TRE MEDELTIDA SLAG SOM BIDROG TILL ATT ENA SVEA RIKE UNDER JARLEN BIRGER MAGNUSSON.

 

Slaget vid Gestilren var det första upproret och stod år 1210 mellan Erik Knutssons och Sverker  den yngres trupper. Sverker den yngre stupade i slaget liksom Birger Jarls far Magnus Minnesköld och Folke Birgersson av Bjälboätten. Slaget är den första händelse där folkungarna skall ha varit inblandade. Genom slaget led den sverkerska ätten sitt slutgiltiga nederlag i maktkampen om Sverige. (Vi återkommer med bilder och vidare text från Gestre i Uppland, där slaget stod, i en senare artikel.)

Slaget vid Sparrsätra utkämpades år 1247 nära Sparrsätra kyrka utanför Enköping.

IMG_1942

Kyrkans äldsta del är sakristian som troligen uppfördes på 1200-talet invid en äldre träkyrka

Fältslaget blev kulmen på folkungarnas andra uppror mot Erik läspe och halte

Folkungarna leddes vid Sparrsätra av tronpretendenten Holmger Knutsson son till kung Knut Holmgersson. Folkungarna förlorade och därmed krossades motståndet mot kungligt centralstyre och skatter. I Skänningeannalerna från omkring år 1290 heter det under år 1247: ”Detta år förlorade Upplands allmoge vid Sparrsäter segern och sin frihet, och man pålade dem spannskatt, skeppsvist och flera bördor”. Dock är det oklart om kungamakten verkligen lyckades ta ut dessa skatter.

IMG_1943

Här strax utanför Sparrsätra kyrka stod slaget.

Enligt Erikskrönikan flydde Holmger till Gästrikland men blev tillfångatagen och halshöggs därefter år 1248. Hans nära förbundne Filip Larsson tvingades gå i landsflykt.

Erikskrönikan författad på 1320-talet, berättar så här:

Folkunge samnade sig ock då och ville konungenom annan tid bestå

Erik konunge lyckades då bätter

och vann då seger i Sparsäther

Folkunga flydde och han tappat

Den blev döder som var skapat

Till Gästringa land flydde Holmger då

Där låt konung Erik han få

och låt sedan hugga honom huvudet av

och låt honom följa vänliga till grav

 

Slaget vid Herrevadsbro år 1251 utkämpades mellan svenska upprorsmän, understödda av legohär, sannolikt främst tysk sådan men även danskar och norrmän, och den svenska kungamaktens styrkor under ledning av Birger jarl. Den traditionellt vedertagna tolkningen pekar ut en bro över Kolbäcksån Herrevadsbro vid Kolbäck i Västmanland. 

Platsen vid Kolbäcksån för slaget vid Herrevadsbro 1251 där Birger jarl besegrade och avrättade upprorsmakare

Här vid Herrevadsbro, en bro över Kolbäcksån för bl a Kungens Eriksgata stod slaget.

De äkta folkungarna anses ha besegrats året 1247 i slaget vid Sparrsätra. År 1250 valdes Jarlen Birger Magnussons son Valdemar Birgersson till kung, åtta dagar efter det att Erik läspe och halte hade avlidit. Det fanns flera som hade anspråk på tronen och året därpå startade stormännen, troligen ledda av folkungarna junker Karl, Knut Magnusson och Filip Knutsson ett uppror, vilket nedslogs vid Herrevadsbro år 1251.

Jarlen fick upprorsmännen i sitt våld. Han lät avrätta ledarna och många av deras män. Avrättningarna vållade ovilja mot Jarlen men efter denna vapenträffning var det lugnt i Svea rike i ett kvarts sekel. Jarlen Birger Magnusson kunde därefter driva igenom vad han ville och stärka kungamakten. Slaget hade därför en större betydelse än flertalet medeltida träffningar.

Både slagen vid Sparrsätra och Herrevadsbro liksom slaget vid Gestilren vill udda hembygdsforskare i Västergötland placera i Västergötland. En stenmonolit har också placerats i Västergötland som minne av slaget vid Gestilren. Ett något märkligt förfarande men möjligen typiskt för amatörmässiga s.k. hembygdsforskare. Ingen slagfältsarkeologi talar för det. En udda rörelse som dock fått visst stöd av den medialt aktiva Dick Harrison. En pikant detalj är att Jan Guillou (KGB-agent, muslimkramare m.m.) bidrar till förvanskningen av svensk historia i sina böcker om Arn där slaget vid Gestilren placeras i Västergötland. All konfliktlogik och historisk realitet talar för Uppland/Västmanland i samtliga tre fallen. Varför skulle Upplands bönder bege sig till Västergötland för att möta kungen i en vapenträffning? Svea rikes absoluta centrum var Uppland allt sedan järnåldern och tidigare, med Gamla Uppsala som tydlig tidig exponent. Se också antalet runinskrifter ca 1300, mer än något annat län.

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: