Den globalistiske franske presidenten Emmanuel Macron är svårt politiskt skadeskjuten. Om han klarar att klamra sig fast vid presidentmakten visar sig kanske under jul- och nyårshelgen. En helg som artar sig till att bli den intressantaste på decennier. Nu kommer vi att dyka ner i internationell press och alternativa media kommande veckor. Svenska media inklusive statstelevision och statsradio är ointressanta och har visat sig oförmögna att rapportera och beskriva vad som händer i Frankrike. Tyvärr gör en hoper maskerade vänsterextremister vad de kan för att kidnappa revolten. Det blir därför bilder av arresteringar, brända bilar, bråk och tårgas av en reporter som inte förmår djupanalysera de historiska händelserna.
Den arrogante Macron började tro på sin egen märkliga framgång (vanligt att makthavare börjar tro på sina egna floskler se Stefan Löfven) och såg sig som någon slags ledare i världen och gick snabbt i säng med den likaledes skadeskjutna (av bland andra Alternativ fur Deutschland, AFD) och öst-tyskt uppfostrade (glöm inte det) Angela Merkel.
Med Macron allvarligt politiskt skadad försvagas också globalismen som Macron gjordes till ledare för. Uppdragsgivarna Rothshields/Soros (Macron har en bakgrund som delägare och bankier hos Rothshields) kanske satsade på fel häst. Möjligen har också dessa finansoligarker tillfälligt försvagats, men sannolikt inte. Världens globalistiska ledare är, som någon påtalat, inte ”fler än att de ryms i en förortsbuss.” Tror någon att det är svenska medborgares rättigheter och välfärd som är deras bekymmer?
Klimatalarmismen som en viktig del av globalisternas agenda och politik har nu försvagats. Romklubben med Anders Wijkman tog beslutet att använda klimatfrågan till att skrämma upp medborgarna (franskans citoyen från franska revolutionen) för att bryta ner nationalstaten. Macron gjorde sig till ledare och ville visa hur en slipsten skall dras. Vi hoppas att det franska upproret internationellt utvecklas till ett rejält nederlag för klimatalarmismen.
Alldeles oavsett hur det franska politiska upproret slutar, det kan fortfarande krossas och slås ner, så är det en historisk händelse och ett ljus i mörkret! Glöm inte att ljuset ofta har kommit från Frankrike! Den Franska Revolutionen, blodig som den var, resulterade i att de medborgerliga fri- och rättigheterna fastslogs och bildade mönster för alla västerländska civilisationer. Vi i Sverige har än i denna dag anledning att försvara de medborgerliga fri- och rättigheterna emot hot och inskränkningar från makteliten.
Vid många viktiga historiska skeden har Frankrike inspirerat till och varit en civilisationens föregångare.
Upplysningstiden var för hela den civiliserade världen en viktig kulturhistorisk rörelse under främst 1700-talet med epicentrum i Frankrike under Francois de Voltaire och encyklopedisterna. Upplysningens kanske viktigaste idé var tron på människans förnuft. ”Alla människor är kapabla att tänka själva”. Man skall inte okritiskt tro på sådant som makthavare och andra auktoriteter hävdar. En tanke som är viktigare än någonsin! En annan idé under upplysningen var att samhällen utvecklas bäst av jämlika människor i samverkan. Det rationella tänkandet var en viktig del i upplysningen.
Glöm heller inte vad Napoleons legacy medfört. Den viktigaste kvarlevande reformen är att Napoleon sammanställde de olika lagböckerna till en enda bok Code Napoleon/Code Civil som den kallas. Den har många länder kopierat. I det närmaste alla västländer har lagar från Napoleon. En parentes är att Napoleon också officiellt införde det metriska systemet och metoden med jämna nummer på ena sidan gatan och ojämna på den andra.
Just nu känner jag en eufori och ett hopp jag inte känt på länge.
Vive la France!
PS. En parentes i sammanhanget är att studentrevolterna 1968 också startade i Paris och spreds över Europa. Studentrevolten slogs ner men hade på vägen erhållit stöd hos delar av det arbetande franska folket. Naturligtvis var Britt och jag i Paris sommaren 1968 och upplevde, men deltog självfallet inte, i gatustriderna och de enorma demonstrationstågen. Frankrikes dåvarande president general De Gaulle satt i sitt privata hem i Colombey les Deux Églises (där han också avled 1970 och är begraven), i Paris vågade han inte stanna, och darrade av oro för vad som skulle kunna hända!
lennart waaras blogg 
Kommentera