ÖVERGRANS KYRKA

Vår odyssé i den äldre uppländska historien fortsätter. Vi besöker systematiskt järnåldersborgar, bronsåldersgravar, vikingatida runstenar och tidig medeltida kyrkor. Anledningen till vårt fokus och intresse är kunskapen om att Uppland allt sedan Asa templet i Gamla Uppsala varit ett centrum i Svitjod och det senare skapade Svea rike. Asa-dyrkans Gamla Uppsala blottlägges allt mer i pågående utgrävningar. Det stora tempel som Rimbert berättat om förefaller ha existerat. En enorma rektangel och processionsväg i form av stolphål talar för att Rimberts beskrivningar stämmer, vilket ifrågasatts av en viss typ av historiker. Ta gärna del av detta genom ett besök på museet. Läsning av Snorre Sturlussons ”Ynglingaätten” bidrar till förståelse av Svea rikes tidiga historia. Vikingatågen österut hade sitt bekräftade centrum i Mälarenområdet. Runstenar, läsbara än idag, berättar om färderna. Erik Segersätt, kung 975 – 990, styrde en tid över hela Svealand, Östergötland och Västergötland inklusive delar av Danmark. Sonen Olof Skötkonung bidrog till kristnandet av Svea rike. Den förste svenske konung som döpts. Senare kom striderna mellan olika ätter/hövdingar som folkungar och sverkrar. Efter slagen vid Gestilren och Sparrsätra i Uppland och Herrevasbro i Västmanland kunde den store Birger Jarl med hårda metoder och därefter hans söner Valdemar och främst Magnus Birgersson (likaledes en hårdför konung) skapa Sverige med Stockholm allt mer som i praktiken huvudstad. Centrum i Svitjod/Svea rike har sett över längre historisk tid legat i Uppland och Mälardalen. Under kortare historiska perioder har andra delar av Svea rike varit maktcentrum med kungaborgar och nya ätter, exempelvis Visingsö och borgen Näs.

Som exempel kan nämnas att den store Jarlen Birger Magnusson är född i Östergötland i Bjälbo kyrka. Hans mor Ingrid Ylva och maken Magnus Minnesköld bodde i tornet i Bjälbo kyrka. Den kan besökas än i dag. Det är en rent magisk upplevelse att vandra upp för den smala trupp som leder upp till bostadsutrymme och veta att Birger Jarl som liten sprungit i dessa trappor. Födelseorten har givit namn åt ätten Bjälboätten alternativt namn Folkungaätten. Utifrån en skulptur i Varnhems kyrka och en osteologisk undersökning av Jarlen Birger Magnusson grav i Varnhems kyrka har man skapat en vaxbyst av Jarlen som finns utställd på Historiska museet i Stockholm. Det är faktiskt anmärkningsvärt och märkligt att vi idag kan ha en, om än tentativ, uppfattning om hur Jarlen Birger Magnusson såg runt år 1250.

By the way. Den som läst Jan Guillous böcker om Arn Magnusson skall veta att hans beskrivningar är bara delvis historiskt korrekta. Det mesta inklusive Korsriddaren och Västergötland som centrum är historiskt falska.

En lång ingress för att motivera nästa kyrkobesök. Denna gång Övergrans kyrka 7 km norr om Yttergrans kyrka.

Övergrans kyrka

Kyrkan ytterväggar av gråsten och belagda med puts. Hela kyrkan tjärade spåntäckta sadeltak Kyrkorummet ingångar går via vapenhuset och tornet. Kyrkans interiör präglas av senmedeltid kalkmålningar som anses vara Albertus Pictors första självständiga verk.

En tidig version av Albertus Pictors Livshjulet. Jämför gärna likheter och skillnader med samma Livshjul i Yttergran kyrka.Likheterna dominerar. Kan det indikera att det har funnits en förlaga som Albertus Pictor följt? sannolikt är det så. kanske en bild från tyskt eller franskt ursprung.

Vid Övergrans kyrka finns tre runstenar, beskriva i tidigare publicerade blogg texter, bl.a. en av runmästaren Balle med hans typiska kors.

Övergrans kyrka interiört mot koret och mot orgelläktaren

Historia

Övergrans kyrka är en romansk kyrka byggd på 1100-talet. Från början var kyrkan smalare och hade ett smalt kor med absid. Kyrkan har som vanligt är byggt om och till under olika epoker under sin 920 åriga historia. Det som återstår av ursprunget är långhusets västra del. Kyrktornet i väster uppfördes redan under 1200-talet. Det var verkligen att känna de historiska vingslagen när vi sakta klättrade hela vägen upp i tornet. Under det senare 1200-talet förlängdes långhuset österut och sakristian byggdes. År 1460 fick kyrkorummet tegelvalv istället för de tidiga tunnvalven av trä. Vapenhuset är också från denna tid.

Dopfunten är av sandsten är från slutet av 1100-talet. Funten består av en rund, slät cuppa som vilar på en fyrkantig fot.

Predikstolen är skänkt till kyrkan 1670 av Ebba Brahe. 1712 byggdes predikstolen om. 1834 målades predikstolen om i nya färger som ändrades vid restaureringen 1905. 1972 tog man fram predikstolens gamla färger.