Demografins krutdurk: Forskare varnar för inbördeskrig i framtidens Sverige

13 maj 2025

Sverige befinner sig på en demografisk väg som enligt vissa forskare kan sluta i våldsam konflikt. Docenten i matematisk modellering, Kyösti Tarvainen, menar att om nuvarande invandringsnivåer, fertilitetsgap och kulturell splittring fortsätter, riskerar landet att glida mot ett inbördeskrig inom några generationer. Samtidigt pekar SCB:s statistik på en dramatisk förändring i befolkningens sammansättning – där svenskfödda redan är i minoritet bland unga i flera stadsdelar, och den muslimska befolkningen växer snabbare än någon annan grupp.

SCB:s senaste befolkningsprognos 2025 visar att Sverige väntas nå 10,8 miljoner invånare till år 2034 – men att tillväxten nästan uteslutande drivs av invandring. År 2024 låg fruktsamhetstalet på 1,43 barn per kvinna, den lägsta nivån sedan mätningarna började. Samtidigt utgör utrikes födda en allt större andel av befolkningen.

Kyösti Tarvainen är civilingenjör i teknisk fysik från Helsingfors Tekniska Högskola och har en doktorsexamen i system- och styrteknik från USA. Han har länge varit verksam som docent i matematisk modellering vid både Helsingfors Tekniska Högskola och Helsingfors universitet. År 2009 började han rikta sitt vetenskapliga fokus mot demografi, efter att ha uppmärksammat invandringens långsiktiga effekter på befolkningssammansättningen i de nordiska länderna.

Han har i flera publicerade analyser försökt kvantifiera dessa förändringar. Hans prognoser bygger på officiell statistik från SCB, samt antaganden om födelsetal, assimilationsgrad och invandringens volym och ursprung.

“Om invandringen fortsätter på nuvarande nivå kommer den svenska ursprungsbefolkningen att vara i minoritet före seklets slut,” skriver Tarvainen i en färsk rapport (2024).

I publikationen Det Goda Samhället har han också skrivit att:

”Muslimer är den snabbast växande befolkningsgruppen på grund av höga födelsetal och invandring […] Det är därför matematiskt säkert att den nuvarande trenden kommer att leda till att antalet muslimer och personer med svenskt ursprung är lika stort i början av nästa århundrade. Därefter skulle muslimerna bli i majoritet och Sverige skulle bli ett muslimskt land.”

”Den muslimska befolkningsökningen måste stoppas eftersom islam och den västerländska civilisationen i grunden är oförenliga och konkurrerande kulturer.” 

”Ökningen av befolkningen med utomeuropeiskt ursprung måste hejdas, eftersom det finns betydande skillnader mellan europeiska och utomeuropeiska befolkningar i allmänhet.”

Tre parallella förändringar: kultur, intelligens och ekonomi

Tarvainen pekar särskilt på tre avgörande utvecklingslinjer i sina modeller. Den första handlar om den etniska och kulturella sammansättningen i Sverige. Enligt hans prognoser kommer andelen västerländska invånare – däribland svenskfödda och invandrare från västvärlden – att sjunka under 50 procent omkring år 2080. 

Vid sekelskiftet menar han att personer med bakgrund i muslimska eller icke-västerländska länder sannolikt kommer att utgöra en demografisk majoritet i landet.

Den andra utvecklingslinjen rör den genomsnittliga intelligenskvoten (IQ). Genom att använda data om genomsnittlig IQ i olika invandringsländer beräknar Tarvainen att Sveriges nationella IQ kan sjunka till omkring 91 vid år 2100. Han stödjer sina antaganden på forskning av Lynn & Becker (2019) samt Vanhanen (2009), som kopplar en IQ under 90 till svårigheter att upprätthålla stabila, liberala demokratier.

Den tredje linjen handlar om de offentliga finanserna. Med hjälp av kostnadsstudier från både Danmark och Sverige uppskattar Tarvainen att den årliga nettokostnaden för personer med utomeuropeisk bakgrund kan uppgå till cirka 520 miljarder kronor år 2060. Det motsvarar ungefär 10 procent av dagens svenska bruttonationalprodukt.

Officiella prognoser pekar i samma riktning

SCB:s framskrivningar visar redan i dag att andelen personer över 80 år kommer att öka kraftigt, samtidigt som arbetsför befolkning minskar i relativ andel. Utan fortsatt hög invandring stannar befolkningstillväxten helt. 

Bild: Ur Kyösti Tarvainens forskning

Men Tarvainen menar att detta innebär en strukturell beroendeställning – där invandring krävs för att försörja den äldre generationen, samtidigt som den ekonomiska nettoeffekten är negativ för välfärdssystemet.

Libanon som varnande exempel

Kyösti Tarvainen lyfter ibland Libanon som en parallell till Sveriges demografiska utveckling. Landet, tidigare med kristen majoritet, förändrades snabbt efter att ha tagit emot stora grupper muslimska flyktingar. 

Skillnader i födelsetal och kulturella normer ledde till att maktbalansen skiftade – och landet drogs in i ett långvarigt inbördeskrig.

“Kristna libaneser ville väl, men blev en minoritet i sitt eget land. Sverige är på väg i samma riktning,” skriver Tarvainen.

Poängen är inte att Libanon och Sverige är identiska – utan att demografiska förändringar, om de går för snabbt och lämnas oreglerade, kan leda till social instabilitet. I Tarvainens modell är Sverige ett land där ursprungsbefolkningen krymper, medan grupper med högre fertilitet växer. Utan politisk vilja att påverka utvecklingen kan, enligt honom, även stabila demokratier gå mot sönderfall.

EU:s roll och framtida alternativ

Enligt Tarvainen har Sverige och andra nordiska länder begränsat handlingsutrymme under nuvarande EU-regler. Han hänvisar till den nederländska migrationsstudien från 2023 som visar att medlemsländerna endast har begränsad kontroll över flyktinginvandring och familjeåterförening. 

Han föreslår att den så kallade Rwanda-planen (enligt modell från Danmark och Storbritannien) skulle kunna vara ett alternativ för att minska kostnaderna och påverkan på samhällsstrukturen.

Rwanda-planen är en migrationsöverenskommelse där asylsökande som tagit sig till Storbritannien på olagliga vägar kan skickas till Rwanda för att få sina ärenden prövade – och eventuellt bosätta sig där permanent. Planen syftar till att stoppa människosmuggling och avskräcka illegala gränspassager.

I april 2024 klubbade det brittiska parlamentet igenom en lag som klassar Rwanda som ett säkert tredjeland, vilket banade väg för de första deportationerna planerade till 2025.

Även Danmark har förhandlat med Rwanda om ett liknande upplägg och ändrade redan 2021 sin utlänningslag för att möjliggöra asylprövning i tredje land. Ett formellt avtal har ännu inte trätt i kraft, men modellen har brett stöd i danska Folketinget.

Från frivillig återvandring till repatriering?

År 2024 skrev Tarvainen om möjligheten till organiserad återvandring av vissa befolkningsgrupper. Enligt honom är frivilliga program otillräckliga för att “återställa balansen”.

Utträde ur FN:s flyktingkonvention, stopp för anhöriginvandring från utomeuropeiska länder, selektiv invandringspolitik liknande Japans, samt ett allmänt invandringsstopp för muslimer

Kyösti Tarvainen, civilingenjör i teknisk fysik och docent i matematisk modellering

Han menar att befolkningsöverföring – med ekonomiskt stöd – skulle kunna vara ett nödvändigt steg för att bevara nordisk kultur och majoritetsbefolkning, men att det inte räcker. Återvandringen måste ske med tvång.

Bild: Ur Kyösti Tarvainens forskning

Hans förslag inkluderar bl.a. utträde ur FN:s flyktingkonvention, stopp för anhöriginvandring från utomeuropeiska länder, selektiv invandringspolitik liknande Japans, samt ett allmänt invandringsstopp för muslimer. Dessa förslag har väckt starka reaktioner, men bygger enligt Tarvainen på matematiska modeller snarare än ideologiska drivkrafter.

Demografin är redan avgjord – konflikt eller kursändring

När Samnytt når Kyösti Tarvainen i Helsingfors framhåller han att den demografiska förändringen i Sverige inte längre är en fråga om spekulation. Utvecklingen är statistiskt säkerställd, tydlig i sin riktning och omöjlig att förneka utifrån tillgängliga fakta.

– Många tror att invandrarna kommer att assimileras, som finska invandrare gjorde tidigare och som idag betraktar sig som svenskar, men det kommer inte att hända när det till exempel gäller muslimer. De väljer att skapa egna enklaver.

Vi frågar om hur han ser på att svenska politiker och partiledare, som Mona Sahlin (S), tidigare har sagt att svenskarna måste anpassa sig till invandrarna. I en intervju med Sveriges Radio P1 den 17 maj 2001 sade hon till exempel:

”Svenskarna måste integreras i det nya Sverige, det gamla Sverige kommer inte tillbaka.” 

Kyösti Tarvainen svarar:

– Den svenska kulturen är unik och den måste bevaras. Alla de nordiska kulturerna är unika och behöver bevaras.

Finns det en brytpunkt då det inte längre är möjligt att ändra eller vända utvecklingen?

– Ja, det blir svårare och svårare, om ingenting görs. Jag har tidigare skrivit om nödvändigheten av återvandring. En kraftfull och tvingande återvandring. Men det kräver mycket starka och bestämda politiska åtgärder.

Tror du att det kommer att hända?

– Jag hoppas att the zeitgeist kommer att förändras. Vi ser det i USA och det börjar även hända i Europa. Det är upplyftande. Att människor börjar bli redo att driva ut alla de här människorna vars kulturer är främmande för våra kulturer. Han fortsätter:

– Om antalet invandrare fortsätter att stiga kommer det att leda till svåra konflikter.

Han gör samtidigt gällande att misstagen i migrationspolitiken är begångna av våra samhällen och att vi därför har ett ansvar att se till att de som kommit hit kan repatrieras i sina egna länder.

Hur ser du på den svenska regeringens och SD:s förslag att ge 350 000 kronor till varje person som går med på att återvända till sitt hemland?

– Det kommer inte att göra någon större skillnad, eftersom förmånerna och bidragen är så stora i Sverige. Därför måste återvandringen ske med andra medel, tvingande och kraftfullt.

Vi frågar hur han tror att det kommer att bli att leva i Sverige som svensk, när svenskar är i minoritet.

– Det kommer att bli mycket illa för det svenska folket. Som i Libanon. Våldsamheter och konflikter.

Tarvainen får även frågan hur han ser på att den svenska staten, oavsett regering eller folkvilja, fortsätter att driva en massinvandringspolitik – och om detta i förlängningen kan leda till etniska konflikter eller till och med väpnade sammanstötningar.

– Ja, jag tror att det finns en stor sannolikhet för det. Det kan, precis som i Frankrike, leda till någon slags militärkupp, i efterdyningarna av ett inbördeskrig.

Avslutningsvis frågar vi om han vill kommentera att vänsterstyrda Stockholms stad har beviljat stöd med 13,3 miljoner kronor till bygget av Skandinaviens största moské i Skärholmen.

– Det är galenskap. Att ni stöttar en kultur som motsätter sig er egen kultur är galenskap.

Författare av texten

Jonas Andersson

Samnytt

Publicerat i Okategoriserat | Leave a Comment »

DAGSKOMMENTAR DEN 9 MAJ ANNO 2025

09 maj 2025

Lejonet XIV är ny på Petri stol, i enlighet med den katolska kyrkans teologi, som Guds ställföreträdare på jorden.

Han är kvinnoprästmotståndare så det lär väl bli lugnt på den fronten nu. So far so good. Vi slipper se en trosmässigt, teologiskt och politiskt katastrofal utveckling som i Svenska kyrkan med det dominerade matriarkatet (över 50 procent). Lejonets XIV på Petri stol första framträdande var vagt och med de vanliga honnörsorden, ingen höjde på några buskiga ögonbryn. Vi avvaktar med spänning och ser vad som kommer framöver. Petri stol är inte oviktig, varken för katoliker eller oss andra troende eller icke troende.

Statsministern Ulf Kristersson framstår med sitt agerande allt mer som en svensk säkerhetspolitisk risk i meningen att hans omdöme brister betänkligt när han prioriterar vänner av det mest märkliga slag på tunga poster. Exemplen är legio. Först en havererad säkerhetspolitisk rådgivare Landerholm som spred hemligt material över staden. Undersöker SÄPO detta? Om inte bör det göras! En ny säkerhetspolitisk rådgivare utsågs, en viss Thyberg hämtades från transbög kollektivet (enligt vissa bilder som skickades till Regeringskansliet) utan att Regeringskansliet var informerad om förekomsten av dessa bilder. DN gjorde också ett grävjobb och kunde avslöja de graverande fotona. Bry er inte om att söka på dem, de är sannolikt inte uppbyggliga i någon mening. Efter 12 timmar sparkades Thyberg ut. Gott så, men det allvarliga är statsministern och moderaten Ulf Kristerssons bristande omdöme.

Ulf Kristersson är redan tidigare vorden och bevisligen en märklig person med kopplingar (av vilken personlig anledning det är vi många som frågar oss) till hbtqi+ kollektivet med hbtqi+ flaggan på Sagerska palatset och hela Stockholms hbtqi+ maffia med riksbögen i spetsen inbjudna till Sagerska palatset. Vilka ställningar intar egentligen statsministern?

Det sorgliga är att allt detta bäddar för att den än skadligare landsförrädaren Magdalena Andersson har läggspel fram till valet om ett år..

Gud bevare oss för en regering av S-kläggen styrda av miljökommunister som till en början vill höja bensinpriset med 2 kronor för att sedan fortsätta. Bara som ett exempel. Det finns dock grader i helvetet eller är det lika bra att förfallet blir så totalt med S vid makten att svenska folket vaknar och kastar ut de kakistokratiska maktklanerna och ställer dem inför rätta för landsförräderi

Publicerat i DAGSKOMMENTAR | Leave a Comment »

SURAHAMMARS BRUKSMUSEUM I ORD OCH BILD.

19 april 2025

Surahammars bruksmuseum är e; industrihistoriskt museum i Surahammar värt e; besök för den som är intresserad av hur Sveriges industristyrka och välstånd ursprungligen skapades av företagare, ingenjörer och yrkeskunniga arbetare. Museet är värt en omväg, kolla dock först a; museet är öppet eLersom öppeMderna är begränsade.

Surahammar
Surahammar
Surahammar
Surahammar

 

I denna text redovisas främst vad som visas av järnframställningen och bearbetning i form av maskiner, ugnar och valsar. Museet som skapar intryck av a; man en dag stängde och gick. Verktyg o liknande finns kvar. I själva verket är bruksmuseet skapat och delvis ihopsamlat under 1920-talet. Museet invigdes enligt uppgiL i slutet av 1920.talet och har således mer än hundra år på nacken som museum över Surahammars genom århundraden vikVgaste industrinäring. Anläggningen är mycket intressant och välskö;.

Stångjärnsverket

Stångjärnsverket som presenteras i museet som är från 1840 och innehåller en vedeldad puddelugn med ångpanna,
en lancashirehärd, en blåsmaskin, en vattenturbin, transportkärror, valsverk av olika slag,

en mumblingshammare, en knipphammare, en vällugn och maskiner för tillverkning av järnvägshjul. Tillverkning av järnvägshjul är än idag en viktig industri i Surahammar. Många är det järnvägsvagnar som rullar på hjul tillverkade i Surahammar.

Vedpuddelugn med ångpanna

 

Puddelugnen i museet är en vidareutveckling av de engelska stenkolseldade puddelugnarna. Den utvecklades av Adolf Zethelius vid Nyby bruk. Han tog patent på vedpuddelmetoden och införde den i sina egna järnbruk inklusive Surahammars bruk. Färskningen (oxideringen) av kol, kisel och mangan görs i flamugnen. Veden matades in på kortsidan av en eldpojke. Puddlingen sköttes av en mästare (bollare) på framsidan och en bakbollare på baksidan och därtill fanns ytterligare två hantlangare. Tackjärnet förvärmdes i ugnen närmast ångpannan och flyttades sedan till flamugnen. Tackjärnet bearbetades med spett till en degig konsistens som makades hop till bollar. Bollarna togs ut och flyttades till mumblingshammaren med en handdragen transportkärra.

Mumblingshammare

Här slogs bollarna ihop till avlånga, runda eller
fyrkantiga smältstycken. Mumblingshammaren är sannolikt tillverkad av Arboga Mekaniska Verkstad. Bruket hade två puddelugnar i drift vid mitten av 1800-talet, senare ytterligare en. Ångpannan byggdes till i efterskott för att ge ånga till de ångdrivna hamrarna. Produktionen var som högst 1900 – 1903 då upp till 2 300 ton producerades per år i 3 ugnar. Puddelsmidet upphörde år definitivt år 1907.

Stångjärnshammare

Stångjärnshammare / räckhammare för utsmide 7 utsträckning av stångjärn

Lancashirehärd

 

Lancashirehärd med handverktyg flyttades hit från Svanå bruk. Lancashireprocessen härstammar från grevskapet med samma namn i Storbritannien. Där användes stenkol till uppvärmning. Metoden anpassades till Sverige med träkol i stället av Gustaf Ekman och infördes under 1830-talet. Den kombinerades med Ekmans uppfinning år 1843 av en så kallad vällugn. Därmed blev metoden ekonomiskt konkurrenskraftig. Lancashirehärden i museet är en av de fyra som fanns i Svanå bruk. Den flyttades till det blivande bruksmuseet när Svanå bruk lades ner på 1920-talet.

Lancashirehärden består av en låda sammansatt av tackjärnshällar. Kolet östes in i härden med den stora vaskgrepen. Blästluft från blåsmaskinen infördes genom härdens två sidoväggar. I härden

förvandlas tackjärnet till smidbart järn genom färskning i en träkolsbädd.

En påsättning bestod av 145 kg tackjärn som lades till förvärmning i den bakre delen av härden. Kolet östes in med den stora vaskgrepen. Det förvärmda järnet drogs ner i härden med en krok och började så småningom smälta. Då vidtog färskbrytningen. Smederna förde upp klumpar av järn och slagg som bildats på härdens botten med ett spett. Detta arbetsamma moment är genomförbart med hjälp av de horisontella, kontinuerligt upp- och nedåtgående ”Lagerwalls” hjälpbrytare som stöd för spettet. Den färdiga smältan fördes direkt med smältkärran till mumblingshammaren där den slogs ihop.

Vällugnen

Vällugnen med smältstycken för värmning. Vällugnen från 1840-talet i museet kommer från Svanå bruk. Framför ugnen smältstycken. Den användes för att förvärma smältstycken

innan valsning i valsverket (vällning = värmning). I koltornet förbränns trä som kunde vara uppblandat med torv och stenkol. Förbränningen sker med syreunderskott. Då genereras en brännbar gas (gengas). Den brinnande gengasen leds genom de fem härdarna. Den hetaste ligger närmast koltornet. Smältstyckena läggs in i den svalaste härden, och flyttas successivt mot den varmaste härden (ugnen lutar något nedåt mot koltornet). De färdigvärmda smältstyckena lyftes med en tång, upphängd på en lina och matas in i det första valsparet. Vällugnen är försedd med luftförvärmning.

Knipphammare

Med knipphammarem smidde smeden ut stål som tillverkats enligt brännstålsmetoden till 5/8 ́ ́ fyrkantsjärn lämpliga för eggstål.

Valsverken

I museet finns flera valsverk bevarade. Det finns ett grovverk, ett mediumverk, ett finverk och ett universalverk. Dessa användes för att valsa stångjärn, varav en del var avsedda för ekrarna i de tidiga järnvägshjulen. Runt valsverken är golvet belagt med järnhällar för att ämnena ka kunna hanteras lättare. Skevheter hos de färdiga produkterna justerades på riktarhällen. Valsverken drevs ursprungligen av vattenhjul, som senare byttes ut mot vattenturbiner.

Duovalsverk med förvalspar och armjärnspar från Sam Owens verkstad. Till detta finns trioverk för fyrkantvalsning samt Uhrs universalvalsverk och en alligatorsax för klippning av stängjärn. Allt drivet till en början av vattenhjul. Hjulen på

bilden är stora och tunga svänghjul som håller rörelsen jämn och utan svängningar i hastighet.

Grovalsverk i form av ett duoverk med 3 stolpar för utvalsning av puddelhettor. En heta är inom metallbearbetning det varma stycke som håller på att valsas ut. Första stolparet används för förvalning, det andra vid valsning av armjärn och det tredje vid tillverkning av trekantsjärn som båda används vid tullverkning av järnvägshjul som under lång tid varit en huvudprodukt från Surahammars bruk och fortfarande tillverkas i Surahammar av annat föreetag.

Mediumvalsverk i form av ett trioverk med två stolpar. Det inre paret valsade färdigt fyrkantjänr medan det yttre är en variant av universlvalsverk med maskinell storskruvinställning för att reglera valsstöängernas bredd och tjocklek. Detta triouniversalvalsverk är konstruyerat av Gustaf Yjr och blev installerat i Surahmmars bruk är 1881.

Finvalsverket var via en typ av övergöringsväxel och koppeltrilla anslutet direkt till svänghjulets axel för att drivas separat. Valsstolarna är tillverade vid Nyby bruk. Vid finvalsverket valades stångstål av olika typoer som fyrkants- och rundjärn liksom plattjärn till fjädrar.

Zweibergks universalverk

Uppfinnaren av detta universalverk var Ernst von Zweibergk. Verket bestod av en kombination av stående och liggande slätsvarvade valsar. Det stycke som skulle bearbetas fördes från dena typen av vals till den andra och kunde således berabetas samtdigt på alla fyra sidor. Produktionen av balkar med olika profiler ökade rejält när universalvalsverket installerades år 1881 vid Surahammars bruk.

Hjulsmedjan

I hjulsmedjan tillverkades järnvägshjul. Smedjan var i drift 1865 – 1901. Den tidens järnvägshjul hade ekrar mellan hjulringen och navet. Ekrarna tillverkades av plattjärn som veks på två ställen så att man fick två raka ekrar och en böjd del av en hjulstomme (lancashiresmidet var mjukt så det gick lätt att böja). Ekrarna läggs i en jigg ihop med navet. Dessa sammanfogas med en metod som kallas vällning eller ”hetsning”. Detta är den så kallade innerhetsen. Det genomförs i en ässja med glödande kol och blästluft. Sammanfogningen görs i en press. Därefter sammanfogas ekersatsen med hjulstommen. Metoden kallas ytterhets. Hjulstommen värms till vitglödande i kolbädd och flyttas till en press. En värmd trekantstav monteras i hörnet mellan stomme och ekrar och det hela pressas ihop. Utanpå hjulstommen monteras själva slitytan, den egentliga hjulringen. Först måste ytorna svarvas noggrant. Hjulringen värms och monteras runt den kalla hjulstommen. Hjulringen krymper vartefter den kallnar och sitter fast (krympförband). På motsvarande sätt krymps två hjul på en hjulaxel för att skapa ett hjulpar.

Blåsmaskinen

Vattenturbinen drev pumpverket till den första vattenledningen med vatten från Kolbäcksån. Pumpverket byggdes vid Kolbäcksån öster om bruksholmen. kvarnen öster om bruksholmen.

En Bagges blåsmaskin. Till vänster är inloppet till vattenturbinen. Till höger om blåsmaskinen finns en pendel för slagprovning av stål.
Tidiga blåsmaskinger för blästerugnar, smältugnar och smide var gjorda i form asv spetsbälgar. Bälgarna drevs med trampning. Drivning med mvattenhjul infördes för större effektivitet och mängder luft i flödet. Jonas bagge konstruerade 1835 en cylinderblåsmaskin av gkutjärn för att öka blästluften till masugnar och kom att bli mycket använd. Bagges blåsmaskin blåsmaksin av gjirjärn hade tre stora cylindrar där luften komprimerades av kolvar. Kolavara löpte i cylindrarna drivna av en vevaxel och var sin kolvsläng. Dessa blåsmaskiner drevs av vattenkraft via ett vattenhjul. De enekverkande blpsmakinerna är alltid ståenden- På

ovansidan samlas luften i en s.k väderlåda för att ytjämna luftflödet.

Smedjor och masugnar i Sverige hade blåsmaskin för att få tillräckligt luftflöde till förbränningen, så kallat bläster. Blåsmaskinen i museet är av professor Jonas Baggeskonstruktion. Den kommer från Jädraås nedlagda smedja i Gästrikland. En likadan fanns i Svanå bruks lancashiresmedja.

Diverse

Brinells provnings för bestämning av hårdheten hos stål. Den var i användning till 1920.

Sandblästringsaggreagt i två delar.

Vattenhjulshuset

I vattenhjulshuset som ligger bakom mumblingshammaren finns vattenrännan som drev ett vattenhjul kopplat till mumblingshammaren. Vattenhjulet var ursprungligen av trä, men byttes på 1870-talet mot ett med plåtskovlar, tillverkat av Arboga Mekaniska Verkstad.

Entrébyggnaden

Entrén ligger mellan vattenhjulshuset och lysmaskinhuset. Här finns informativa tavlor, hela och delade järnvägshjul. Det finns modeller: en modell av bredbandsverket som togs i drift 1959, en modell av projekt Stål 74 där Surahammars bruk samarbetade med Spännarhyttan och en modell av ett äldre reversibelt valsverk.

Lysmaskinhuset

Lysmaskinhuset byggdes 1887 och genererade elektricitet med en generator kopplad till en vattenturbin via en drivrem. Driften med el slutade 1915. Då fanns större kraftverk i Kolbäcksån. I lysmaskinhuset finns ett elektriskt museum. Här finns utrustning för generering av elektricitet, till exempel en ångmaskin från Spännarhyttan, transformatorer med mera. Här finns också en elektrisk högfrekvensugn och en elektrisk motståndsugn.

Till ovanstående se bilder i inledningen till min text.

Vagnhallen

Loket Vaulunder och en vagn för timmer från Lisjöbanan.

I en järnvägshallen finns järnvägsutrustning från Lisjöbanan. Den förbindelsen användes för att transportera bränsle, i huvudsak ved, från Lisjö till bruket. Vedpuddelugnen krävde mycket bränsle. Man använde ett ånglok, kallat Vaulunder (äldre namnform av Völund), byggt i Kristinehamns Mekaniska Werkstad. Järnvägen byggdes på 1870-talet och loket gick i trafik fram till 1926. Loket finns i järnvägshallen tillsammans med en timmervagn och en persontransportvagn.

Källor: Wikipedia och information i bruksmuseet liksom allmän brukslitteratur. Bilderna är författarens förutom Vaulunder som är från Wikipedia.

Surahammar den 19 april 2025 Lennart Waara

Publicerat i Svensk historia | Leave a Comment »

KERSTIN EKMANS ”SE BLOMMAN” – EN RECENSION.

12 april 2025

Medförfattare till Kerstin Ekman är idéhistoriken Gunnar Eriksson.  Boken kom 2011 och är en samling essäer om botanik, blomstervandringar samt kultur- och litteraturhistoria med anknytning till växter och blommor. 

Det är en mycket läsvärd och god bok om än inte i nivå med den stora och lysande boken ”Herrarna i skogen”. Recenserad tidigare.

I bokens första del är en del av essäerna sannolikt insatta för att professor Gunnar Eriksson skall få briljera med fjällvandringar. Har man som undertecknad vandrat i Sarek och bestigit Kebnekajse är beskrivningarna av ”strapatserna” i Padjelanta inte helt övertygande. Onödiga försök till heroiserande. Någon sägs i boken ha burit 60 kg på ryggen, en uppgift som inte bär sannolikhetens prägel. När jag själv vandrade i Sarek och Kebnemassivet som 16–17 årig tränad fri idrottare hade vi drygt 25 kg i packningen. Det var tungt. Kerstin Ekman och Gunnar Eriksson, man vet inte vem som skrivit vad, har någon eller båda en svaghet för lätt pretentiösa ståndpunkter och formuleringar. Ibland t o m lätt preciösa.  I Kerstin Ekmans bok om skogen hölls den pretentiösa svagheten i schack av all faktuell beskrivning. Men boken tar sig och bör läsas av varje botaniskt eller kulturhistoriskt intresserad läsare. Jag har läst den parallellt med Harriet Hjorths bok ”Blomstervandringar” från 1980 som i de flesta avseenden är en bättre och läsvärdare bok. Skall du bara läsa en essäbok om botanik med allusioner till litteratur och kultur, läs Hjorths bok. Båda bör dock, om du inte är botaniker, läsas med Mossbergs ”Flora” i den andra handen för att kunna följa med i vilka växter som beskrivs.

Lycka till med läsupplevelsen, den är i båda fallen stor.

Publicerat i Omläsning / recension | Leave a Comment »

HERRARNA I SKOGEN AV KERSTIN EKMAN – OMLÄSNING

27 mars 2025

En bok som kom 2007 och som jag läste då och som jag nu i mars anno 2025 läst om. En vidunderlig, välskriven och väsentlig bok. Mer om det senare.

Kerstin Ekman (KE i fortsättningen) född 1933 i Östergötland. Började sin författarkarriär som deckarförfattare, sju böcker varav minst en Dödsklockan också filmats i en sevärd och god film. KE fortsatte med ett 20-al romaner. Invald 1978 som ledamot av Svenska Akademin efter Harry Martinsson. Hon lämnade Akademin 1989 i samband med Akademins fega hantering av den muslimska fatwan mot Salman Rushdie för boken Satansverserna. By the way, Salman Rushdies är ett författeri, som jag läst, med mycket god lödighet och helt i Akademiklass. Salma Rushdie borde självfallet fått/få Nobelpriset i litteratur, men det kommer inte att hända. Jag har tillskrivit Svenska Akademin och nominerat honom flera gånger med motivering och allt, men vi vanliga dödliga kan egentligen inte nominera. KE beviljades formellt utträde 2018 i samband med den mediala och personstyrda turbulensen i Akademin.

Jag är inte djupt inläst på Kerstin Ekman varför jag avhåller mig från vidare kommentarer om hennes samlade litterära produktion.

En bok som jag dock djupläst två gånger är den nämnda ”Herrarna i skogen”. Boken är en extremt lyckad kombination av skönlitteratur, kultur- och litteraturhistoria och facklitteratur.  Den är inte bara litterärt utan också faktuellt övertygande. Varje människa intresserad av ”skog” och skogsfrågor i vid mening bör läsa den. Den tillhör svensk kanon.

Visan om ”Herr Oloff rijder om Otte – drifver dagg faller rihm” inleder boken. KE deklarerar redan i förordet, ”Min glädje finns i skogen”. Både visan och glädjen präglar boken och återkommer. Boken har betydande bredd och verkshöjd med allt från litteratur och forskarrapporter till konkreta berättelser som KE:s deltagande i en älgjakt som berättas med kunnande, känsla och deltagande. Närvaron i det som händer är magnifik. Jag har aldrig och kommer aldrig att deltaga i en älgjakt, men hur det låter, luktar och känns att vara med har KE givit en levande bild. Hon iakttager allt och förmår redovisa det i litterär text.

KE är extremt bildad och beläst och kan referera och citera poeter, författare, naturvetare från Skogekär Bergbo, Olaus Magnus, Almqvist, Linné, Strindberg, Selander och många många fler och vad de sagt om skogen, om vad som hänt och händer med skogen. Den grovstammiga gammelskogen finns inte längre. Den är borta för alltid. Skogen är egentligen inte längre skog utan gran- eller tallplanteringar i snörräta rader med död markvegetation. I synnerhet granen planteras och har planterats av skogsindustriella skäl. Det KE inte tar upp är att en ren granskog utan rejäl inblandning av löv brinner hårt, snabbt och svårsläckt. Den röde hanen tar snabbt stora ytor, typ Hälleskogsbranden i Västmanland. Granen är också med sina stora vindfångande barrtäta grenar ett lätt offer för stormvindar med stora arealer som skövlas snabbt, typ Gudrun 2005.

KE har en relation, en mycket positivt nyfiken relation, till skogen alltsedan hon var liten. En historia hon redogör för är talande och unik. KE är mörkrädd skriver hon och när hon är ensam hemma i huset och maken är bortrest är hon rädd, tittar under sängen, i garderober så ingen är där. När det knäpper och knakar i huset, som det gör i trähus, av vind eller kyla så klär hon på sig lämnar huset och går ut i kolmörka skogen. Där är hon inte rädd utan trygg och säker. Hur många svenskar reagerar så inför att lämna bostaden och gå ut i mörka skogen en natt? 

Inadvertenser finns dock också. KE är en skönlitterär författare utan vetenskaplig skolning och insikter i källkritik. Det märks ibland i de faktoida delarna. Uppgifter anförs exempelvis utan källa eller relevans till varandra. Ibland saknar uppgifter sannolikhet. Den första fråga ni bör ställa er när ni tar del av uppgifter i media, böcker och liknande är, bär uppgiften sannolikhetens prägel? Mycken fake news kan avfärdas bara med den enkla frågan. Tänk om riksdagspolitiker insåg och tillämpade rådet.

Jag ger ett konkret litet exempel på avsaknad av källkritisk hållning. KE har suttit i en församlingssal och lyssnat till och antecknat berättelser från gamla skogshuggare och hästkörare, pensionerade för decennier sedan. Anteckningarna blir grund till ett kapitel. Det är inget fel i det. Det kan bli intressanta berättelser om huggarnas och körarnas personliga upplevelser och föreställningar men de kan endast med stor försiktighet användas som faktakälla. Ett exempel; KE påstår via en ”källa” att man lastat 13 ton sågtimmer på en hästdragen släde i vinterväglag i skogsterräng. Det är högst osannolikt. Scania som tillverkar världens starkaste lastbil. En 770S V8 på 750+ hästkrafter drar ett lass timmer på 68 ton på anlagd väg. EN häst drar inte på snöiga och isiga vintervägar ett timmerlass på släde på 13 ton. Simple as that. 

Det visar faran med skönlitterära författarens ambitioner att berätta om verkligheten med faktoida anspråk utan att ha källkritisk skolning. 

En personlig utvikning på det temat. Sonen gav mig en gång en mössa med texten ”Old Guys Rules”. Det är lite av det över KE:s avlyssnande av de gamla skogshuggarna och körarna. De kände nog att de framför sig hade ett oerfaret kanske naivt fruntimmer; henne kan vi dra riktiga rövarhistorier för. KE:s egen text vittnar om det utan att författarinnan är medveten. Undertexten på min mössa är än bättre ”The Older I Get The Better I Was.”  Precis så är huggarnas och körarnas berättelser och det gäller många av oss äldre djupt livserfarna män, inklusive undertecknad, vi brer på ordentligt när vi drar våra battle stories och gör dem bättre och bättre för var gång de berättas. Mänskligt och manligt! Ni skulle höra mina battle stories som konsult på svenska statens uppdrag i det gamla sönderfallande Sovjetunionen och övergången under Jeltsin till Ryssland, typ seminariedeltagare med 9 mm Makarovpistoler innanför tröjan. The rest about 9 mm Makarov is silence. The Older I Get The Better I Was.

KE skriver om den ”lilla vitryggen”. Men den vitryggiga hackspetten är inte liten, den är den största av brokspettarna. Det är inte för att vara petimäter eller besserwisser som jag påpekar detta utan för att visa lite kritisk distans till en bok som drabbat mig med sin djupa kvalitet och inlevelse.

De finns fler liknande inadvertenser i de faktainriktade delarna men de är inte så många eller grava att det på något sätt skämmer den suveräna och vidunderligt intressanta och välskrivna boken. Kerstin Ekman skriver en fantastiskt varierad, detaljrik prosa fylld av känslor inför växtlighet, djur och natur med en skoglig närhet och skogliga upplevelser som gör boken levande och drabbande in på bara skinnet, nåja kanske inte i mitt fall, snarare  intellektuellt.

Är du det minsta intresserad av miljö, skog och vart den svenska skogen varit på väg sedan århundraden LÄS BOKEN!

Våtsjön den 27 mars 2025

Lennart Waara

Publicerat i Omläsning / recension | Leave a Comment »

STEGRA (H2 GREEN STEEL) ARBETAR SOM NORTHVOLT MED ATT FÖRSKINGRA SKATTEPENGAR.

25 mars 2025

På samma sätt som den f.d socialdemokratiska ministern Anders Sundström mot betalning i aktier (20 miljoner) lobbade för skattepengar till Northvolt  hos Stefan Löfven och Magdalena Andersson lobbar kompisarna P M Nilsson och Anders Kempe hos Ulf Kristersson i Sagerska palatset för skattepengar till Stegra.

Skall vi gissa att vi snart får rapporter via media om att skattesubventioner, skattegarantier och liknande skall gå till ”den gröna omställningen” dvs till ledningen för Stegra med Harald Mix inblandad, också i denna blåsning. S-socialister och Moderater, ingen skillnad, samma korrupta politiska oansvar och förskingring av mina skattepengar. Nya miljardförluster är att vänta.

Dessutom kan vi misstänka att Stegra har gjort som Northvolt nämligen importerat 1500 (cirka) ”arbetskraftsinvandrare” från länder i Mellanöstern och Afrika via det totalt ansvarslösa Migrationsverket (som varken M eller SD gör något åt) och deras anställda invandrare och aktivister som beviljar uppehållstillstånd utan att ens träffa migranterna. Riksrevisionen granskar nu. Mer kommer att komma fram. Dessa oanvändbara migranter blir nu kvar för att leva på bidrag från etniskt svenska skattebetalare.

Artikeln nedan är hämtad från Ledarsidorna tisdagen den 25 mars och publiceras här in extenso.

”Dagens Industri kunde under gårdagen avslöja hur bolaget Stegra med ägaren investmentbolaget Vargas agerat för att säkra skattefinansieringen av projektet i Boden. Ett försök att dränera statskassan på ytterligare medel trots att bolaget i publika och andra sammanhang ger garantier för att vara fullfinansierat via andra investorer och kreditgivare. Finansiering där ägarnas nätverk går rakt in i statsministerns officiella residens.

Dagens Industri erfar att bolaget Stegra, tidigare H2 Green Steel, har pressat regeringen att flytta anslag från klimatklivet till Energimyndighetens industrikliv, som bolaget tidigare har fått 1,2 miljarder kronor ifrån. 

”Efter att Stegra fick nej på ansökan från klimatklivet har det varit tydligt att bolaget vill ansöka om medel ur industriklivet, och man har därför uppmanat regeringen att flytta medel”, säger en källa med insyn. 

Kontakter har även skett på flera nivåer med klimat- och näringsdepartementet, där energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Bolaget har också haft täta kontakter med cheferna på Naturvårdsverket under hösten och Stegra kopplade in advokatfirman Mannheimer Swartling för att ytterligare skärpa sina argument. Mannheimer Swartling var även den advokatfirma som bistod systerföretaget Northvolt i rekonstruktionsförsöken i en amerikansk domstol i Texas tidigare i år. 

För rekonstruktionsförsöken, som inte hade någon juridisk giltighet i Sverige kunde advokatfirman fakturera, och få betalt, Northvolt för långt över tio miljoner kronor. Rekonstruktionsförsöken bedöms ha dränerat bolaget på c.a en kvarts miljard kronor totalt vilket då undanhölls staten och andra fordringsägare under den tid konkursen kunde skjutas upp.

Goda kontakter säkrar dränage av statskassan. Att Stegra, genom sin grundare och huvudägare investeringsbolaget Vargas har goda kontakter med den politiska nivån är väl känt och förstärks med DI:s avslöjande. En nyckelspelare med dagens regering är Anders Kempe.

Som ordförande för stiftelsen Fritt Näringsliv sedan 2023, som finansierar tankesmedjan Timbro, är Anders Kempe en av organisationen Svenskt Näringsliv mest inflytelserika personer. Kempes konsultbolag, kommunikationsbyrån Bellbird, fakturerar samtidigt tiotals miljoner på uppdrag åt både Svenskt Näringsliv och finansmannen Harald Mix, Vargas huvudägare. Kempe har även med dessa vänskapsband kunnat tidigt erbjudas investeringar i Vargas och Mix bolag, samtidigt som han i gengäld är en viktig dörröppnare till politiken. Tidningen Affärsvärlden har kunnat beskriva nätverket.

Kort efter att Kempe tillträdde som ordförande för stiftelsen slutade Benjamin Dousa som Timbros VD. Därefter rekryterades Ulf Kristerssons förre statssekreterare PM Nilsson som ny Timbro-VD. PM Nilsson har gjort det till sin profilfråga att borgerligheten måste skaffa sig en tydligare grön profil. Något som passar investeringsbolaget Vargas intressebolag.

Samma år som Bellbird grundas, 2017, tecknar Anders Kempe 5 000 000 aktier iNorthvolt för 200 000 kr. Samtidigt kliver han in i Northvolts Advisory Board. När Northvolt lanserades 2017 fanns Anders Kempe omnämnd i det första pressmeddelandet som gick ut, där han omnämndes som en nyckelperson. Kempe äger även 900 000 Stegra / H2GS-aktier som han köpte runt årsskiftet 2020/2021. Enligt värderingen av Stegra från förra emissionen är dessa värda cirka sju miljoner kronor.

Kempes nära relationer med statsminister Ulf Kristersson och moderaternas partiledning har varit en förutsättning för framgångarna. Både hans egna och bolagen han har arbetat för. 

Kempe är en ofta sedd person i den närmaste kretsen kring statsminister Ulf Kristersson men håller sig ofta i bakgrunden i mer officiella sammanhang men han var en av de inbjudna till Kristerssons födelsedagsmottagning i Sagerska palatset i fjol och var nyligen gäst på en avsevärt mer intim mottagning där endast de moderata statsråden och särskilt utvalda gäster bjöds in till statsministerresidenset. 

Kempe ingår även i den krets som inbjöds att uppvakta justitieminister Gunnar Strömmer (M) på den senares 50-årsdag 2022.

Det är inte fel att peka på att Kempe fyller samma roll för bolaget Vargas möjligheter att kunna få en positiv särbehandling av en moderatledd regering som Anders Sundström (S) och Peter Nygårds (S) möjliggjorde en positiv särbehandling av bolagen från regeringen Löfven.

Hur pass effektivt som Harald Mix arbete tillsammans med Anders Kempes insatser för att med skattemedel kunna rädda miljardsatsningen Stegra och andra Vargasbolag går idag inte att direkt förutse. Trots de uppgifter som Dagens Industri kunnat avslöja. Budgetförhandlingarna är inte helt slutförda ännu och Vargas-bolagen har även stöd från näringsminister Ebba Busch (KD).

Det enda parti i Tidö-samarbetet som reagerat direkt negativt på försöken att positivt låta särbehandla Stegra, som står inför en kommande och akut likviditetskris trots försäkringarna från bolaget till bland annat Ledarsidorna att vara fullfinansierade, är Sverigedemokraterna.

Uppgifter gör dock gällande att Henrik Henriksson, Stegras VD, uppvaktat Sverigedemokraterna separat för att kunna förändra den avvisande attityden till fortsatt dränage av statskassan till förmån för bolaget”.

Johan Westerholm

Publicerat i Klimatbluffen, M/SD regeringen, SAP, Skattemoral | Leave a Comment »

ORWELLSKT NYSPRÅK OCH DUBBELTÄNK HAR TAGIT ÖVER RÄTTSVÄSENDE MED POLIS, ÅKLAGARE OCH DOMARE

23 mars 2025

Polisen jagar och utreder, åklagare åtalar och domare dömer till straff för yttranden i ord och text utifrån gummiparagrafen ”hets mot folkgrupp” (HTM). Den används till exempel för att döma för koranbränningar eller yttranden om de lysande förmågorna hos migranter från MENA. Ett annat aktuellt exempel är Samnytts ansvarige utgivare som citerat ur domskäl om den s.k ”näthatsgranskaren” och som dömts till fängelse som nu avtjänas. Listan kan göras mycket lång. Lagvrängandet från åklagare och domare sker alltid under den juridiskt och intellektuellt falska motiveringen att ”skydda yttrandefriheten”. De som använt yttrandefriheten på ett sätt som maktklanerna ogillar dömas till både böter och fängelsestraff av ”medvetenhetens fnask (för att använda Jan Myrdals utmärkta benämning). Åklagare och domare är betalda och tillsatta av maktklanerna för att vara lydiga och ryggböjliga maktens byrackor. Lämpligt användbara gummiparagrafer tillhandahålls av de politiska maktklanerna.

Den brittiske författaren och journalisten George Orwell skrev 1948–49 romanen ”Nittonhundraåttiofyra” eller ”1984” (originaltitel: Nineteen Eighty-Four). Romanen handlar om ett samhälle som styrs av en oligarkisk totalitär diktatur. Känns oligarkernas semitotalitära tendenser igen med EUropa och van der Leyen?

Två begrepp från roman är överförbara och tillämpliga på det svenska rättsväsendet med polis, åklagare och domare, nämligen nyspråk och dubbeltänk. 

Nyspråk (newspeak) är ett språk som skapats i ett totalitärt/semitotalitärt samhället för att begränsa individens tankeutrymme. Det utmärks av det kända ordvrängandet

”Krig är fred. Frihet är slaveri. Okunnighet är styrka.”

Dubbeltänk (doublethink) är att hålla två motsägande trossatser i huvudet samtidigt och att acceptera båda som sanna. Det gäller att kunna ljuga medvetet och ändå vara fullständigt övertygad om att man talar sanning precis som våra riksdagspolitiker och ministrar gör alldeles oavsett parti.

Det Orwellska nyspråket och dubbeltänket har fått ett fysiskt ansikte. (Faksimil från Samnytt). Polisen tror sig skydda yttrandefriheten genom att begränsa den.

Publicerat i ORSAKERNA TILL KAOSET I SVERIGE, Politisk korrekthet, Sila mygg o svälja kameler, Yttrande- och tryckfrihet. | Leave a Comment »

ALSTER OCH HAMMARÖ – TVÅ VACKRA VÄRMLÄNDSKA KORSKYRKOR I TRÄ 

21 mars 2025

Vad är en korskyrka? En korskyrka är en typ av kyrkobyggnad, andra typer kan vara hallkyrka, salkyrka, två- eller treskeppig etc. Byggnaden har ett tvärskepp så att den har formen av ett grekiskt kors. Uttrycket är särskilt lämpligt för kyrkor där de fyra korsarmarna är lika långa och korsformen också tydligt framträder utåt s.k. korskupolkyrkor.

Båda här beskrivna träkyrkor är vackra och väl värda ett besök om man är intresserad av äldre träkyrkor och befinner sig i Karlstads närhet.

ALSTERS TRÄKYRKA

Alsters kyrka byggdes 1693–1696 i Alsterdalen. En tidigare medeltida träkyrka låg 300 meter öster om nuvarande kyrka. Den omnämns i Västgötalagen redan 1380. Den förföll, renoverades och byggdes om 1643. Den förföll åter och beslut om en ny kyrka på annan plats togs 1693. Den nuvarande kyrkan har en korsformad planlösning efter det grekiska korsets form med ett vapenhus i väster samt ensakristia som ligger bakom altaret i öster. Vid kyrkans östra vägg ligger det Koltohoffska gravkoret (syns på den översta bilden till höger) i sten av från 1730–1769 efter en brukspatron och hans familj på Forsnäs gård. En tidigare tornspira togs ner 1835 och istället placerades nuvarande järnkors på tornhuven. Den timrade kyrkans exteriör är klädd med rödmålade spån. Sadeltaket har valmade gavlar och ett centraltorn placerat i korsmitten. Kyrkan renoverades 1914–1915 då korsarmarna i norr och söder kortades. Sakristian flyttades från gravkoret och placerades bakom altaret i den östra korsarmen. Kyrkan fick därmed sin nuvarande arkitektoniska utformning. Den är ett exempel på barockens träbyggnadskultur i Värmland.

HAMMARÖ TRÄKYRKA

Hammarö kyrka är en spånklädd timmerkyrka (liggande timmer på stensyllar) som ligger i Hammarö kommun i Värmland vid Hammaröns norra strand. Kyrkan fick sitt nuvarande utseende 1748 då den byggdes om till korskyrka. Kyrkans äldsta delar koret och sakristian byggdes i början av 1300-talet. Kyrkan från 1300-talet var en timrad kyrka. Den hade i sin tur en föregående 1200-talskyrka som var en stavkyrka (en kyrka med stående grova bräder av ek eller furu (ofta stod planken direkt mot marken varför de ganska snabbt ruttnade). I samband med restaureringar har man nämligen hittat rester av den äldre kyrka som sannolikt byggts vid mitten av 1200-talet.

Två stavplankor från stavkyrkan står idag lösa i koret. 1300-talskyrkan hade ett treklöverformat tak i långhuset. Spår av det taket kan ses på korväggen idag. Se bilderna nedan. I kyrkans sakristia är målningar bevarade från mitten av 1400-talet, de anses ha Mäster Amund som upphovsman. I sakristian finns också ett medeltida sakramentskåp. Kyrkan försågs under 1400-talet med målningar och 1717 förlängdes kyrkan med sju meter. 1740 utökades kyrkan rejält och fick sin nuvarande korsform. Det gamla långhuset blev kor och det gamla koret sakristia. Den tidigare kyrkan var således rejält mycket mindre än den nuvarande. Kyrkan fick också sitt nuvarande brutna mansardtak på 1850 talet.  Åren1933–1934 renoverades timmerkyrkan och fick en exteriör med rödmålade spån och därmed återställdes kyrkan till sitt gamla 1700-talsutseende.

Triumfkrucifixet som hänger i korbågen är från 1300-talet

En magnifikt skulpterad altaruppsats är från 1748 och skapad av bildhuggaren Isaac Schullström.

Ett senmedeltida altarskåp med madonnan är mycket sevärt. Dopfunten i täljsten är från 1200-talet även om cuppan är från senare tid.

Färöingen Sverre valdes till hövding över Birkebeinarna i Hammar året 1177. Sverre blev senare kung av Norge. Birkebeinar kommer av att de hade benskydd av björknäver.

På korväggen från 1300-talskyrkan finns målade timmerväggar som tagits fram i sen tid.  Istället för altaruppsats hade man en målad korvägg.

Publicerat i Historisk kyrka, Kultur, Svensk historia, Svenska kyrkan | Leave a Comment »

SVERIGEDEMOKRATERNA ÄR LIKA FÖRRÄDISKA SOM FREDRIK REINFELDT

20 mars 2025

Jimmy Åkesson och Sverigedemokraterna lurade en femtedel av väljarna att rösta på partiet med löften om minskad alternativt stopp för fortsatt massinvandring. Nu visar det sig att valpropagandan inför valet 2024 bara var just propaganda från både Sverigedemokraterna och Moderaterna.

Inflödet av dysfunktionella, lågkompetenta och lågkognitiva migranter från Mellanöstern och Afrika ligger nämligen idag på samma nivå som gällde under landsförrädaren par preference Fredrik Reinfeldts regim. Stefan Löfven och Magdalena Andersson och nu Ulf Kristersson och Jimmy Åkesson har fortsatt och fortsätter Fredrik Reinfeldts djupt skadliga och destruktiva massmigrationspolitik.

FAKTA SPARKAR! Siffrorna från Migrationsverket är entydiga!

Året 2024 beviljades 66 000 nya medborgarskap. Prognosen för 2025 är på samma nivå. Det motsvarar ett nytt Luleå varje år. De vanligaste ursprungsländerna var Syrien, Afghanistan, Polen, Indien och Eritrea. Året 2024 beviljades 94 000 uppehållstillstånd. Det motsvarar ett nytt Lund.

De partier som aktivt driver och propagerar för ökad migration är mindre skadliga (vet vi var vi har dem) än de som hävdar att migrationen skall minska och vinner val på politiken men sedan fortsätter massmigrationen. Förrädisk är den korrekta benämningen på den migrationspolitik som bedrivs av Ulf Kristersson och Moderaterna med stöd av Jimmy Åkesson och Sverigedemokraterna. För Sverigedemokraterna är detta ingen liten fråga, inget marginellt misslyckande. Massmigrationen och behoven av att begränsa och stoppa den har varit Sverigedemokraternas raison d’être. 

Publicerat i M/SD regeringen, Migration | Leave a Comment »

”STRÖVTÅG I HEMBYGDEN” – SPÅREN EFTER GUSTAF FRÖDINGS BARNDOM

19 mars 2025

Gustaf Fröding är vid sidan av Agust Strindberg och Selma Lagerlöf Sveriges litterära giganter par preference. De var dessutom samtida och kände till och läste varandra. Selma träffade Gustaf när han var en ung stilig och lätt arrogant men. Hon uppskattade mycket Gustafs lyrik. August och Gustaf hade också litterär kontakt via brevväxling men träffades aldrig fysiskt. Häromdagen körde jag och sonen Gustaf i spåren efter Gustaf Frödings barndom.

Först några personliga data. Gustaf Fröding föddes på Alsters herrgård den 22 augusti 1860. Hans storasyster Cecilia föddes fem år och elva dagar tidigare. Hon kom att få stor betydelse för Gustaf som barn och än mer som vuxen. Cecilia gifte sig aldrig trots en kort romans med en tysk man. Hon ägnade vid sidan av sitt yrkesliv sin tid, sina pengar och sina djupa omsorger åt Gustaf, under i stort sett hela hans liv, inte minst under hans hospitalisering efter svåra anfall av depression och alkoholism med följande psykiska problem. Problem som fanns i Fröding släkten redan tidigare. Trots dessa årslånga, och mer än så, vistersler på hospital skrev och läste Gustaf kopiöst. Flera av hans betydande verk är tillkomna i sjukhusmiljö. Gustaf Fröding var en djupt beläst och bildad man. Han visste, ja han visste att det han skrev var lyrik av högsta lödighet och unikt i svensk litteraturhistoria. Trots sina svåra psykiska anfall och tvivel. visste han. Det är märkligt och oerhört intressant. Han skrev in sig i den stora svenska litteraturkanon. Än idag läses Gustaf brett och med stort intresse för hans liv och litterära gärning.

Detta är Alsters herrgård där Gustaf föddes i rummet på övervåningen längst till höger.

Utsikten ut mot trädgården och Vänern från herrgårdens altan mot söder.

Alsters herrgårds södra fasad sedd från trädgården.

Gunneruds herrgård

På Gunneruds herrgård bodde Gustaf i flera omgångar som barn hos äldre släktingar. Den undre bilden herrgården sedd från landsvägen men ny skymd av uppvuxen sly.

I Byn bodde också Gustaf som barn. Herrgården brann ner och den som syns på bilden är en uppbyggd herrgård på i stort samma ställe men inte helt lik den ursprungliga.

Denna flata sten (idag belägen inne på privat tomtmark) är märklig och omnämns både av Gustaf själv och i biografier. Den har sin markerade plats i svensk litteraturhistoria. Här satt nämligen storasyster Cecilia med de yngre barnen inte minst Gustaf och läste och berättade sagor. Det har Gustaf skrivit om i flera dikter som hyllningar till sagoberätterskan Cecilia.

Våtsjön den 19 mars 2025

Lennart Waara

Publicerat i Kultur | Leave a Comment »

« Äldre poster
Nyare poster »