Nationalmuseum i Stockholm har öppnat igen efter ombyggnad och renovering . Museet har haft som uppgift att visa och värna traditionell svensk konst och design som en del av det nationella kulturarvet. Det framgår redan av namnet, Nationalmuseum. En typ av museum som alla kulturländer håller sig med!
Nu är dock något på väg att gå riktigt fel!
Framför Anders Zorns målning ”Midsommardans” har en monter placerats med ett antal plastförpackningar med strimlade dalahästar. ”Verket heter ”How to cook souvenir” och har gjorts av en viss Peter Johansson i kulturkretsar känd för att ha ansökt hos Falu kommun om att få riva Carl Larsson-gården i Sundborn.
Johanssons malplacerade tilltag måste förklaras. Besökare kan därför läsa att verkets syfte är att ifrågasätta den nationella identiteten och ge den ett bäst före-datum.
Även Anders Zorns ”Midsommardans” – en världsberömd målning – har försetts med en text som menar att Zorn med sitt verk ger en falsk bild av svenska traditioner och svensk historia.
Johanssons installation försvaras av ledningen och av Bolibompaminister Alice Bah Kunkhes Kulturdepartement utifrån de PK-ideologiska uppgifter som lagts till Nationalmuseums uppdrag. Tidigare har uppgiften legat på äldre och traditionella konstformer. Nu skall verksamheten präglas av ”kulturell förnyelse” och ett ”jämställdhets- och mångfaldsperspektiv”. Ett traditionellt Nationalmuseum förstörs over night och in träder en postmodernistisk PK-ideologisk institution!
Nationalmuseets ledning har också plockat bort verk som kan påminna om svensk nationalism. Den ikoniska ”Karl XII:s likfärd” av Gustaf Cederström har försvunnit. Den saknar konsthistoriskt värde och är bara intressant för dem som umgås med en förlegad nationalromantik och nationalism. För den som i likhet med undertecknad är så gammal att vi har läst historia i skolan är bilden fast etsad på näthinnan från skolbokens kapitel om Karl XII.
Istället har Nationalmuseum skapat utrymme för att visa original logotypen för Fi (Feministiskt initiativ) som exempel på modern design. Ja, det är faktiskt sant! Helt i linje med den postmodernistiska genus ideologi som är förhärskande i landet Sverige!
Lika ideologiskt självklart är det att namnet ”Nationalmuseum” anses politisk inkorrekt och ett namnbyte förordas av kulturetablissemanget. Ett namnbyte får stöd från Sveriges Radios kulturredaktion där man tycker att museets namn är ”en sko som klämmer”.
23 oktober 2018 kl. 19:30 |
Alltså, jag blir nedstämd, ledsen över att dårfinkarna fortsätter att härja i våra institutioner. Nu, när de auktoritära sk progressiva, rent konkret är på väg att förlora slaget om själarna, så tillåts de att också förstöra mitt Nationalmuseum, där jag tillbringat en hel del tid med studier. Det värsta är att man känner sig ”kränkt”, ja kränkt på riktigt. Det gör jag alltid då någon försöker förminska mig som individ, när något förnumstigt försöker med lumpna metoder pracka på mig en förenklad bild av något, eller säger: ”Jo, du Lasse, två och två blir fyra. Räkna på fingrarna så får du se.” Och då vill jag svara: ”Hallå där, tänkande stubbe, går det så trögt däruppe att du tror att du kan tilltala vuxna människor som du tilltalar dina barn. Jag studerade dessa tavlor och reflekterade över dem innan du ens var född.”
24 oktober 2018 kl. 6:15 |
Ja, som du skriver, egentligen är detta ett sorgens tecken bortom det fattbara! Skall aldrig detta ideologiska vansinne ta slut? Hur djupt skall Sverige förstöras innan folket reser sig och kastar ut patrasket?
24 oktober 2018 kl. 6:39 |
I sak helt rätt, men….
Nationalmuseum, i dagarna återöppnat i beundransvärt skick efter mångårigt renoveringsarbete, blir givetvis inte förstört för all framtid för att en monter med ideologiskt skräp är placerad under en allmänt beundrad tavla. Effekten på den breda allmänheten kommer med säkerhet inte att bli den som utställningskuratorerna tänkt sig, utan kan tvärtom bli en ögonöppnare för den massiva PK-propaganda som genomsyrar samhället, vilken Peter Johanssons nihilistiska sk. konst är en utmärkt illustration av. Min realistiska förhoppning är att majoriteten av besökarna kommer att tillsammans med en känsla av nationell stolthet över sitt återuppståndna museum, lämna byggnaden med en harm och en framtida insikt som kommer att hjälpa dem att se ett mönster i den kulturella, politiska och nyhetsförmedlande offentligheten.
Kanske borde vi tacka den som kläckte den briljanta idén att förminska Zorns mästerliga tavla med en monter kultursmuts?
Janne
24 oktober 2018 kl. 7:53 |
Jag hoppas att du har rätt men fruktar att du har fel. Det blir värre innan det vänder. Men, vänder det kommer det att göra! Senast vid valet 2026 har vi konservativ majoritet i Sverige och kan påbörja återuppbyggnad och restauration av ett civiliserat, kulturellt och nationalistiskt Sverige. Man kan hoppas – som du gör – att tilltaget är så galet att det retar upp den vettiga den av intelligentian och som agerar. Dock, finns inte många tecken – vid sidan av de vanliga konservativa reaktionerna – på det. Värst är ändock att ta bort Karl XII:s likfärd. Ikonisk och dessutom en majestätisk målning i alla avseenden. Även om den inte är historiskt ”sann” så är den sann i en högre mening!
24 oktober 2018 kl. 10:40 |
Den officiella förklaringen till frånvaron av Cederströms målning, att den saknar aktualitet, är lika patetisk som felaktig – sökandet efter nationell identitet genom symboler och myter är större i Sverige i dag än på mycket länge, sedan kan man gilla det eller ej. Smutsen i montern visar dock klart hur museets ansvariga ser på saken.
Vem skulle komma på tanken att ta bort Rembrandts ”Batavernas ed” med förklaringen att den historiska legenden saknar aktualitet?
Personligen ser jag fram emot att besöka huset på Blasieholmen, men väntar tills den värsta hajpen är över.
Janne