ANUNDS HÖG OCH BADELUNDA KYRKA

En redovisning av sonen Gustafs och min historiska exkursion till Västerås med fokus på Anundshögen och Badelunda kyrka.

IMG_2217.jpg

Anundshögen sedd från den gamla Eriksgatan.

Anundshög är namnet på en stor gravhög i utkanten av Västerås. Högen är Sveriges största gravhög. En härd under högen i boplatslagret har med C-14 metoden daterats till 210-540 e.Kr vilket enligt Riksantikvarieämbetet innebär att högen troligen kan dateras till folkvandringstid-vikingatid. Högen har ett avplanat krön som skadats av rovgrävning.

Namnet är belagt från medeltiden då högen användes som tingsplats (”Anunda Högh”). Pastor Jonas Holstenius omtalar på 1600-talet att ”Wid thenna högh hafwer fordom tidh warit Tingsplats” vilket framgick av sex bevarade brev hos Bengt Person i Tible från 1355, 1355, 1358, 1391, 1393 och 1437. Johan Peringskjöld utpekade högen som Bröt Anunds grav. Namnet förekommer även förekommer på en runsten på platsen.

IMG_2218.jpg

Framför storhögen har en pampig och märklig runsten rests till minne av ”Heden, Anunds broder”, och det omnämns också att den som gjorde detta också har rest alla andra stenar på platsen. En lång rad stenar resta längs med vägen markerar nämligen Eriksgatan som passerar strax söder om Anundshögen.

Ornamentiken är av märklig och liknar ett antal personer stående på varandra i en romersk port. Det finns inget kors inhugget i runstenen varför vi utgår ifrån att den är hednisk. Både hedniska och kristna runstenar förekommer under 1000-talet. De kristna överväger i antal i Uppland. Den konstnärligt utförda ristningen är signerad av runmästaren Vred. Den historiska informationen om hur delar av Anundshögs området skapats är vidare ovanlig och innehåller mycken information. dessutom var uppenbarligen Folkvid Anunds fader. Frågan är varför det är viktigt att omnämna att Heden för vilken stenen är rest också var broder med Anund. Svaret kan vara att Anund var så känd och mäktig att informationen blir intressant. Anund är kanske liktydig med kungen Bröt-Anund? Är det vad som meddelas på stenen? Dock, måste runstenens Anund vara en annan Anund än Bröt-Anund. Enligt Snorre Sturlasson och Ynglingasagan var Bröt-Anund son till Yngvar som stupade i strid med esterna. Den graven kan vara funnen vid utgrävning i Estland. Se min artikel om detta.

Translittereringnav runraden:

× fulkuiþr × raisti × staina × þasi × ala × at × sun ×× sin × hiþin × bruþur × anutaʀ × uraiþr hik × runaʀ

Normalisering till runsvenska:

Folkviðr ræisti stæina þasi alla at sun sinn Heðin, broður Anundaʀ. Vræiðr hiogg runaʀ.

Översättning till nusvenska:

Folkvid reste alla dessa stenar efter sin son Heden, Anunds broder. Vred högg runorna.

Hela fornminnesområdet där Anundshög ingår i består av tolv gravhögar, tio runda stensättnigar, fem skeppsättningar, 14 resta stenar och en runsten. Enligt vissa teorier har det vid Badelunda funnits ett sekundärt maktcentrum som stått i konflikt med – och slutligen, runt tidpunkten för regionens kristnande, besegrats av – någon starkare maktpol. Kanske kan den maktpolen ha varit Uppsala.

IMG_2212.jpg

Området kring högen undersöktes 2008 med georadar. Undersökningen var inriktad på områdets status som tingsplats. Man fann en 200 m lång rad med igenfyllda hål, två meter djupa och två meter breda. Forskarna tror att det i hålen stått ett 30-tal stora stenar eller stolpar. Raden löper från ett gammalt vadställe snett in mot högen. Än idag kam man se en snörrät rad av stenar som markerar Eriksgatan från vadstället och västerut. Här kom de nyvalde kungen ridande med sitt följe, kungavalet bekräftades på platsen för Västmännens del sannolikt mitt i den stora skeppsättningen.

Klicka på respektive bild så visas den i större och bättre upplösning. Bildarna visar den gamla Eriksgatan med vadstället som på den tiden var en seglingsbar vattenled från Mälaren norrut och en stenrad som visar den gamla Eriksgatan som gick förbi här.

Den kung som ligger i den stora högen Anundshögen är sannolikt Bröt Anund.

Bröt-Anund tillhörde Ynglingaätten vars status som historisk person är omtvistad. Om han har existerat bör han ha verkat under första hälften av 600-talet. Enligt Snorre Sturlason skall han ha härskat i Tiundaland.

Den främsta källan rörande Bröt-Anund (eller ”Bryt-Önund” som han benämns häri) är Snorres ”Ynglingasagan”. Snorre berättar där att Anund var son till kung Yngvar av Ynglingaätten som stupade i kamp med esterna. Efter honom blev Anund kung i Svitjod. Han skall ha hållit fred i Svitjod och blivit mycket rik. Han hämnades sin far i Estland och byggde sedan vidare i Svitjod. Han röjde land och byggde vägar och kallas därför Bröt-Anund (”väg-Anund”). Han hade en kungsgård i varje storbygd (”husby”), men hans eget land var det uppsvenska Tiundaland. Enligt Snorre var Anund en omtyckt kung och det skall ha varit ”god årsväxt” i landet under hans styre.  Han efterträddes av sin son Ingjald Illråde, som blev den siste kungen av ätten. En möjlig historisksanning är att den väldiga Anundshögen är kung Anunds grav.

Badelunda kyrka ligger i Badelunda socken utanför Västerås.

IMG_2226.jpg

De östra delarna av kyrkan är de äldsta, från 1200-talet. Även om koret senare är ombyggt har kyrkan som en av få i Svealandden under tidig medeltid dominerande romanska formen med ett smalare och lägre kor bevarat. Sakristian och vapenhus är också medeltida. Det finns bevarade medeltida takstolar i långhuset, södra vapenhuset och i sakristian. Träslagen är gran och ek. En äldre och ursprunglig takkonstruktion med bindbjälkar och korsande stödben har funnits i långhus och sakristia.

I klockstapeln finns återanvända medeltida brädor och golvplank med den medeltida tekniken sprättäljning. I grunden påminner konstruktionen om en medeltida tornstapel.

Den nuvarande kyrkan uppfördes troligtvis under andra halvan av 1200-talet och var då betydligt mindre än den nuvarande. Dendrodatering av virkesdelar i långhuset och korets taklag visar att det restes mellan 1228-1242.

IMG_2227.jpg

Till kyrkans äldsta delar hör den östra halvan av långhuset samt delar av koret, som från början var smalare och lägre. På 1300-talet byggdes sakristian, och vapenhuset under första delen av 1400-talet. Innertakets tegelvalv tillkom senare under samma århundrade.

Anundshög hade en betydande roll som tingsplats fram till 1450-talet, då denna flyttades till Badelunda kyrka.

IMG_2230.jpg

År 1912 hittade man spår efter kalkmålningar i vapenhuset, men de togs fram och konserverades först 1959-1960, av Nils Källe. En del av målningarna är daterade till 1540-talet och är tillskrivna Urian Olofssonmedan andra har tillkommit redan på 1400-talet och föreslagits vara av Albertus Pictor Bland motiven finns änglar med Kristus pinoredskap, Guds hand i himlen med solen och månen, Kristus på korset och tre djävlar, varav en håller i ett horn och en rider på en kvinna. Om resten av kyrkan har blivit målad under medeltiden eller 1500-talet är okänt.

IMG_2233.jpg

Äldsta föremålet är ett triumfkrucifix, tillverkat i Mälardalen på 1300-talet. 1929 sattes krucifixet upp på sin ursprungliga plats, i triumfbågen, mellan långhusetoch koret, efter att ha varit undanlagt på kyrkans vind i några decennier.

IMG_2232.jpg

Predikstolen är byggd 1655 av Israel Snickare i Västerås. Den skänktes till kyrkan av Nicolaus Johannis Rudbeckius och har skulpturer föreställande Kristus och evangelisterna .

Dopfunten är tillverkad av täljsten och sandsten och har en åttasidig dopskål. Den skänktes till kyrkan av kyrkoherde Fredrik Arfwedsson 1892.

IMG_2235.jpg

I gravkoret finns de flesta av kyrkans totalt 21 begravningsvapen efter bl.a. ätten Horn.

IMG_2236.jpg

Barockskulptiurerna som står på vardera sidan om altaret föreställer Matteus och Johannes och köptes av kyrkan 1702. Tillsammans med en skulptur av Kristus med pinoredskap som i dag står i gravkoret har de tillhört en tidigare altaruppsats. Möjligen är alla tillverkade av Kaspar Schröder, men även Burchard Precht har föreslagits.

Kyrkan sedd från öst. Till vänster Horns gravkor från 1600-talet. Till höger sakristian samt den östra delen av kyrkan koret. De äldsta delarna från 1200-talet

 

 

 

Ett svar to “ANUNDS HÖG OCH BADELUNDA KYRKA”

  1. ANUNDSHÖG  – EN MEDELTIDA TINGSPLATS OCH DESS HISTORISKA RAMVERK | lennart waaras blogg Says:

    […] https://lennartwaara.com/2020/04/21/anunds-hog-och-badelunda-kyrka/ […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: