Archive for the ‘USA’ Category

« Äldre poster

SVANSEN VIFTAR PÅ HUNDEN – the tail wags the dog

24 mars 2026

USA:s geo-politiska Mellanösternpolitik under president Donald J Trump styrs avIsraels administration ledd av Benjamin Netanyahu i ett politiskt konglomerat med Mossad (uppdragsgivare till Jefrey Epstein), judiska finansoligarker som Sheldon Adelson (flytten av USAs ambassad till Jerusalem), änkan Miriam Adelson (betalar Donald J Trump miljarder i kampanjpengar för att bomba Iran) Rothshilds m fl och judiska lobbyorganisationer som AIPAC (störst och mest inflytelserik) och Shabad lubavitch med Jared Kushner som en viktig ledare.

Jared Kushner och Steve Witkoff (Donald J Trumps speciella sändebud ut i världen typ Ukraina, Ryssland, Iran) gick bakom ryggen på alla, agerade på Israels uppdrag (nota bene enligt uppgifter utan att konsultera Donald J Trump) och saboterade medvetet samtalen med Iran så att inget avtal kom ut av dessa. 

Israel med USA som styrd allierad har i decennier strävat efter att bomba Iran till grus, aska, klanvälde och en failed state. Liksom vid tidigare tillfällen, i Irak och Syrien, medvetet för att skapa flyktingströmmar till Europa. Studera hur Libyen lades i grus, klanvälde och öppen slavhandel (idag kostar en fräsch ung man eller kvinna 400 dollar. Libyen är idag en failed state. Sverige bidrog med flygspaning. Vem är ansvarig? Har någon åtalats för de folkmorden?

Jared Kushner är en amerikanskjudisk förrädare som går Israels ärenden och som är Donald J Trumps ”förhandlare” och speciella sändebud tillsammans med Steve Witkoff (samma etnicitet).

The Tails Wags the Dog.

Nämnda krafter behärskar USA:s Mellanösternpolitik. Storisrael är det långsiktigt uppenbara målet och att lägga alla fungerande arabstater som Irak, Syrien, Libyen och Iran i grus och eliminera hoten mot det aggressiva och mördande Israel som i alla år systematiskt bombat skolor och sjukhus. Det har inte siktat på militära mål utan medvetet på civila mål. Terrorbombningar sådana vi känner från terrorbombningarna av Tyskland under Bomber Harris. Åtalades aldrig!

Ett konkret exempel på hur Israels intressen är överordnade till och med USA:s egna anförs i följande dokumentation. Dokumenten visar tydligt hur Israel dominerar USA. Juden Henry Kissingers avtal med Israel om tillgång till drivmedel är belysande. Läs bifogade avtal om du tvivlar. USA garanterar att Israel i alla lägen skall tillförsäkras tillgång till drivmedel t o m om det innebär att USA inte själv har det. True story. Kolla dokumenten! Läs på!

Israel seeks pipeline for Iraqi oil

This article is more than 22 years old

US discusses plan to pump fuel to its regional ally and solve energy headache at a stroke

Ed Vuillamy in Washington

Sun 20 Apr 2003 05.09 CEST

Plans to build a pipeline to siphon oil from newly conquered Iraq to Israel are being discussed between Washington, Tel Aviv and potential future government figures in Baghdad.

The plan envisages the reconstruction of an old pipeline, inactive since the end of the British mandate in Palestine in 1948, when the flow from Iraq’s northern oilfields to Palestine was re-directed to Syria.

Now, its resurrection would transform economic power in the region, bringing revenue to the new US-dominated Iraq, cutting out Syria and solving Israel’s energy crisis at a stroke.

It would also create an end less and easily accessible source of cheap Iraqi oil for the US guaranteed by reliable allies other than Saudi Arabia – a keystone of US foreign policy for decades and especially since 11 september 2001.

Until 1948, the pipeline ran from the Kurdish-controlled city of Mosul to the Israeli port of Haifa, on its northern Mediterranean coast.

The revival of the pipeline was first discussed openly by the Israeli Minister for National Infrastructures, Joseph Paritzky, according to the Israeli newspaper Ha’aretz .

The paper quotes Paritzky as saying that the pipeline would cut Israel’s energy bill drastically – probably by more than 25 per cent – since the country is currently largely dependent on expensive imports from Russia.

US intelligence sources confirmed to The Observer that the project has been discussed. One former senior CIA official said: ‘It has long been a dream of a powerful section of the people now driving this administration [of President George W. Bush] and the war in Iraq to safeguard Israel’s energy supply as well as that of the United States.

‘The Haifa pipeline was something that existed, was resurrected as a dream and is now a viable project – albeit with a lot of building to do.’

The editor-in-chief of the Middle East Economic Review, Walid Khadduri, says in the current issue of Jane’s Foreign Report that ‘there’s not a metre of it left, at least in Arab territory’.

To resurrect the pipeline would need the backing of whatever government the US is to put in place in Iraq, and has been discussed – according to Western diplomatic sources – with the US-sponsored Iraqi National Congress and its leader Ahmed Chalabi, the former banker favoured by the Pentagon for a powerful role in the war’s aftermath.

Sources at the State Department said that concluding a peace treaty with Israel is to be ‘top of the agenda’ for a new Iraqi government, and Chalabi is known to have discussed Iraq’s recognition of the state of Israel.

The pipeline would also require permission from Jordan. Paritzky’s Ministry is believed to have approached officials in Amman on 9 april this year. Sources told Ha’aretz that the talks left Israel ‘optimistic’.

James Akins, a former US ambassador to the regionand one of America’s leading Arabists, said: ‘There would be a fee for transit rights through Jordan, just as there would be fees for Israel from those using what would be the Haifa terminal.

‘After all, this is a new world order now. This is what things look like particularly if we wipe out Syria. It just goes to show that it is all about oil, for the United States and its ally.’

Akins was ambassador to Saudi Arabia before he was fired after a series of conflicts with then Secretary of State Henry Kissinger, father of the vision to pipe oil west from Iraq. In 1975, Kissinger signed what forms the basis for the Haifa project: a Memorandum of Understanding whereby the US would guarantee Israel’s oil reserves and energy supply in times of crisis.

Kissinger was also master of the American plan in the mid-Eighties – when Saddam Hussein was a key US ally – to run an oil pipeline from Iraq to Aqaba in Jordan, opposite the Israeli port of Eilat.

The plan was promoted by the now Defence Secretary Donald Rumsfeld, and the pipeline was to be built by the Bechtel company, which the Bush administration last week awarded a multi-billion dollar contract for the reconstruction of Iraq.

The memorandum has been quietly renewed every five years, with special legislation attached whereby the US stocks a strategic oil reserve for Israel even if it entailed domestic shortages – at a cost of $3 billion (£1.9bn) in 2002 to US taxpayers.

This bill would be slashed by a new pipeline, which would have the added advantage of giving the US reliable access to Gulf oil other than from Saudi Arabia.

FOREIGN RELATIONS OF THE UNITED STATES, 1969–1976, VOLUME XXVI, ARAB-ISRAELI DISPUTE, 1974–1976

227. Memoranda of Agreement1

Jerusalem, September 1, 1975.

MEMORANDUM OF AGREEMENT BETWEEN THE GOVERNMENTS OF ISRAEL AND THE UNITED STATES

The United States recognizes that the Egypt–Israel Agreement initialed on September 1, 1975, (hereinafter referred to as the Agreement), entailing the withdrawal from vital areas in Sinai, constitutes an act of great significance on Israel’s part in the pursuit of final peace. That Agreement has full United States support.

United States-Israeli Assurances

1. The United States Government will make every effort to be fully responsive, within the limits of its resources and Congressional authorization and appropriation, on an on-going and long-term basis to Israel’s military equipment and other defense requirements, to its energy requirements and to its economic needs. The needs specified in paragraphs 2, 3 and 4 below shall be deemed eligible for inclusion within the annual total to be requested in FY76 and later fiscal years.

2. Israel’s long-term military supply needs from the United States shall be the subject of periodic consultations between representatives of the United States and Israeli defense establishments, with agreement reached on specific items to be included in a separate United States-Israeli memorandum. To this end, a joint study by military experts will be undertaken within 3 weeks. In conducting this study, which will include Israel’s 1976 needs, the United States will view Israel’s requests sympathetically, including its request for advanced and sophisticated weapons.

3. Israel will make its own independent arrangements for oil supply to meet its requirements through normal procedures. In the event Israel is unable to secure its needs in this way, the United States Government, upon notification of this fact by the Government of Israel, will act as follows for five years, at the end of which period either side can terminate this arrangement on one-year’s notice.

(a) If the oil Israel needs to meet all its normal requirements for domestic consumption is unavailable for purchase in circumstances where no quantitative restrictions exist on the ability of the United States to procure oil to meet its normal requirements, the United States [Page 829]Government will promptly make oil available for purchase by Israel to meet all of the aforementioned normal requirements of Israel. If Israel is unable to secure the necessary means to transport such oil to Israel, the United States Government will make every effort to help Israel secure the necessary means of transport.

(b) If the oil Israel needs to meet all of its normal requirements for domestic consumption is unavailable for purchase in circumstances where quantitative restrictions through embargo or otherwise also prevent the United States from procuring oil to meet its normal requirements, the United States Government will promptly make oil available for purchase by Israel in accordance with the International Energy Agency conservation and allocation formula as applied by the United States Government, in order to meet Israel’s essential requirements. If Israel is unable to secure the necessary means to transport such oil to Israel, the United States Government will make every effort to help Israel secure the necessary means of transport.

Israeli and United States experts will meet annually or more frequently at the request of either party, to review Israel’s continuing oil requirement.

4. In order to help Israel meet its energy needs, and as part of the overall annual figure in paragraph 1 above, the United States agrees:

(a) In determining the overall annual figure which will be requested from Congress, the United States Government will give special attention to Israel’s oil import requirements and, for a period as determined by Article 3 above, will take into account in calculating that figure Israel’s additional expenditures for the import of oil to replace that which would have ordinarily come from Abu Rodeis and Ras Sudar (4.5 million tons in 1975).

(b) To ask Congress to make available funds, the amount to be determined by mutual agreement, to the Government of Israel necessary for a project for the construction and stocking of the oil reserves to be stored in Israel, bringing storage reserve capacity and reserve stocks now standing at approximately six months, up to one-year’s need at the time of the completion of the project. The project will be implemented within four years. The construction, operation and financing and other relevant questions of the project will be the subject of early and detailed talks between the two Governments.

5. The United States Government will not expect Israel to begin to implement the Agreement before Egypt fulfils its undertaking under the January 1974 Disengagement Agreement to permit passage of all Israeli cargoes to and from Israeli ports through the Suez Canal.

6. The United States Government agrees with Israel that the next agreement with Egypt should be a final peace agreement.

[Page 830]

7. In case of an Egyptian violation of any of the provisions of the Agreement, the United States Government is prepared to consult with Israel as to the significance of the violation and possible remedial action by the United States Government.

8. The United States Government will vote against any Security Council resolution which in its judgment affects or alters adversely the Agreement.

9. The United States Government will not join in and will seek to prevent efforts by others to bring about consideration of proposals which it and Israel agree are detrimental to the interests of Israel.

10. In view of the long-standing United States commitment to the survival and security of Israel, the United States Government will view with particular gravity threats to Israel’s security or sovereignty by a world power. In support of this objective, the United States Government will in the event of such threat consult promptly with the Government of Israel with respect to what support, diplomatic or otherwise, or assistance it can lend to Israel in accordance with its constitutional practices.

11. The United States Government and the Government of Israel will, at the earliest possible time, and if possible, within two months after the signature of this document, conclude the contingency plan for a military supply operation to Israel in an emergency situation.

12. It is the United States Government’s position that Egyptian commitments under the Egypt–Israel Agreement, its implementation, validity and duration are not conditional upon any act or developments between the other Arab states and Israel. The United States Government regards the Agreement as standing on its own.

13. The United States Government shares the Israeli position that under existing political circumstances negotiations with Jordan will be directed toward an overall peace settlement.

14. In accordance with the principle of freedom of navigation on the high seas and free and unimpeded passage through and over straits connecting international waters, the United States Government regards the Straits of Bab-el-Mandeb and the Strait of Gibraltar as international waterways. It will support Israel’s right to free and unimpeded passage through such straits. Similarly, the United States Government recognizes Israel’s right to freedom of flights over the Red Sea and such straits and will support diplomatically the exercise of that right.

15. In the event that the United Nations Emergency Force or any other United Nations organ is withdrawn without the prior agreement of both Parties to the Egypt–Israel Agreement and the United States before this Agreement is superseded by another agreement, it is the United States view that the Agreement shall remain binding in all its parts.

[Page 831]

16. The United States and Israel agree that signature of the Protocol of the Egypt–Israel Agreement and its full entry into effect shall not take place before approval by the United States Congress of the United States role in connection with the surveillance and observation functions described in the Agreement and its Annex. The United States has informed the Government of Israel that it has obtained the Government of Egypt agreement to the above.

Yigal AllonHenry A. Kissinger2
Deputy Prime Minister and Minister of Foreign AffairsSecretary of State
For the Government of IsraelFor the Government of the United States

MEMORANDUM OF AGREEMENT BETWEEN THE GOVERNMENTS OF ISRAEL AND THE UNITED STATES

The Geneva Peace Conference

1. The Geneva Peace Conference will be reconvened at a time coordinated between the United States and Israel.

2. The United States will continue to adhere to its present policy with respect to the Palestine Liberation Organization, whereby it will not recognize or negotiate with the Palestine Liberation Organization so long as the Palestine Liberation Organization does not recognize Israel’s right to exist and does not accept Security Council Resolutions 242 and 338. The United States Government will consult fully and seek to concert its position and strategy at the Geneva Peace Conference on this issue with the Government of Israel. Similarly, the United States will consult fully and seek to concert its position and strategy with Israel with regard to the participation of any other additional states. It is understood that the participation at a subsequent phase of the Conference of any possible additional state, group or organization will require the agreement of all the initial participants.

3. The United States will make every effort to ensure at the Conference that all the substantive negotiations will be on a bilateral basis.

4. The United States will oppose and, if necessary, vote against any initiative in the Security Council to alter adversely the terms of reference of the Geneva Peace Conference or to change Resolutions 242 and 338 in ways which are incompatible with their original purpose.

5. The United States will seek to ensure that the role of the cosponsors will be consistent with what was agreed in the Memorandum [Page 832]of Understanding between the United States Government and the Government of Israel of December 20, 1973.3

6. The United States and Israel will concert action to assure that the Conference will be conducted in a manner consonant with the objectives of this document and with the declared purpose of the Conference, namely the advancement of a negotiated peace between Israel and each one of its neighbors.

Yigal AllonHenry A. Kissinger4
Deputy Prime Minister and Minister of Foreign AffairsSecretary of State
For the Government of IsraelFor the Government of the United States
  1. Source: Library of Congress, Manuscript Division, Kissinger Papers, CL 159, Geopolitical File, Israel, September 1–17, 1975. Secret. The texts of both memoranda were initialed on each page by Kissinger and Allon.↩
  2. Printed from a copy that bears only Allon’s signature.↩
  3. See Foreign Relations, 1969–1976, volume XXV, Arab-Israeli Crisis and War, 1973, Document 410.↩
  4. Printed from a copy that bears only Allon’s signature.↩

Publicerat i Geo-politik / internationellt, Israel m.m., USA | Leave a Comment »

FBI DOKUMENT: TRUMP UTPRESSAD AV ISRAEL – LÅTER KUSHNER STYRA ALLT.

02 februari 2026

Preambel

Vem som styr president Donald J Trumps geopolitiska åtgärder och krigsinsatser i Mellanöstern och annorstädes är vi många som analyserat och känner till. Nu publiceras FBI dokument (via Epstein dokumenten) som belyser frågan. Mossad är i hög grad inblandad via Ghislaine Maxwell och inte minst via hennes pappa som var erkänd Mossad agent och därtill tidningsmagnat. Israel styr Donald J Trump (och inte bara han utan majoriteten av kongressens ledamöter är finansiellt understödda på samma sätt) av judiska finansoligarker som Sheldon och Miriam Adelson m.fl. m.fl. och judiska lobby organisationer som DFL, Chabad Lubovich (där Jared Kushner har en tung position) med flera i Israels geopolitiska intressen.

Artikeln från Fria Tider in extenso

”I de nysläppta Epstein-dokumenten förekommer FBI-uppgifter (dokument FD-1023, min kommentar) om att Donald Trump skulle vara helt i händerna på Israel, som ska ha skaffat sig utpressningsmaterial på Trump genom sexförbrytaren Jeffrey Epstein. Enligt de obekräftade uppgifterna ska svärsonen Jared Kushner ha varit den som i själva verket styrde den tidigare Trump-administrationen.

I nysläppta FBI-dokument kopplade till den avlidne finansmannen Jeffrey Epstein förekommer långtgående uppgifter om att USA:s president Donald Trump ska vara komprometterad av Israel.

Enligt uppgifterna ska komprometterande material ha samlats in genom Epstein och använts för att påverka Trumps politiska beslut under den första Trump-administrationen.

Uppgifterna återfinns i ett så kallat FD-1023-dokument från 2020. Det är en FBI-rapport som sammanfattar vad en konfidentiell källa uppgett för en FBI-handläggare och innebär i sig inte att uppgifterna är verifierade.

I dokumentet hävdar källan att Epstein inte bara var en frifräsande finansman. Han ska enligt uppgifterna ha haft kopplingar till underrättelsetjänster.

Epstein ska ha ”tillhört både amerikanska och allierade underrättelsetjänster”. Han ska även ha haft en nära relation till Israels underrättelsetjänst Mossad.

Källan skriver att Epstein användes för att samla in komprometterande material om inflytelserika personer. Detta ska i sin tur ha möjliggjort utpressning och politisk påverkan.

En central person i dokumentet är den judiske stjärnadvokaten Alan Dershowitz, tidigare professor vid Harvard. Dershowitz var en av Epsteins försvarare under den uppmärksammade rättsprocessen i Florida 2007–2008.

Enligt källan ska Dershowitz själv ha sagt att Epstein arbetade för underrättelsetjänster. I dokumentet framkommer även att israeliska företrädare ”följde upp” samtal mellan Epstein och Dershowitz.

Kushner ”den verklige makthavaren”


När det gäller Trump-administrationen pekar källan ut Trumps svärson Jared Kushner som den verkliga maktfaktorn i Vita huset. I dokumentet står att ”Kushner var hjärnan bakom organisationen och presidentskapet”.

Trump ska enligt uppgifterna i praktiken ha låtit Kushner styra och beskriver presidenten som passiv i avgörande frågor.

Kushner, gift med Trumps dotter Ivanka Trump, var formellt senior rådgivare. Han ansvarade bland annat för Mellanösternpolitiken där USA:s reservationslösa stöd till Israel ingår.

Enligt källan var Kushners inflytande kopplat till både ideologiska band till Israel och omfattande internationella affärsintressen. Särskilt fastighetsaffärer lyfts fram.

Källan hävdar vidare att Trump själv var särskilt sårbar för påtryckningar. I dokumentet anges att han var ”komprometterad”.

Detta ska enligt uppgifterna ha utnyttjats för att säkerställa politiska beslut som gynnade Israel. Trump beskrivs i dokumentet som ”helt i händerna på Israel”.

Inga av dessa uppgifter har bekräftats av FBI. Trump har förnekat otillbörliga kontakter med Epstein och avvisat påståenden om utländsk styrning.

FD-1023-dokumentet är inte heller ett facit om vad som verkligen hänt. Men det ger en inblick i vilka misstankar och teorier som cirkulerade inom amerikanska underrättelse- och rättsvårdande myndigheter under slutet av Trumps tidigare presidentperiod”.

Texten hämtad från Fria Tider den 2 februari 2026.

Publicerat i Geo-politik / internationellt, Israel m.m., J-frågan, USA | Leave a Comment »

JUDISKA  (”ISRAEL-AMERIKANSKA”) FINANSOLIGARKER  MEDGER ATT DE KÖPER DE HÖGSTA POLITIKERNA

27 januari 2026

UNDER ETT EVENEMANG ARRANGERAT AV ISRAELI-AMERICAN COUNCIL STÄLLDES DIREKTA FRÅGOR TILL DE ISRAELISK-AMERIKANSKA FINANSOLIGARKERNA MIRIAM ADELSON OCH HAIM SABAN OM HUR DE ANVÄNDER SINA EKONOMISKA RESURSER FÖR KÖPA POLITIKER. Svaren blev undvikande.

Miriam Adelson och Haim Saban är toppdonatorer på sin respektive sida av politiken. Adelson (Sheldon nu död och Miriam, min kommentar) donerar miljardbelopp till republikanska politiker och Saban fokuserar på de demokratiska – men de har båda samma krav på motprestation: ETT VILLKORSLÖST STÖD TILL ISRAEL. (MIN KURSIV)

När Miriam Adelson under evenemanget hos Israeli-American Council tillfrågades om hur hon och hennes framlidne make Sheldon Adelson byggt upp nära relationer till politiker på både delstats- och federal nivå, valde hon att inte svara.

– Kan jag få slippa svara? … Jag vill vara sanningsenlig och det finns så många saker som jag inte vill prata om, svarade Miriam Adelson.

Frågeställaren betonade att han inte efterfrågade detaljer, men Adelson stod fast vid sitt beslut att avstå.

Haim Saban, som länge varit toppfinansiär av det demokratiska partiet, gav ett något mer utförligt svar men underströk att allt sker inom ramen för gällande lagstiftning.

– Jag vill vara försiktig med hur jag säger det här … Det är ett system som vi inte har skapat. Det är ett system som finns på plats. Det är ett lagligt system och vi spelar bara inom systemet. De som ger mer har mer tillgång och de som ger mindre har mindre tillgång – det är enkel matematik, säger Saban.

Saban har tidigare förklarat vad syftet med hans donationer är:

– Jag är en enfrågeperson, och min fråga är Israel. (MIN KURSIV)

Hans bidrag har i huvudsak gått till demokratiska kandidater. Adelson har i sin tur varit en av de största givarna till republikanska kandidater, särskilt Donald Trump.

TRUMP HAR SJÄLV VID FLERA TILLFÄLLEN MEDGETT ATT BESLUT UNDER HANS FÖRSTA PRESIDENTPERIOD FATTADES PÅ BESTÄLLNING FRÅN ADELSON-FAMILJEN, (MIN KURSIV) som donerat hundratals miljoner dollar till hans kampanjer. Han har bland annat pekat på flytten av USA:s ambassad i Israel till Jerusalem (MIN KURSIV) och erkännandet av Israels annektering av Golanhöjderna(med amerikanska intressen i oljeutvinning, MIN KOMMENTAR O KURSIV) som åtgärder som låg dem varmt om hjärtat.

I oktober hyllade Trump sin välgörarinna i det israeliska parlamentet, Knesset. Han berättade bland annat att Miriam Adelson vägrat svara på om hon gillar USA eller Israel mest.

Citerar direkt från The Times of Israel:

”He quips that she and her late husband Sheldon made more trips to the White House than anyone else.

“Look at her sitting there so innocently. She’s got $60 billion in the bank,” Trump jokes about the GOP megadonor.

“Her husband was a very aggressive man, but I loved him… very supportive of me,” Trump says of the casino mogul.

“I get her in trouble with this, but I actually asked her once… ‘What do you love more? The United States or Israel?’ She refused to answer. That might mean Israel,” Trump says, smiling, while looking at the dual Israeli-American national”.

USA:s system för kampanjfinansiering och lobbying tillåter omfattande privata donationer och politiskt påverkansarbete. Kritiker menar att detta i praktiken ger miljardärer kontroll över politiska beslut, något som anses ha blivit särskilt tydligt under DONALD TRUMP – SOM INTE HYMLAR MED ATT HAN JOBBAR FÖR SINA FRÄMSTA FINANSIÄRER. ( i Israel, i Venzuela, i Grönland, i Ukraina etc etc MIN KOMMENTAR O KURSIV).

Grundtexten i artikeln från Fria Tider

Publicerat i J-frågan, USA | Leave a Comment »

BAKGRUND OCH ORSAK TILL ATT GRÖNLAND HAMNAT PÅ DONALD J TRUMPS IMPERIALISTISKA AGENDA?

25 januari 2026

Det har jag undrat över en längre tid. Geopolitisk bullshit om Golden Dome? Geopolitisk bullshit om Kina och Ryssland? Geopolitisk bullshit om amerikansk nationell säkerhet? Kanada har inte instämt i detta synsätt! Borde de inte ha samma syn?

President Donald J Trumps fixering vid Grönland och hot om att över Grönland handlar om en helt annan sak och idéen och initiativet kommer från ett identifierbart och mycket bestämt håll.

Sök de judiska finansoligarker som finansiellt underhållit (och styrt och styr) Donald J Trump i decennier, i egna finansintressen och som Israels stöttrupper styr den amerikanska administrations geopolitik fullt ut.  Det är svaret ifråga om Venezuela med flera geopolitiska militära våldinsatser och det är svaret ifråga om Grönland. Det är svaret för att förstå amerikansk utrikespolitik allt sedan president John F Kennedy mördades och Lyndon B Johnson tog över.

En mångårig vän till Donald Trump pekas nu i The Guardian ut som upphovsman till presidentens återkommande planer på att ta över Grönland. Miljardären Ronald Lauder, ordförande för Judiska världskongressen, ska redan under Trumps första mandatperiod ha lanserat idén – och sedan skaffat sig egna omfattande affärsintressen på ön.

Artikeln i The Guardian är extremt välgrundad.

”One day during his first term, Donald Trump summoned a top aide to discuss a new idea. “Trump called me down to the Oval Office,” John Bolton, national security adviser in 2018, told the Guardian. “He said a prominent businessman had just suggested the US buy Greenland.”

It was an extraordinary proposal. And it originated from a longtime friend of the president who would go on to acquire business interests in the Danish territory.

The businessman, Bolton learned, was Ronald Lauder. Heir to a makeup fortune – the global cosmetics brand Estée Lauder – he had known Trump, a fellow wealthy New Yorker, for more than 60 years.

Bolton said he discussed the Greenland proposition with Lauder. After the billionaire’s intervention, a White House team began to explore ways to increase US sway in the vast Arctic territory controlled by Denmark.

Trump’s renewed pursuit of Lauder’s idea during his second term is typical of how the president operates, Bolton said. “Bits of information that he hears from friends, he takes them as truth and you can’t shake his opinion.”

The proposal seems to have stirred Trump’s imperialist ambitions: eight years on, he is mulling not just buying Greenland but perhaps taking it by force.

Like many of those around the president, Lauder’s policy suggestions appear to intersect with his business interests. As Trump has ratcheted up his threats to seize Greenland, Lauder has acquired commercial holdings there. Lauder is also part of the consortium whose desire to access Ukrainian minerals appears to have spurred Trump to demand a share of the wartorn country’s resources.

Lauder has said he met Trump in the 1960s when they went to the same prestigious business school. After working for the family cosmetics business, Lauder served under Ronald Reagan at the Pentagon, then as ambassador to Austria, before running unsuccessfully for mayor of New York in 1989.

When Trump won the presidency in 2016, Lauder donated $100,000 to the Trump Victory fundraising committee. When Trump’s sanity was questioned in 2018, Lauder called him “a man of incredible insight and intelligence”.

That same year, Lauder said he was assisting Trump with “some of the most complex diplomatic challenges imaginable”. This seems to have included sowing the idea of Arctic expansion. The following year, the Wall Street Journal reveled Trump’s interest in Greenland. Denmark’s rulers expressed outrage. Trump responded by tweeting an image of a golden Trump Tower looming over a village, beside the caption: “I promise not to do this to Greenland!”

‘A treasure trove of rare-earth elements’

Trump’s fixation with Greenland endured, as did Lauder’s. Last February, shortly after Trump returned to the White House, Lauder leapt to his defence when the president publicly contemplated a military takeover of the world’s largest island.

“Trump’s Greenland concept was never absurd – it was strategic,” Lauder wrote in the New York Post. He went on: “Beneath its ice and rock lies a treasure trove of rare-earth elements essential for AI, advanced weaponry and modern technology. As ice recedes, new maritime routes are emerging, reshaping global trade and security.”

With Greenland at “the epicentre of great-power competition”, Lauder argued, the US should seek a “strategic partnership”. He added: “I have worked closely with Greenland’s business and government leaders for years to develop strategic investments there.”

Since Lauder steered Trump’s attention to Greenland in 2018, as first reported by the US journalists Peter Baker and Susan Glasser in their book The Divider, the cosmetics billionaire seems to have ploughed lots of his own money into the Arctic territory.

Danish corporate records show that a company with a New York address and unnamed owners has in recent months bought into Greenland.

One of its ventures is exporting “luxury” springwater from an island in Baffin Bay. When a Danish newspaper reported in December that Lauder was among the investors, it quoted a Greenlandic businessman involved in the endeavour. “Lauder and his colleagues in the investor group have a very good understanding of and access to the luxury market,” he said.

This group of investors is also reportedly seeking to generate hydroelectric power from Greenland’s biggest lake for an aluminium smelter.

Following Trump’s comments – in the aftermath of sending troops to capture the ruler of Venezuela – that the US needed Greenland “very badly”, Denmark’s prime minister warned that military action by one Nato member against another would break the alliance.

Trump appears unmoved. “We’re going to be doing something with Greenland,” he said last week, “either the nice way or the more difficult way.” After a White House meeting on Wednesday, the Danish foreign minster, Lars Løkke Rasmussen, said: “We didn’t manage to change the American position. It’s clear that the president has this wish of conquering Greenland.”

A deal to exploit Ukraine’s minerals

Lauder’s apparent involvement in shaping US policy adds to mounting questions about conflicts of interest during Trump’s second term and the apparent self-enrichment of those close to the president. Trump’s two elder sons, Don Jr and Eric, have been on a global moneymaking campaign from Vietnam to Gibraltar.

They insist there is a “huge wall” between their business activities and their father’s position as the most powerful man alive. Trump’s spokesperson has said: “Neither the president nor his family have ever engaged, or will ever engage, in conflicts of interest.” But foreign rulers have facilitated the enrichment of the first family, while sometimes seemingly securing the president’s favour.

Lauder, though, appeared for a time to have broken with his old friend.

In 2022, while he was out of office, Trump hosted the far-right agitator Nick Fuentes at his Mar-a-Lago club. Lauder, who heads the World Jewish Congress, joined the condemnation. “Nick Fuentes is a virulent antisemite and Holocaust denier plain and simple,” he said. “It is inconceivable that anyone would associate with him.”

But once Trump regained the White House, Lauder resumed financial support. In March 2025 he gave $5m to Maga Inc, a fundraising operation for Trump’s movement. The following month, Lauder was reportedly among the guests at an exclusive candlelit dinner with the president. Tickets were $1m each, payable to Maga Inc.

By then, Lauder’s business interests once again appeared to be overlapping with Trump administration policy.

A leaked November 2023 letter sent by the head of TechMet, a mining company, to Volodymyr Zelenskyy, Ukraine’s president, named Lauder as part of a consortium hoping to exploit a lithium deposit in the wartorn country.

Lauder said at the time that he had not discussed Ukrainian minerals with Trump himself but had “raised the issue with stakeholders in the US and Ukraine for many years up to the present day”. Leading Republicans joined a campaign for the US to gain a hold on Ukraine’s prodigious resources. Trump became its loudest proponent.

Weeks after Lauder’s Maga Inc donations, Washington and Kyiv signed a deal to jointly exploit Ukraine’s minerals. It went some way to preserving Trump’s support for Ukraine following his televised Oval Office tirade against Zelenskyy for what he deemed insufficient gratitude for US backing.

The lithium deposit was the first to be tendered under the minerals deal. This month, the Lauder consortium reportedly won it. TechMet, the company leading the consortium, declined to comment, as did Lauder. His Greenland business partners and the White House did not respond when contacted by the Guardian.” (Kursiven i artikeln är mina)

Publicerat i Geo-politik / internationellt, J-frågan, USA | Leave a Comment »

IN DAVOS, SWITZERLAND, CANADIAN PRIME MINISTER MARK CARNEYS SPEECH 2026-01-20

21 januari 2026

Jag lägger ut hela talet med några egna kursiv. Publicerar inte talet för att jag instämmer I allt utan för att talet pekar ut en geopolitisk väg som kan komma att bli verklighet med Sverige som deltagare men efter att ha lämnat DCA avtalet och kastat ut ockupanterna från USA. Talet bör analyseras djupare, och följas för att se hur andra länder I liknande situationer ser på detta utkast till ett möjligt globalt program för små och medelstora läder. Men om våra tokstollar till vänster och höger begriper detta är jag mindre säker på. Skall bli intressant att se om någon av dem kommenterar talet och på vilket sätt. Sverige har ingen statsman typ Alexander Stubb som citeras av alla och som är delaktig i den globala diskursen.

”It’s a pleasure – and a duty – to be with you at this turning point for Canada and for the world.

Today, I’ll talk about the rupture in the world order, the end of a nice story, and the beginning of a brutal reality where geopolitics among the great powers is not subject to any constraints.

But I also submit to you that other countries, particularly middle powers like Canada, are not powerless. They have the capacity to build a new order that embodies our values, like respect for human rights, sustainable development, solidarity, sovereignty, and territorial integrity of states.

The power of the less powerful begins with honesty.

Every day we are reminded that we live in an era of great power rivalry. That the rules-based order is fading. That the strong do what they can, and the weak suffer what they must.

This aphorism of Thucydides is presented as inevitable – the natural logic of international relations reasserting itself. And faced with this logic, there is a strong tendency for countries to go along to get along. To accommodate. To avoid trouble. To hope that compliance will buy safety.

It won’t.

So, what are our options?

In 1978, the Czech dissident Václav Havel wrote an essay called The Power of the Powerless. In it, he asked a simple question: how did the communist system sustain itself?

His answer began with a greengrocer. Every morning, this shopkeeper places a sign in his window: “Workers of the world, unite!” He does not believe it. No one believes it. But he places the sign anyway – to avoid trouble, to signal compliance, to get along. And because every shopkeeper on every street does the same, the system persists. 

Not through violence alone, but through the participation of ordinary people in rituals they privately know to be false.

Havel called this “living within a lie.” The system’s power comes not from its truth but from everyone’s willingness to perform as if it were true. And its fragility comes from the same source: when even one person stops performing — when the greengrocer removes his sign — the illusion begins to crack. (En perfekt beskrivning av svenskens underordning under det totalitära socialdemokratiska maktkonglomeratet)

It is time for companies and countries to take their signs down. (och det Svenska folket)

For decades, countries like Canada prospered under what we called the rules-based international order. We joined its institutions, praised its principles, and benefited from its predictability. We could pursue values-based foreign policies under its protection.

We knew the story of the international rules-based order was partially false. That the strongest would exempt themselves when convenient. That trade rules were enforced asymmetrically. And that international law applied with varying rigour depending on the identity of the accused or the victim. 

This fiction was useful, and American hegemony, in particular, helped provide public goods: open sea lanes, a stable financial system, collective security, and support for frameworks for resolving disputes. (men också USA imperialism ibland Orwellskt kalla Pax Americana, min kursiv)

So, we placed the sign in the window. We participated in the rituals. And largely avoided calling out the gaps between rhetoric and reality.

This bargain no longer works.

Let me be direct: we are in the midst of a rupture, not a transition.

Over the past two decades, a series of crises in finance, health, energy, and geopolitics laid bare the risks of extreme global integration. 

More recently, great powers began using economic integration as weapons. Tariffs as leverage. Financial infrastructure as coercion. Supply chains as vulnerabilities to be exploited. (min kursiv)

You cannot “live within the lie” of mutual benefit through integration when integration becomes the source of your subordination.

The multilateral institutions on which middle powers relied— the WTO, the UN, the COP – the architecture of collective problem solving – are greatly diminished. 

As a result, many countries are drawing the same conclusions. They must develop greater strategic autonomy: in energy, food, critical minerals, in finance, and supply chains. 

This impulse is understandable. A country that cannot feed itself, fuel itself, or defend itself has few options. When the rules no longer protect you, you must protect yourself.

But let us be clear-eyed about where this leads. A world of fortresses will be poorer, more fragile, and less sustainable. 

And there is another truth: if great powers abandon even the pretence of rules and values for the unhindered pursuit of their power and interests, the gains from “transactionalism” become harder to replicate. Hegemons cannot continually monetize their relationships. 

Allies will diversify to hedge against uncertainty. Buy insurance. Increase options. This rebuilds sovereignty – sovereignty that was once grounded in rules, but will be increasingly anchored in the ability to withstand pressure. 

As I said, such classic risk management comes at a price, but that cost of strategic autonomy, of sovereignty, can also be shared. Collective investments in resilience are cheaper than everyone building their own fortress. Shared standards reduce fragmentation. Complementarities are positive sum.

The question for middle powers, like Canada, is not whether to adapt to this new reality. We must. The question is whether we adapt by simply building higher walls – or whether we can do something more ambitious.

Canada was amongst the first to hear the wake-up call, leading us to fundamentally shift our strategic posture.

Canadians know that our old, comfortable assumption that our geography and alliance memberships automatically conferred prosperity and security is no longer valid.

Our new approach rests on what Alexander Stubb has termed “values-based realism” – or, to put it another way, we aim to be principled and pragmatic.

Principled in our commitment to fundamental values: sovereignty and territorial integrity, the prohibition of the use of force except when consistent with the UN Charter, respect for human rights. 

Pragmatic in recognising that progress is often incremental, that interests diverge, that not every partner shares our values. We are engaging broadly, strategically, with open eyes. We actively take on the world as it is, not wait for a world we wish to be.

Canada is calibrating our relationships so their depth reflects our values. We are prioritising broad engagement to maximise our influence, given the fluidity of the world order, the risks that this poses, and the stakes for what comes next.

We are no longer relying on just the strength of our values, but also on the value of our strength. (min kursiv)

We are building that strength at home. 

Since my government took office, we have cut taxes on incomes, capital gains and business investment, we have removed all federal barriers to interprovincial trade, and we are fast-tracking a trillion dollars of investment in energy, AI, critical minerals, new trade corridors, and beyond. 

We are doubling our defence spending by 2030 and are doing so in ways that builds our domestic industries.

We are rapidly diversifying abroad. We have agreed a comprehensive strategic partnership with the European Union, including joining SAFE, Europe’s defence procurement arrangements. 

We have signed twelve other trade and security deals on four continents in the last six months. 

In the past few days, we have concluded new strategic partnerships with China and Qatar.

We are negotiating free trade pacts with India, ASEAN, Thailand, Philippines, Mercosur.

To help solve global problems, we are pursuing variable geometry— different coalitions for different issues, based on values and interests.

On Ukraine, we are a core member of the Coalition of the Willing and one of the largest per-capita contributors to its defence and security. 

On Arctic sovereignty, we stand firmly with Greenland and Denmark and fully support their unique right to determine Greenland’s future. Our commitment to Article 5 is unwavering. 

We are working with our NATO allies (including the Nordic Baltic to further secure the alliance’s northern and western flanks, including through Canada’s unprecedented investments in over-the-horizon radar, submarines, aircraft, and boots on the ground. Canada strongly opposes tariffs over Greenland and calls for focused talks to achieve shared objectives of security and prosperity for the Arctic.

On plurilateral trade, we are championing efforts to build a bridge between the Trans-Pacific Partnership and the European Union, creating a new trading block of 1.5 billion people. 

On critical minerals, we are forming buyer’s clubs anchored in the G7 so that the world can diversify away from concentrated supply. 

On AI, we are cooperating with like-minded democracies to ensure we will not ultimately be forced to choose between hegemons and hyperscalers.

This is not naive multilateralism. Nor is it relying on diminished institutions. It is building the coalitions that work, issue by issue, with partners who share enough common ground to act together. In some cases, this will be the vast majority of nations. 

And it is creating a dense web of connections across trade, investment, culture on which we can draw for future challenges and opportunities.

Middle powers must act together because if you are not at the table, you are on the menu.

Great powers can afford to go it alone. They have the market size, the military capacity, the leverage to dictate terms. Middle powers do not. But when we only negotiate bilaterally with a hegemon, we negotiate from weakness. We accept what is offered. We compete with each other to be the most accommodating.

This is not sovereignty. It is the performance of sovereignty while accepting subordination. 

In a world of great power rivalry, the countries in between have a choice: to compete with each other for favour or to combine to create a third path with impact.(min kursiv)

We should not allow the rise of hard power to blind us to the fact that the power of legitimacy, integrity, and rules will remain strong — if we choose to wield it together.

Which brings me back to Havel.

What would it mean for middle powers to “live in truth”?

It means naming reality. Stop invoking the “rules-based international order” as though it still functions as advertised. Call the system what it is: a period of intensifying great power rivalry, where the most powerful pursue their interests using economic integration as a weapon of coercion.

It means acting consistently. Apply the same standards to allies and rivals. When middle powers criticise economic intimidation from one direction but stay silent when it comes from another, we are keeping the sign in the window. 

It means building what we claim to believe in. Rather than waiting for the old order to be restored, create institutions and agreements that function as described.

And it means reducing the leverage that enables coercion. Building a strong domestic economy should always be every government’s priority. Diversification internationally is not just economic prudence; it is the material foundation for honest foreign policy. Countries earn the right to principled stands by reducing their vulnerability to retaliation.

Canada has what the world wants. We are an energy superpower. We hold vast reserves of critical minerals. We have the most educated population in the world. Our pension funds are amongst the world’s largest and most sophisticated investors. We have capital, talent, and a government with the immense fiscal capacity to act decisively.

And we have the values to which many others aspire.

Canada is a pluralistic society that works. Our public square is loud, diverse, and free. Canadians remain committed to sustainability.

We are a stable, reliable partner—in a world that is anything but—a partner that builds and values relationships for the long term.

Canada has something else: a recognition of what is happening and a determination to act accordingly.

We understand that this rupture calls for more than adaptation. It calls for honesty about the world as it is.

We are taking the sign out of the window.

The old order is not coming back. We should not mourn it. Nostalgia is not a strategy.

But from the fracture, we can build something better, stronger, and more just. 

This is the task of the middle powers, who have the most to lose from a world of fortresses and the most to gain from a world of genuine cooperation.

The powerful have their power. But we have something too – the capacity to stop pretending, to name reality, to build our strength at home, and to act together.

That is Canada’s path. We choose it openly and confidently. 

And it is a path wide open to any country willing to take it with us.”

Publicerat i Geo-politik / internationellt, USA | Leave a Comment »

PRESIDENT DONALD J TRUMP

20 januari 2026

Hur skall man bedöma en president för en stormakt som lägger ut AI-genererade bilder av denna typ på sin kanal Truth Social. Stjärnbaneret ligger inte bara över USA, utan också Venezuela, Canada och Grönland. Provocerande? Ja, men mer än så! Man baxnar, inför president Donald J Trumps omdöme.

Venezuela handlade om oljan som hans judiska oligarkvänner önskade kontroll över. Samma typ av etniska oligarkvänner (namn kan på dessa kan anges) uttalade intresse av att komma över Grönlands jordartsmetaller, tungmetaller mm. Det handlar inte alls om Pax Americana utan om USA-imperialism av värsta sort.

Dessutom, direkt prejudicerande för exempelvis Putins Ryssland och Jin Pings Kina! Beware about that! Taiwan ligger farozonen. 

Tänk Er en femåring som grinar över att hans byggklossar tagits av någon annan. Det är det verkliga innehållet i Donald J Trumps brev till Norges statsminister för att han inte tilldelades Nobels Fredspris. Nu, när han inte fick priset behöver han enligt egen utsago inte längre arbeta för fred. 

Hur står det till mentalt och kognitivt med mannen? Tyvärr kommer han att ha/har brett stöd av den vanlige (lågkognitive och obildade) amerikanen. Sannolikt skulle Donald J Trump idag vinna en jordskredsseger i ett amerikanskt val. Precis så illa är det och MAGA är ett skämt utom för de allra mest blinda och korkade fanatikerna i USA.

Vi får hoppas att The Supreme Court sätter stopp för Donald J Trumps hot med tullvapnet mot bland annat Sverige för att vi stödjer Danmark i den berättigade och juridiskt korrekta ståndpunkten att Grönland tillhör Danmark.

SÄG MED OMEDELBAR VERKAN UPP DCA-AVTALET MED USA!

Publicerat i Geo-politik / internationellt, USA | Leave a Comment »

”POLITISK MAKT VÄXER UR EN GEVÄRSPIPA”

07 januari 2026

Det var den cyniska och samtidigt realla överideologi som styrde Kinas diktator Mao Tse Tung. En vedervärdig konsument av unga rundhyllta bondflickor (ja, konsument i precis den mening du anar). Historiens värsta massmördare, värre än Stalin och Hitler tillsammans. Över 100 miljoner civila mördade enligt den mycket vederhäftiga The Black Book of Communism.

Det har uppenbarligen den amerikanska administrationen under US president Donald J Trump insett och anammat som geopolitisk överideologi, dvs USA imperialism.

Kan man gå in militärt i Venezuela och kidnappa landets president kan man också passa på och tillfångata och ställa inför internationell domstol skådespelarclownen, supertiggaren och semi-diktatorn Volodymyr Zelinski som saknar folkets valda stöd. Han bör dömas för korruption i mångmiljardklassen där t.o.m. mina skattepengar finns med på ett hörn på grund av i alla avseenden små landsförrädiska män som Kristersson et Jonsson.

Publicerat i Geo-politik / internationellt, Socialism/kommunism, USA | Leave a Comment »

MED INTERVENTIONEN I VENEZUELA HAR PRESIDENT DONALD J TRUMP SKJUTIT DEN REGEL- OCH NORMSTYRDA INTERNATIONELLA SÄKERHETSORDNINGEN I SANK.

05 januari 2026

President Donald J Trumps presskonferens efter invasionen i Venezuela och Nicolás Maduros tillfångatagande blev ett politiskt haveri för säkerhet och ordning i världen länder emellan.

Nu vet vi vad president Donald J Trump menat med MAGA, Make America Great Agiain. Att det var gammal klassisk US-imperialism hade i varje fall inte jag föreställt mig. Nu vet vi vad MAGA står för. 

En gång i vår ungdom under Vietnam-kriget ropade vi i demonstrationer. ”Stoppa USA imperialismen”. Att denna enkla fyrkantiga paroll skulle få reell aktualitet kunde jag inte föreställa mig. Men som någon historisk tänkare hävdat; ”historien är inte linjär den går i cirklar”. Något ligger i den tanken. Vi har nämligen anledning att lyfta parollen men från den motsatta sidan av det politiska spektret.

”USA:s president levererade en kaskad av imperialistiska och koloniala tankefigurer från 1800-talets geopolitiska skräpkammare. Han förklarade att USA ska styra landet. Men inte för att stödja en demokratisk omvandling utan för att ge de stora amerikanska oljebolagen tillträde till världens största oljereserver”.

Nota bene! OLJAN! Inte första gången det lett USA imperialismen ut på globala militära expeditioner. Se exempelvis Libyen och Golanhöjderna.

Presidenten avfärdade på presskonferensen Venezuelas demokratiska krafter som oförmögna att leda landet. Marco Rubio (exkubansk familj) fyllde på med en hotfull utläggning om att ”Trump minsann inte bara pratar utan att presidenten också gör som han säger”. Är Kuba, som Marco Rubio länge agerat för nästa anhalt eller Colombia som också har drogkarteller. Vad med Mexico, detta land av drogkarteller som exporterar direkt in i USA. Att aktionen mot Maduro handlade om droghandeln och Maduros digra brottsregister, hans långvariga samröre med drogkartellerna, hans valfusk och andra förbrytelser mot landets konstitution är osannolikt och utan trovärdighet. Det är dessutom en fråga för folket i Venezuela att hantera och lösa och ställa Maduro inför rätta. Det är inte en fråga för president Donald J Trump!

NOTERA också att president Donald J Trump nyligen benådade Honduras förre president Juan Orlando Hernandez, som dömdes till 45 år i fängelse för att ha underlättat narkotikahandeln.   

”President Donald J Trumps presskonferens gjorde det kristallklart att aktionen hade långt vidare syften än att bara ta Maduro till fånga, och att detta var den första konkreta tillämpningen av vad som sägs i den nya amerikanska säkerhetsstrategin. En säkerhetsstrategi som bygger på föreställningen att världen ska delas in i intressesfärer där stora stater med kärnvapen ska bestämma över sina mindre mäktiga grannar”.

”Det är en värld för gängkriminella där makt är rätt och sitter i spjutstångs ände”. 

”Presidentens kognitiva dysfunktionalitet framträder allt tydligare i ljuset av hans narcissism och grandiositet”.

”Hovet omkring honom gör inte saken bättre. Där tävlar man om kejsarens gunst genom att överträffa varandra i en kollektiv bekräftelseorgie som vore den hämtad ur HC Andersens sagovärld. Det är en farlig situation, också för USA:s allierade”.

”Under lördagskvällen lade stabschefen Stephen Millers hustru Katie Miller, som har arbetat med Mike Pence och Elon Musk och nu sitter i presidentens rådgivande styrelse för underrättelsefrågor, ut en tweet med karta på X över Grönland täckt av Stjärnbaneret med texten ”SOON”. Ett budskap som är svårt att missförstå”.

”Trump förefaller också själv ha fått blodad tand. I en intervju med Fox News sade presidenten uttryckligen att han vill upprepa operationen. Om han avsåg Kuba, Colombia, Mexiko och Panama, eller Kanada och Danmark, klargjordes aldrig. Men hotbilden finns där och grannar – även allierade – gör klokt i att förbereda sig på det värsta”.

”Även om USA skulle besinna sig har Trump öppnat dörren ytterligare till en farligare värld. Han har skjutit ett grundskott mot den regel- och normstyrda internationella säkerhetsordningen. …. Trump har skapat långsiktigt verkande prejudikat för det globala umgänget som mycket väl kan sluta i ett totalt sammanbrott”. 

Citaten i texten är hämtade från SvD:s ledare 5.1.2026

USA Imperialismens ansikten under parollen Make America Great Again

Publicerat i Geo-politik / internationellt, Globalism, USA | Leave a Comment »

ÄR ROBERT E. LEE VORDEN EN ”UNPERSON” PÅ SAMMA SÄTT SOM PRAKTISERADES I SOVJETUNIONEN UNDER JOSEF STALIN?

11 september 2025

Faksimil från nätet.

Kort historik

General Robert E Lee var under kriget medveten om att Confederate Army var underlägsen I antal soldater och utrustning i jämförelse med resurserna som Union Army och industristaterna i norr hade och att risken för en förlust för Confederacy var överhängande. 

En liten parentes; Robert E Lee erbjöds först att bli överbefälhavare för Union Army med tackade nej och blev istället överbefälhavare för Confederate Army. Han var född i Virginia och kunde inte överge fränder, släkt och vänner där. Han kunde inte göra på något annat sätt. Efter kriget skrev han att han skulle komma till samma beslut om han stod inför samma situation igen.

Trots inledande framgångar insåg den klarsynte Robert E Lee att sydstatsarmén var numerärt och materiellt underlägsen. Den skulle inte i längden kunna stå emot övermakten. För att vinna kriget hävdade Robert E Lee nödvändigheten strategiskt av att tvinga fram ett avgörande strategiskt slag för att tillfoga nordstatsarmén ett nederlag, gärna på deras eget territorium. 

Tillsammans med Stonewall Jackson (också under tryck att bli en ”unperson”) lyckades de flera gånger slå tillbaka nordstatsarméns framryckning mot konfederationens huvudstad Richmond under 1862–1863. Robert E Lee besegrade den 26 juni–1 juli 1862 George B. McClellan utanför Richmond. Trycket mot staden lättade genom en offensiv operation och invasion norrut. Nordstaterna inledde också en offensiv som stoppades av Lee vid Fredericksburg 13 december 1862 och vid Chancellorsville 3 maj 1863. Dock efter nederlaget i slaget vid Gettysburg 1–3 juli 1863 måste Robert E Le dra sig tillbaka till Virginia, som han försvarade mot överlägsna stridskrafter under hela 1864, tills han 2 april 1865 tvingades att utrymma Richmond och 9 april samma år kapitulera med återstoden av sin armé efter slaget vid Appomattox Court House i Virginia.

Efter kriget fråntogs generalen Robert E Lee medborgaskap och all egendom. Arlingtonkyrkogården är byggd på hans egendom. Först med presidenten Gerald Ford fick generalen Robert E Lee 1975 postumt tillbaka sitt medborgarskap.

Är Robert E Lee vorden en ”unperson i spåren efter svarta extremisters härjningar.

En ”unperson” är en person vars existens raderas från offentligt erkännande och minnen som en form av politisk utrensning eller social utstötning. Termen myntades av George Orwell i hans roman 1984 för att beskriva en individ som blivit ”förångad” av staten och vars historia har utplånats från böcker, fotografier och minnen. 

Typfallet är Josef Stalin som suddade ut Lev Trotskij från alla foton och historiska framställningar. De som prenumererat på den ”Stora sovjetencykopedin” fick efter att Lev Trotskij hackats ihjäl med en isyxa i Mexico på uppdrag av Stalin ett brev med uppmaningen att riva ut texten om Lev Trotskij och klistra in en längre text om Berings sund. True story!

Det är vad som under 2020-talet hände med Robert E Lee efter att svarta huliganer stödda av demokrater och vänstern i USA löpt amok i spåren av att polisen tog en multikriminell och drogad George Floyd av banan. I spåren kom huliganism, mord, misshandel, mordbränder, stölder och vandalism utan åtgärder från det demokratiska etablissemanget. Polisen avväpnades och fråntogs resurser och belades med allehanda restriktioner. Totalt och upprörande knäfall för svart vänsterhuliganism, if there ever was one. Svenska fotbollsspelare manliga och kvinnliga gjorde under flera år knäfall inför landskamper för en blandnarkoman och multikriminell. Det kvinnliga landslaget har fortsatt med vanhedrandet av den svenska nationen och flaggan med beteendet. Nota bene; polisen (oh yes!) dömdes till långa fängelsestraff och släkten till Floyd fick enorma skadestånd. 

I varje fall, i efterspelet krävdes att statyer och minnesmärken efter vad de svarta huliganerna och våldsverkarna ansåg som misshagliga personer skulle plockas bort. Det hände med Robert E Lee. Krav av en typ som också restes i Sverige av bl a en svart bror till partiledaren för Liberalerna.

Avslutar med några citat in extenso om de skandalösa händelserna från engelska Wikipedia.

”There have been multiple prominent statues of Confederate General Robert E. Lee, but most have been removed and some have been destroyed. The massive bronze statue on horseback in Richmond, Virginia, the largest on the city’s Monument Avenue, was removed in september 2021. The statue of Lee that was the focal point of the 2017 Unite the Right rally in Charlottesville, Virginia, was melted down in October 2023 as part of a public art project called ”Swords into Plowshares”. A statue from the U.S. Capitol was relocated to the Virginia Museum of History & Culture in december 2020”.  

”The Robert E. Lee Monument was an outdoor bronze

equestrian statue of Confederate general Robert E. Lee and his horse Traveller located in Charlottesville, Virginia’s Market Street Park (formerly Emancipation Park, and before that Lee Park) in the Charlottesville and Albemarle County Courthouse Historic District. The statue was commissioned in 1917 and dedicated in 1924, and in 1997 was listed on the National Register of Historic Places. It was removed on July 10, 2021, and melted down in 2023.

Det kulturella gangstertilltaget att ta bort och smälta ner historiska artefakter och göra Robert E Lee till en ”unperson” är ren kulturvandalism och typisk för socialister, kommunister och svarta huliganer.

Vi avslutar med Joan Baez

”The Night They Drove Old Dixie Down” tidigare kommenterad och analyserad, se FB eller bloggen.

Publicerat i USA | Leave a Comment »

DEN SAKROSANKTE VOLODYMYR ZELINSKI – VEM ÄR HAN EGENTLIGEN?

20 februari 2025

Information om Ukrainas president Volodymyr Zelinski som sällan eller aldrig anförs i svenska media.

Volodymyr Zelinski började som skådespelare i humorserien Folkets tjänare. Han var samtidigt delägare av produktionsbolaget, producent, medförfattare och huvudrollsinnehavare och blev rik affärsman som exporterade sina program till den ryskspråkiga världen.

Volodymyr Zelinskis politiska parti Folkets tjänare (med mycket vagt politiskt program, det var inte det viktiga) har sitt namn efter den nämnda ukrainska tv-serien där Zelinski hade huvudrollen som en oligarkbekämpande ukrainsk president, med namnet Vasyl Holoborodko

Men Folkets tjänare blev också i presidentvalet 2020 en politisk maskin, en ”osäkrad handgranat inkastad av en ukrainsk finansoligark för att driva ut en annan”, som det skrevs i internationella media. Ihor Kolomojsjyj  (en av femton dominerande ukrainska oligarker med judisk bakgrund) en stormrik oligark och ägare av åtta tv-kanaler där gruppen Kvartal 95 (grundat av Zelinski) ingick som använde programmen till att driva bort den konkurrerande finansoligarken, dåvarande presidenten och chokladmiljardären Porosjenko och tillsätta Volodymyr Zelensk som Ukrainas president.


Pandora Papers också kallade Panama läckan (12 miljoner dokument som visar prominenta personer, företag och banker som tagit hjälp av advokatfirman Mossack Fonseca för att dölja tillgångar i skatteparadis genom brevlådeföretag) i oktober 2021 visade att Zelenski ägde/hade ägt offshorebolag liksom andra i den korrupta ukrainska statsledningen inklusive tidigare presidenten Porosjenko. I april 2022 uppskattade tidningen Forbes Zelinskis förmögenhet till flera miljoner amerikanska dollar. Hur mycket det är idag går inte att hitta säkra uppgifter om idag, siffrorna varier mycket, men stora delar av svenska skattepengar har sannolikhet hamnat i Volodymyr Zelinskis och hans henchmens fickor. Snyggt jobbat Kristersson/Andersson/Åkesson!

Ett citat från den långa artikeln, länk nedan, som handlar om ukrainska potentater, inklusive Zelenski, som har pengar i offshoreföretag. Ämnet avhandlas eller nämns aldrig i svenska media vare sig statsmedia eller privata media. Närmast tabubelagt. Varför?

“Actor Volodymyr Zelensky stormed to the Ukrainian presidency in 2019 on a wave of public anger against the country’s political class, including previous leaders who used secret companies to stash their wealth overseas.

Now, leaked documents prove that Zelensky and his inner circle have had their own network of offshore companies. Two belonging to the president’s partners were used to buy expensive property in London.

The revelations come from documents in the Pandora Papers, millions of files from 14 offshore service providers leaked to the International Consortium of Investigative Journalists and shared with partners around the world”. 

https://www.occrp.org/en/project/the-pandora-papers/pandora-papers-reveal-offshore-holdings-of-ukrainian-president-and-his-inner-circle

Efter att Zelenskis presidentperiod gått ut har han vägrat nytt presidentval med hänvisning till pågående krig och avskedat varje annan ledande person som börjat få allmän popularitet, ett exempel är den brett populäre överbefälhavaren Valerij Zaluzjnyj som fick gå. Flera andra liknande fall har rapporterats. Volodymyr Zelinski vill inte ha någon konkurrent eller hot om konkurrent i rollen som semi-diktator.

Detta sagt som en bakgrund till US president Donald J Trumps text nedan. Den är intressant, mycket intressant som inspel i förhandlingarna med president Vladimir Putin om vapenstillestånd och fred i Ukraina. Läs gärna mellan raderna, vad är syftet med inspelet? Donald J Trump har alltid ett annat syfte än det han säger med sina inspel, typ hotet om 25 procentiga tullar mot México och Canada. Snabbt erhöll Trump vad han var ute efter nämligen förstärkning av gränsbevakningen för att stoppa smuggling av narkotika in i USA.

Publicerat i Finansoligarker, Geo-politik / internationellt, Ryssland / Sovjet, USA | Leave a Comment »

« Äldre poster