death and suffering.”
1. Criticisms Following her Death
Mother Teresa was accused of hypocrisy following the discovery of her private writings after her death. Her writings were later compiled in a book entitled Mother Teresa: Come be my light, which was published in 2009. Even though Mother Teresa had wanted her letters to be destroyed to prevent them from ever becoming public, her wishes were overruled. Mother Teresa’s letters detailed an inner struggle with her faith which lasted for almost fifty years and which led her to doubt the existence of Heaven and even God. Mother Teresa’s crisis of faith began in 1948, only a couple of years after she believed she had received her “call within a call” to help the poorest people of Calcutta. She wrote of a strong feeling of God’s “absence” in her life. In a letter to Reverand Michael Van Der Peet in September 1979, Mother Teresa wrote, “Jesus has a very special love for you. [But] as for me – the silence and the emptiness is so great – that I look and do not see, listen and do not hear.” In another letter, Mother Teresa describes the feeling of “emptiness” when “I try to raise my thoughts to Heaven, there is such convicting emptiness that those very thoughts return like sharp knives & hurt my very soul. I am told that God loves me, and yet the reality of darkness & coldness & emptiness is so great that nothing touches my soul.” She describes the inner torture she is feeling as Hell on Earth. She writes of the pain being caused by her doubts, “Where is my faith, even deep down right in there is nothing, but emptiness & darkness…I have no Faith…I dare not utter the words & thoughts that crowd in my heart & make me suffer untold agony.” She also writes about the façade of the public image she puts on and describes her smile as a “mask” or “a cloak that covers everything.” Mother Teresa herself acknowledged the hypocrisy of her public persona: “I spoke as though my heart was in love with God, tender, personal love, but if you were (there) you would have said, what hypocrisy!”
Det som triggat denna text är FOI:s rapport ”Rutten demokrati. Konspirationspropaganda, rasism och våld” framtagen på uppdrag av SÄPO. Rapporten är skriven av tre kvinnor, ”medvetenhetens fnask” för att tala med döde Jan Myrdal. Det jag skriver uppfattas sannolikt av FOI som just ”extremism och konspirationspropaganda” för att använda rapportens Orwellska nyspråk.
Min text handlar dock om realiteter, en demografisk, social och politisk utveckling som kan sluta väldigt illa. Allt handlar om vilka beslut och åtgärder vi svenskar tar. Det pågående folkutbytet kan förhindras. Allt kan vridas i sundare riktning. Det handlar om dig och mig och vad vi tänker, säger och gör. Makthavarna i riksdagspartierna ta andra beslut än de som ligger i deras pipeline idag. Vi måste initiera förändringar genom bred folklig opposition.
Svensken vaknar tyvärr sakta, ändock ser fler och fler vart Sverige är på väg. Kritiska fakta och analyser sprids via alternativa media, fria debattörer och bloggare. Där kan vi alla bidra genom att sprida kritiska analyser och fakta. SÄPO och FOI försöker hota och skrämma oss till tystnad och passivitet med en rapport om ”högerextremism och konspirationspropaganda”. Rapporten inte bara ställer verkligheten på huvudet, den är ett intellektuellt haveri med ett systematiskt användande av Orwellskt nyspråk: Kritik av makten och statsapparaten är konspirationspropaganda, sanning och fakta är lögn, yttrandefrihet är hatspråk, frihet är hot mot demokratin, kritik av feminism är misogyni, kritik av migrationen är rasism, demonstrationer är hot om våld, listan på de verbala och intellektuella förlöpningarna är lång. Det vi måste göra är att fortsätta leverera kritik. Vi får inte låta oss hotas eller skrämmas till tystnad. Vi måste tala och skriva än tydligare.
Den viktigaste demografiska, sociala och politiska frågan för Sverige och svenskarna handlar om migrationen och det pågående folkutbytet. I Malmö och Södertälje är folkutbytet redan fullbordat. En majoritet i de kommunerna är inte svenskar utan migranter från Mellanöstern och Afrika och deras avkommor. I Stockholm och Göteborg är drygt 40 procent migranter och deras avkomma.
Det är den verklighet fler ser och reflekterar över. Nävarna knyts i fickan men de kan tas upp ur fickan. Vi är vikingaättlingar. ”Rätten sitter i spjutstångs ände” är en ursvensk folklig sanning. En modern variant stod Mao Tse Tung för när han korrekt konstaterade att ”politisk makt växer ur en gevärspipa”. Därför har det svenska folket avväpnats och den självklara och urgamla rätten att bära vapen har tagits bort. Till och med legitimerade jägare begränsas i det antal vapen de får inneha. I USA har makten misslyckats med att avväpna folket. Rätten att bära vapen är grundlagsfäst trots systematiska försök att ta den ifrån medborgarna.
De amerikanska grundlagsfäderna slog vakt om folkets rätt till självförsvar och individens rätt att bära vapen. Det andra tillägget till den amerikanska konstitutionen – antaget år 1791 – är grunden till den amerikanske medborgarens rätt att bära vapen (inkl. semiautomatiska) som inte kan fråntas amerikanen trots Demokraters, liberalers och socialisters försök att begränsa rätten. Det är vad den amerikanska vapendebatten handlar om.
I Sverige förfasas vänster och liberaler i förening med den politiska makten över nämnda faktum. Vad skall vi göra för att återföra rätten att bära vapen för exempelvis självförsvar till det svenska folket? Polisen som skall skydda oss havererar ju inför våra ögon? Idag har den politiska maktens förlängda armar Polis och Försvarsmakt naturligen rätt att bära vapen. Vad händer framöver med dessa grenar av statsapparaten när de alltmer befolkas av muslimer, hbtqi-personer och feminister?
Jag samtalar ofta slumpmässigt med folk på gatan, i affären, på torgen, på puben eller restaurangen och tar upp hur de ser på migranterna från Mellanöstern och Afrika. Vardagar och helgdagar vandrar de runt i köpcentrum med kassar i händerna uppenbarligen utan att arbeta. Bilden som framträder är entydig. Svenska medborgare är djupt oroade för att inte säga deprimerade över vad de ser hända. De läser PK-media och statstelevisionen, men tar inte del av alternativa media, ändock anar de att något har gått grundsnett i Sverige med Socialdemokraternas skuld och ansvar.
Det som kallas ”integration” har misslyckats under årtionden oavsett regeringar. Det beror på ett enkelt faktum. Svenskar vill inte ta emot dysfunktionella, lågkognitiva och lågkompetenta migranter som inte passar in i det svenska samhällets traditioner, värderingar och kultur. De är inte önskvärda i våra bostadsområden. Forskning visar att när muslimska migranter flyttar in i ett bostadsområde och passerar 4 procent så flyttar de andra ut och området förfaller. En alltför stor andel migranter arbetar inte utan försörjs av svenska skattebetalare. De finnas inga jobb i svensk ekonomi för de minst 800 000 migranter som är analfabeter eller funktionella analfabeter. De klarar inte de enklaste jobb utan ställer till oreda, vilket syns i vården, inte minst i åldringsvården.
DET MIGRATIONSINDUSTRIELLA KOMPLEXET är det samlande namnet på en grupp organisationer, myndigheter, politiker etc.somaktivistiskt och medvetet driver på för beslut som öppnat/öppnar för fortsatt migration från Mellanöstern och Afrika. Det migrantindustriella komplexet består av:
Migrationsverket med migrationsaktivistisk GD och aktivistiska tjänstemän
Mångfaldspolitiker i alla partier som med Olof Palme öppnat de ideologiska mångfaldsslussarna och med Fredrik Reinfeldts ”öppna edra hjärtan”-ideologi.
Advokater och Advokatsamfundet i synnerhet efter Ramberg och efterföljaren Insulander som ger råd och dåd hur det svenska systemet kan utnyttjas.
Socialtjänster och deras aktivistiska tjänstemän i kommuner som utan rigorösa kontroller betalar ut olika bidrag.
Tolkar och deras organisation som tjänar enorma summor på tolkning. Många av dem dessutom mycket marginellt kvalificerade.
Migrationsaktivistiska NGO:s som bedriver politisk lobbyverksamhet för än generösare regler, typ de s.k. ”ensamkommande barnen” som borde utvisats för länge sedan.
Bostadsbolag inriktade på migrantbostäder.
Migrationsentreprenörertyp Bert Karlsson som tjänat hundratals miljoner på migrantboenden och förläggningar.
Företag inom olika sektorer typ byggsektorn, tjänsteföretag snabbmatställen etc. som tjänar pengar på illegala och legala migranter som svartarbetar till låga löner.
Slutligen det Socialdemokratiska partiet som bl.a. via muslimska migranter skaffat/skaffar sig en större väljarkohortför att säkra makten.
Bryt upp det MIGRATIONSINDUSTRIELLA KOMPLEXET och ta bort den skattefinansiering de lever på. Bara migranterna kostar svenska skattebetalare minst 250 miljarder per år. Vad hela det MIGRANTINDUSTRIELLA KOMPLEXET omsluter ekonomiskt är omöjligt att kalkylera men en grov skattning hamnar över 500 miljarder.
Ett omedelbart stopp för fortsatt migration måste implementeras. Prognosen för år 2023, med utgångspunkt i Migrationsverkets siffror t.o.m. maj, landar på skrämmande 100 000 migranter från Mellanöstern och Afrika. Migrationen har från 2015 pendlat runt 100 000, visa år över och några år under med toppar 2015, 2016 och 2022 (ukrainare). Artiklar i ämnet ”migration” med siffror och analyser finns på min blogg: https://lennartwaara.com/category/migration/
Sverige bör vara ett land för etniska svenskar och bevaras som ett svenskt land. Ett viktigt för att inte säga avgörande krav demografiskt, socialt, politiskt och ekonomiskt är att stoppa folkutbytet.
Återvandring bör genomföras på etnisk grund. De som inte är etniska svenskar skall, oavsett om de erhållit svenskt medborgarskap (på bedrägliga grunder eller dömts för grov kriminalitet), repatrieras. Sker det inte nu på semi-frivillig väg (vi skall dock inte betala dem för att återvandra) så kommer den dag svensken har fått nog. Där är vi inte idag.
Ett överraskande påstående efter all ”negativ” (läs sann) mediarapportering? Hur kan jag säga så? Vänta ett ögonblick! Just därför! Inför hela den gemena menigheten blottas inadvertenser – to put it mildly – inom fotbollen från spelare, lag, nationer och den globala organisationen FIFA inklusive genomförandet i det muslimska totalitära men extremt rika landet Qatar.
Vi är många som under flera år sett med stor misstänksamhet på herr- och inte minst, damfotbollen. Vänsterpolitiseringen med exempel som knäfall för mördande, misshandlande och mordbrännande Black lives matter kompletteras av pekuniär korruption ända upp till infantila Infantino. Hur mycket har han och de andra ledarna i FIFA fått av Qatar för att genomföra 2022 års VM i det landet? Ledarna i Svenska fotbollsförbundet är sannolikt inget undantag.
Nu demonstreras alla missförhållanden tydligt i PK media som DN, SvD, AB och Expressen. Det är bra! Den osannolika förläggningen av VM till Qatar har som konsekvens vridit upp i full synlighet vänsterpolitiseringen med perversa sexuella hbtqi-armbindlar, knäfall för BLM, m.fl yttringar. Den skrämmande fortsatta hanteringen av gästarbetarna och de uppenbarligen köpta globala FIFA-ledarnas mygel blir allt tydligare. Marockaner, dvs dysfunktionella migranter, löper amok i Belgien efter en seger. Statstelevisionen påstår osant att det var belgare!? Rapporterna är nu dagliga om missförhållanden under VM i Qatar. Det är bra!
Fotbollen ÄR korrupt och vänsterpolitiserad från spelare till ledare! Vi lämnar den åt sitt öde, att dö sotdöden, som sport! Jag ser inte en enda match!
Läs deklarationen själv och jämför med den uppblåsta och lögnaktiga presentation statsministern (S) Magdalena Anderson avgav på presskonferensen.
En länk till deklarationen finns i slutet av texten.
Det finns i deklarationstexten inga löften om stöd i händelse av ett ryskt anfall. Det finns inga löften om leveranser av vapen. I själva verket är dokumentet helt utan reell betydelse. Den är politiskt sken, ceremoni, en demonstration för media och allmänt.
Läs vidare sista meningen i deklarationstexten där det framgår att dokumentet inte är juridiskt bindande enligt internationell rätt.
Slutsatsen är entydig: Det finns i dokumentet inga löften om brittiska säkerhetsgarantier inför Sveriges ansökan om medlemskap i NATO.
Det som skedde på Harpsund med PM Johnson och PM Andersson var ett spektakel för media och allmänhet. Media fullföljer sin uppgift i den djupa staten. De fortsätter lura svenska folket och ljuger medvetet eftersom de har tillgång till texten.
Ett exempel finns i Aftonbladet: ”Storbritannien kommer bistå Sverige militärt vid en eventuell attack. Det står klart efter att den brittiske premiärministern Boris Johnson träffat statsminister Magdalena Andersson på Harpsund”. Ett falskt påstående och en ren lögn.
Fler exempel på lögn, så här står nämligen I deklarationstexten: “Should either country suffer a disaster or an attack, the United Kingdom and Sweden will, upon request from the affected country, assist each other in a variety of ways, which may include military means.”
”May” betyder översatt ”kan komma att”. Aftonbladet, DN, SvD och TT översätter samtliga felaktigt med ”kommer att”. Medvetet vilseledande!
Dokumentet är framtaget i bestämt syfte. Någon internationell kommentator skriver att syftet är att ”lugna sin inhemska opinion”.
Vad handlade Sveriges insats i Afghanistan om bakom de lögnaktiga fraserna om att få ”flickor att gå i skola och lära sig läsa” och en ”humanitär insats”?
För att riktigt förstå barkunden till Sveriges insats i Afghanistan måste man börja i Libyen. Libyen som under Muammar Gaddafi var ett fungerande land. Välmående, rikt, en fungerande statsapparat och med en Libysk dollar baserad på guldmyntfot på gång. Hårt regemente! Ja, så var det! Nödvändigt för att hålla de starka klanerna och olika muslimska trosriktningar i schack och under kontroll.
Barack Obama, den norska Nobelkommitténs fredspristagare, bombade Libyen till grus, stenålder och klanvälde och idag med en effektiv och öppet fungerande slavmarknad där unga fräscha flickor och pojkar säljs för 300 dollar att betjäna köparen efter tycke och smak. Detta skrivs det inte en rad om i svenska ridningar. Varför?
Därför att det talas tyst om – förtigs helt – att Sverige med spaningsflyg hjälpte till i ödeläggandet av Libyen. Ingen i Sverige har ställts till ansvar eller åtalats för det krigsbrottet mot libyska civila och det medvetna mördandet av Muammar Gaddafi och hans familj.
Det var svenskt flyg och militär som på politikernas uppdrag deltog i detta brott mot mänskligheten under det cyniska och lögnaktiga ”operation freedom”. Typiskt svenskt. Vi har ju inte dödat några libyer. Sverige har bara letat upp målen för det USA ledda stridsflyget som sedan släppte de mördande bomberna.
Nu till Afghanistan. Misstanken har länge varit djupt rotad i mitt sinne om att allt inte står rätt till med Sveriges insatser i Afghanistan. Misstankarna kom när Sverige började sända militära elitstyrkor till Afghanistan under den s.k ”internationella säkerhetsstyrkan ISAF” stationerade i Mazar-e-Sharif. Dessa svenska styrkor har dödat afghaner, hur många är hemligstämplat. Någon enstaka svensk har stupat.
I de offentliga politiska lögnerna handlade Sveriges insats om att ”ge flickor möjlighet till skolgång och att lära sig läsa”. Dessa fraser upprepas idag av den globaliststyrda utrikesministern Ann Linde. Sverige skall vara ”en humanitär stormakt” och gjorde en ”humanitär insats” i Afghanistan.
En ”humanitär stormakt” som i Libyen av ”humanitära skäl” bidrog till att bomba ett land och dess befolkning till grus och stenålders liknande klanvälden med slavmarknader. Men Sverige bombade ju aldrig. Sverige bara spanade upp mål för andra att bomba! Det är skillnad det!
Nu till Afghanistan. Samma historia här. Sveriges insats handlade aldrig om flickor eller en humanitär isats. Det handlade om svenskt flyg, nämligen JAS Gripen som man ville sälja och en insats av flyget via bombningar i Afghanistan skulle bidra till att sälja JAS Gripen. Hittepå? Nej!
I ett av Wikileaks läckt dokument visas detta i skrift för eftervärlden in extenso. Se den fetade delen av texten. Det är i en ambassadrapport från Robert Silverman, USA:s dåvarande Chargé d´Affaires för ambassaden i Stockholm, som Sveriges intentioner beskrivs.
B. IIR 6 892 0082 08 (STOCKHOLM DAO IIR DTG 091440Z JAN 08) Classified By: Charge d’affaires a.i. Robert Silverman for reasons 1.4 (b) and (d). Summary ——- 1. (C) We should ask Sweden to plus up its ISAF operation in Afghanistan with additional manpower and resources, possibly including medevac helicopters, JAS Gripen fighters, and Operational Mentor and Liaison (OMLT) teams. Timing and developments affecting other international deployments may make this a good moment to ask for Afghanistan, though FM Bildt may want some additional assets for the EU’s proposed ESDP mission to Chad. Sweden has legislative authorization for more troops in Afghanistan, and it might be able to find them — but high-level requests and a formal demarche are needed. End Summary. Doing More in Afghanistan ————————- 2. (C) Sweden makes a substantial contribution to ISAF efforts in Afghanistan, leading the PRT in Mazar-e-Sharif with 365 Swedish troops. Noting shortfalls in ISAF contributions from NATO allies (ref A), we should ask the Swedes, the leading NATO Partner for Cooperation, what additional contributions they may be able make in Afghanistan. 3. (C) Sweden’s government has signaled an intent to increase its international deployments. In additional to its troops in Afghanistan, Sweden has 358 troops under NATO command in Kosovo, and heads the EU’s Nordic Battle Group (NBG) that includes 2,800 troops, of which 2,300 are Swedes. Swedish NBG troops are committed through June 30, 2008; following that period, many of them are earmarked to rotate as replacements into Kosovo or Afghanistan. In March 2006, the Parliament increased Sweden’s authorized troop strength in Afghanistan, explaining the move as necessary to ensure the possibility of overlap during rotations, and to give flexibility to respond to new circumstances. 4. (C) Sweden announced January 9 it was withdrawing its offer to send to send 200 troops to UNAMID in Darfur as part of a joint Swedish/Norwegian engineering unit. Sweden also has 200 troops pledged to the EU’s long-postponed ESDP Peace Keeping Operation in Chad and the Central African Republic. The cancellation of the UNAMID deployment may free up Swedish resources that could be directed to Afghanistan. Separately, we are hearing that FM Bildt may want the freed up Darfur forces added to the proposed Swedish contingent for Chad. 5. (C) Sweden has other potential assets for Afghanistan: — Newly acquired HKP 10 Super Puma Medevac Helicopter that could possibly be deployed in Afghanistan after June 30, when the NBG completes its commitment. — JAS Gripen fighters. Sweden’s Armed Forces has publicly suggested sending JAS Gripen fighter aircraft to Afghanistan. The Swedish military lobbied for the deployment, arguing that possible combat experience would be good for the Air Force — and enhance the marketability of the Gripen. — Military advisers who could possibly relieve U.S.personnel on OMLT teams working with Afghan forces in ISAF Regional Command North. 6. (C) Comment and action request: Sweden has the legislative authority and appears to have the resources to make additional contributions in Afghanistan. By current legislation, any additions would be limited to the northern Mazar-e-Sharif PRT area. Post would appreciate receiving guidance to use with the Swedish government. SILVERMAN
Information om vilka personerna som tog sig in i kongressbyggnaden börjar nu sippra ut (dock inte i svenska PK media som ylar med i kören, se ex. den vedervärdiga AB och den korrupta Wolodarski-DN). En känd AFA-aktivist är identifierad. En son till en judisk HD domare i New York beskrivs svepande som ”vit-makt-terrorist”. Personer med vikingahjälmar – notera detta, lätta att se och identifiera – sprang runt Kapitoleum innan ”stormningen” som inte var någon stormning. Bilder visar att polisen släppte in ”mobben” och hjälpte till att öppna. Både Washington Post, New York Post och New York Times har publicerat uppgifter som sätter narrativet ifråga och snarare pekar emot att det hela var ett ”riggat spektakel”. Självfallet för att maximalt misskreditera president Donald J Trump.
En provokation således och en false slag operation.
Nu ylas om hårdare tag mot maktklanernas kritiker i USA som i Sverige. Det var det detta handlade om. Se ex Lööfs och Morgan Johanssons överdrivet falska narrativ och inlägg! Låt oss inte förledas till att falla i den fällan. Notera också vilka liberaler och liberalkonservativa i bl.a. Bulletin som stämmer in i den ylande kören. Dessa figurer och publikationer vet vi nu var de hör hemma den dag skiten träffar fläkten på allvar! Förrädaren är farligare än fienden!
lennart waaras blogg 