CITATEN NEDAN ÄR HÄMTADE FRÅN AUGUST STRINDBERGS ”EN BLÅ BOK I” SKRIVEN 1907.
115 år senare är de aktuellare än någonsin.
”Ny-hedningarne som nu ha stormat fram och
tro sig vara världens herrar, därför att de tjäna världsfursten,
förefaller vara en bottensats av vilda folk, som genom giften
och invandring kommit in som jäst i Europas gamla nationer.
Jästen uppfyller sin bestämmelse i ugnsvärmen, men förvand-
las själv till gaser och försvinner lämnande blåsor och hål
efter sig. Degen blir kvar, lucker, mör, vit, doftande varmt
bröd. Jästen är en mögelsvamp som uppstår av förruttnelse,
och ändå får den vara med att göra vitt bröd. Allt tjänar! Men
bara mögelsvamp ger intet bröd! Man skall därför icke vred-
gas på hedningarne, ty de förstå icke bättre; upplysa dem kan
man väl svårligen, ty den grå starren kan man sticka, men icke
den svarta.
Frukta dem, skall man icke, ty då bitas de, men de skola ha
sin tid.
….
Kan man icke upplysa Hedningen? – Erfrenheten har visat att
det nästan är omöjligt; ty ett dumhuvud
kan icke fatta de enklaste saker, icke inse ett axioms självklar-
het. Förföljes han systematiskt av olyckor, kallar han det otur,
slås han av sjukdom, stiger han upp lika dum, råkar han i
fängelse, så sitter han bara och tänker ut nya knep; straffas
han på sträckbänk, så anser han sig lida för sin tro, han som
ingen tro har. Och han går ut ur väckelserna och prövning-
arne lika stort fä som förut, ty han begrep ingenting. Och alla
dyngherrarne prisa hans karaktärsfasthet, hans själsstyrka,
hans starka tro på sin sak. Han har fyllt sexti år och har arbe-
tat för utvecklingen, men han har icke kunnat utveckla sig
själv; han kolporterar precis samma smörja nu som för fyrtio
år sen, när han upptäckte »sanningen» i sina lärares böcker;
han har aldrig fött en ny tanke, aldrig fått en ny syn på gam-
mal sak; han har stått stilla, men världen har gått framåt. Han
har trott sig vara i täten, när han var i kön; han gick kräft-
gången tillbaka till hedendomen, fastän Kristendomen låg
framom”.

Kommentera