GÖRAN PALMS ”INDOKTRINERINGEN I SVERIGE” – EN OMLÄSNING.

Det europeiska upprorsåret 1968, då min fru jag och befann oss i studentrevoltens Paris, utkom en bok Indoktrineringen i Sverigeskriven av den socialistiske författaren Göran Palm, död 2016.

Det var en mycket omskriven och diskuterad bok inte minst inom den svenska vänstern. Jag köpte och läste den. Fann den intressant vilket jag gör än idag om än av motsatta skäl. Boken är sedan länge utrangerad ur mitt omfattande bibliotek. Inför en omläsning och en artikel så har den inhandlats på nytt för 40 kronor på antikvariat. Så kan det gå.

Anledningen till att jag funderat på en omläsning är självfallet att boken behandlar indoktrineringen utifrån det dåtida ”bestående samhället” med kapitalism och borgerlig hegemoni. SVT ansågs på den tiden ”högervridet.” Idag kan vi som granskar och följer samhällsutveckling, medias nyhetsrapportering och samhälls- och kulturdebatten tydligt identifiera förändringen. Indoktrineringen i Sverige utgår numera från en huvudsakligen vänsterpolitisk ideologi. Mer exakt tysk neo-marxism och fransk postmodernism som smälts samman till identitetspolitisk ideologi. Svårförståeliga begrepp men det är den konkreta teoribasen bakom det som oftast kallas PK-ideologi. Den filosofiska utvecklingen finns analyserad i bland annat Stephen R.C. Hicks Postmodernismens förklaring. Skepticism och socialism från Rousseau till Foucault samt Roger Scruton Fools, Frauds and Firebrands. Thinkers of the New Left.

Göran Palm definierar år 1968 indoktrinering, utifrån Bonniers lexikon som: ”intensiv psykisk påverkan på en person i syfte att få honom att omfatta en viss politisk doktrin.” Jag gillar inte den definitionen och föreslår tre andra.

Wikipedia: ”Indoktrinering kan betyda dels upplärning, instruering, dels politisk påverkan, hjärntvätt. Ordet kommer av doktrin som betyder lära, lärosats, åskådning. Till skillnad från annan undervisning går indoktrinering ut på att få eleven att omfatta en given doktrin utan att ifrågasätta den.”

Svensk Ordbok: ”ensidig (och ständig) intellektuell påverkan ofta indirekt.”

Svenska Akademins Ordlista:  ”genom intensiv påverkan bringa ngn att omfatta en lära, uppfattning e.d.”

Genom att kombinera dessa tre definitioner vill jag med indoktrinering avse en ständig och ensidig intellektuell och politisk påverkan för att bringa någon att okritiskt omfatta en lära, uppfattning och doktrin.

Upprorsåret 1968 identifierade Palm följande kollektiva medel för indoktrinering: massmedia, böcker, förordningar, affischer etc. I annat sammanhang nämner han också utbildning och uppfostran. Palm skriver också om ”den faktabeljugande anti-kommunismen i skolornas läroböcker.” Idag utmärks skolans läroböcker snarast av ett förtigande av de kommunistiska brotten. Medan elever med rätta lärt sig allt om de nazi-tyska brotten så är man okunnig om de 60 miljoner civila dödade i den stalinistiska kommunismens namn och de över 100 miljoner döda civila som Mao Tse Tung är ansvarig för (se den detaljerade och omfattande The Black Book of Communism av S. Courtois). Skildringen av historien har bytt skepnad och förtecken.

En lista över indoktrineringens medel i Sverige 2019 blir mer omfattande. Massmedia (främst dagstidningar som DN och SVD) som sannolikt blivit än mer propagandistiskt påverkande som ett resultat av mediakoncentrationen till ett fåtal ägare. Statstelevisionens hegemoni hos medborgarna har större genomslag med flera kanaler och mer sändningstid inte minst ifråga om nyhetsrapportering. Statstelevisionen har intagit den Orwellska rollen som ”Sanningsministerium”. Den ”djupa staten” inkluderande statliga myndigheter bedriver en aktivistisk politisk ”informationsverksamhet”. Migrationsverket, Brottsförebyggande rådet, Försäkringskassan, Rikspolisstyrelsen, Arbetsförmedlingen presenterar politiskt vinklad och tillrättalagd statistik om exempelvis migration, migrationens kostnader, migranternas låga sysselsättning och brottsligheten i den muslimska diasporan. Sist men inte minst ser vi en oroande förändring av universiteten, i synnerhet humaniora och samhällsvetenskap, med genusinriktad pseudoforskning, rasifieringsteorier, feministisk forskning, identitetspolitiska kurser och en neo-marxistisk postmodernism som samlande ideologi.

En fullkomlig explosion av olika internetmedia har emellertid förändrat informationsförmedling och indoktrineringsmöjligheterna i grunden sedan 1968. Internetmedia innehåller också motkrafter i form av fria media och en alternativ intellektuell diskurs av hög lödighet.

Göran Palms bok är ingen vetenskaplig tungviktare och exemplen är delvis banala (borgerliga namn på rosor). Boken är dock intressant med konsekventa socialistiska teser om en borgerlig indoktrinering. Boken är ett tidsfenomen och en angelägen relief till Sverige idag.

Palm skriver också på ett ställe i boken att ”det bästa motmedlet mot indoktrinering är kunskap om att indoktrinering förekommer – och att den ofta är särskilt effektiv när den dyker upp i sammanhang där ingen letar efter den”.

Skaffa gärna Göran Palms bok via antikvariat och läs den med dagens perspektiv. Det är en både roande, intressant och lärorik läsning. Hur har den ”borgerligt kapitalistiska” indoktrineringen kunnat omvandlas under 50 år till en neo-marxistisk och PK-ideologisk indoktrinering?

Är det 68:orna som marscherade in i media, SVT/SR, myndigheter och regeringskansli och som ”förändrade systemet inifrån”? Det var faktiskt en doktrin som gamle västtyske studentledaren Rudi Dutschke förespråkade 1968. Han sköts i huvudet men överlevde attentatet och dog 1979.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: