RUNTEXTER – NÅGRA HISTORISKA KOMMENTARER.

Sonen och jag ägnar oss åt att studera Sverige och de etniska svenskarnas äldre historia. Uppland är en bra bas för sådana studier. Centrum för det blivande Sverige som det varit.

De runstenar som diskuteras här är två av de drygt tusen runstenar som finns i Uppland. Dessa två är inte ovanliga eller märkliga i det stora hela eller på något övergripande sätt. De är dock intressanta och märkliga i förhållande till varandra. De kan berätta lite om hur kristnandet av Sverige kan ha gått till. Både den traditionella asatron och den kristna tron existerade sannolikt under en ganska lång tid parallellt. Indikationer på det framgår när vi granskar stenarna, deras ornamentik och text. De här presenterade runstenarna är från samma tid, fastställda till 1000-talet efter Kr.

Det kanske var så att samma familj och personer under en längre period omfattade båda trosriktningar, för säkerhets skull. Man visste ju inte vilken som var kraftfullast. Några i familjen eller by kan ha antagit  den kristna tron snabbare än andra. Ungefär som att det idag i samma familj/vänkrets kan finnas de som tror på klimatalarmisternas häxor och häxprocesser medan andra insett att det är en vantro. En by kan ha antagit den kristna tron medan grannbyn levde kvar i asatron. De två runstenarna som vi fotograferat visar väl det sistnämnda? De båda avbildade runstenarna ligger inte mer än ca 10 km från varandra. Tio minuter med bil.

På stenen till höger (nr U1155, Hjälteberga Simtuna socken) nedan finns ett tydligt kristet kors ristat och texten lyder i transkriberad form och översatt till nutidssvenska: ”Rolf och Bjart reste stenen efter Raskulv. Gud hjälpe hans ande.” Historien bakom att de reste stenen över Raskulv känner vi inte. Stupat i österled? Vi kan bara spekulera. Något har dock föranlett ristandet av en runsten.

På stenen till vänster nedan (U839, Ryda Kungsgård Nysätra socken) finns inget kors däremot en drake eller en orm och texten lyder transkriberad och översatt till nutidssvenska: ”Amunde och Ödgärd läto resa denna sten efter Anund, sin son, och göra bro.” Var bron som nämns legat har man inte kunnat avgöra. Ingen hänvisning till hans själ eller något kors. Varför man ville markera sonen med en runsten och en bro framgår inte. Anund kan ha stupat under ett vikingatåg i österled men det är en ren gissning. Något hade han gjort för att hedras på detta tydliga sätt med en sten och en bro.

Det är ändock oerhört spännande att dessa texter talar till oss och ger oss både svar och frågor ännu drygt tusen år efter att de ristades av runmästare som levde på att rista budskap i sten för framtiden. Sten är ett resistent material mot tidens tand. Färgen i text och ornamentik är förstärkt i datorn för att göra bilden läsbar.

 

I min och sonens odyssé genom den äldre svenska historien kanske vi skulle ta med sådana figurer som fru Sahlin och herr Reinfeldt. De har ju den bisarra föreställningen -artikulerad i media – att Sverige saknar kultur och historia och att äldre tider bara består av barbari. Det kunde vara lärorik för dem att ta del av Sveriges sofistikerade kultur och samhälle redan i äldre tid.

2 svar to “RUNTEXTER – NÅGRA HISTORISKA KOMMENTARER.”

  1. Lars Tyskling Says:

    Ja, dessa två fd yrkespolitiker är okunnigheten personifierad. När de öppnar truten blir man bara generad. Det är synd, det är skam på Sveriges baner att sådana människor har företrätt landet och folket. Vi som väljare är ytterst ansvariga för förfallet. För att vi inte gjorde uppror, för att vi inte byggde brötar.

  2. Lennart Waara Says:

    Utmärkt Lars. Vi skulle ha byggt brötar och stoppat eländet!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: