PREAMBEL
Apparatschik är ett bra begrepp för de maktklaner i politik och myndigheter som styr Sverige i egenintresse. ”Klägget” är ett annat folkligt begrepp. Begreppet appartschik uppstod i gamla kommunistiska Sovjetunionen vilket i grund och botten är en mycket passande och lämplig bakgrund.
En apparatschik utmärks empiriskt av tre saker:
Byråkratisk trohet: Sätter organisationens eller partiets, enkannerligen Socialdemokraternas, intressen framför allt annat.
Låg flexibilitet: Följer strikt givna direktiv och regler utan eget kritiskt tänkande.
Karriärdriven: Fokuserar på att behålla eller öka sin egen makt inom systemet.
PERSONLIGEN
Vi som tillhör den lilla marginella grupp intellektuella samhällskritiska analytiker kallas av SÄPO ”antistatliga extremister” vilket vi betraktar som en genuin bekräftelse av att kritiken fungerar och biter där den skall.
Dock, förebilder behöver och bör vi ha även om de som nämns i min text är oss bildnings- och intellektuellt överlägsna. De har också nått ut på ett sätt som inga intellektuella på vår kant gör. De som apostroferas är inte valda slumpmässigt utan personligt utan att jag för den skull i allt delar eller skriver under deras analyser och ståndpunkter. De har som självständiga intellektuella utmanat rådande maktklaner och apparatschik.
Någras samlade verk är lästa medan andra är mer extensivt genomgångna.
INTELLEKTUELLA SAMHÄLLSKRITISKA FÖREBILDER
Sveriges viktigaste oppositionella intellektuella, var och en i sin tid, är tänkare, författare och journalister som har utmanat statsmakten, kyrkan eller rådande politiska dogmer från ett självständigt intellektuellt perspektiv. De är personer som har format den svenska demokratin och yttrandefriheten genom att agera kritiska motvikter till etablissemanget.
August Strindberg (1849–1912): Den självklare numero una. Giganten, författargeniet, dramatikern och en av Sveriges mest aggressiva samhällsdebattörer. Han förnyade den svenska prosan och det internationella dramat.
Konkret exempel Strindbergsfejden, Röda rummet och Svarta fanor. Attackerade samhällseliten, monarkin, kyrkan och den borgerliga kulturen. Skriver helt hänsynslöst uppriktigt och avslöjande kritik av överheten i flera av romaner och andra texter. Strindberg bör läsas av varje svensk intellektuell.
By the way; en av våra i särklass bästa deckarförfattare, utan motsvarighet kvalitetsmässigt ida, Stieg Trenter lärde sig skriva väl genom att läsa igenom Strindbergs samlade verk.
Vilhelm Moberg (1898–1973): Folkets författare. Ledande i Kejne- och Haijbyaffärerna på 1950-talet. Bekämpade rättsröta, byråkrati, myndighetsmissbruk och det socialdemokratiska statsmonopolet.
Jan Myrdal (1927–2020): Giganten numero due. Skriftställare. Vänsterradikal motståndare till imperialism. Kritiserade det svenska byråkratiska folkhemmet och välfärdsbyggets teknokrati inifrån. En av efterkrigstidens mest radikala och omstridda vänsterintellektuella skribenter och samhällskritiker.
Lars Gustafsson (1936–2016): Gigant numero tre. Filosof och författare. Kritiserade det svenska ”problemhemmet” under 1970-talet. Gick i exil i protest mot det inskränkta intellektuella klimatet. Myntade det gångbara begreppet ”problemformuleringsprivilegiet” för att beskriva den under decennier skadliga socialdemokratiska ideologiska samhällshegemonin.
Sara Lidman (1923–2004): Författare och agitator. Nyckelperson i det intellektuella motståndet mot Vietnamkriget samt drivande under LKAB-strejken.
Ellen Key (1849–1926): Internationellt erkänd pedagog, författare och feminist. Hennes idéer om barnets rättigheter formade 1900-talets pedagogik över hela världen.
Ingemar Hedenius (1908–1982): Filosofiprofessor i Uppsala som genom sin bok Tro och vetande (1949) utlöste en av Sveriges största kulturdebatter och drev på sekulariseringen av det svenska samhället.
Vem saknas? Bör någon plockas bort och varför? Listan är varken fullständig eller oemottaglig för invändningar.
Våtsjön den 26 augusti 2026
Lennart Waara
070 710 77 24
lennart waaras blogg 
Lämna en kommentar