Låt oss ta diskussionen om det politiskt mediala fenomen som går under namnet Almedalsveckan.
Vi tycks (i varje fall till dels) vara överens om att det är ett elitprojekt. I min diskurs handlar det om att kärnan i Almedalsveckan är att big-government och big-media tillsammans med lobbyister från privata och offentliga organisationer och horder av konsulter träffas för att driva/besöka seminarier, diskutera och umgås under trevliga former.
På denna semi-demokratiska grund har ett antal privata, halvprivata och ideella organisationer hakat på! I den mån kostnaderna tas av medlemmarnas avgifter och inte landar i skattekollektivet så har jag inga invändningar! I sådana fall är det upp till medlemmarna att ta diskussionen med sina organisationsledningar om nytta mot kostnad! Jag har självfallet heller inga invändningar mot dem som deltar privat och själva tar kostnaderna för resa, uppehälle och vistelse!
Att det är privat givande och trevligt att vistas i Visby under en vecka under den ena eller andra kreativa förevändningen tvivlar jag inte på, inte heller på att det är väldigt trevliga och engagerade människor som besöker veckan. Jag känner ju personligen ett antal av dem! Vad alkoholen anbelangar så finns rapporter från media, besökare och deltagare som talar ett tydligt annat språk! Jag har själv sett hyggligt namnkunniga personer delta ”bladiga” på t. ex. Belinda Olssons debattprogram i SvT! Undviker att nämna namnen! Det vore sannolikt straffbart förtal!
Det är inte min huvudinvändning. HUVUDINVÄNDNINGEN i min diskurs är följande: Nyttan med Almedalsveckan är huvudsakligen privat för besökande och deltagande personer. Det är naturligtvis berikande och stimulerande att under trevliga former diskutera och bryta uppfattning med andra kunniga och intelligenta besökare.
Det som är störande (för väldigt många av oss ute i landet) är att nyttan i all huvudsak är privat/halvprivat medan kostnaden i vanlig ordning skall tas av skattekollektivet. Det är ett vanligt fenomen i socialistiska samhällen eller samhällen med ett i grunden skattesocialistiskt tänkande, där Sverige är arketypen.
Om ni som besöker Almedalsveckan också privatiserade kostnaderna så skulle jag och många andra ha stor respekt för det och inga invändningar what so ever! Om det verkligen vore fallet generellt.
Därvid är Medeltidsveckan i Visby ett föredöme. Deltagarna står själva för sin outfit, resa, uppehälle och verksamhet i Visby under en veckas ”lajvande.”
Medeltidsveckan har by the way stora likheter med Almedalsveckan! Inte minst ”lajvandet”. Det vill säga att under en vecka gå in i en alternativ verklighet som man kan låtsas att man styr och påverkar. För det arbetande folket ute i landet, ”verklighetens folk” (ett utmärkt begrepp myntat av Göran Hägglund som väl sannolikt blir hans politiska legacy), ter sig verksamheterna under Almedalsveckan förvillande lika Medeltidsveckan just i meningen att den handlar om en alternativ låtsad politisk och samhällelig verklighet som inte är till någon som helst nytta eller betydelse för oss ute i landet (vischan med ett södermalmsjournalistiskt begrepp). Det kommer inte ut något ur/under veckan som påverkar eller ändrar de sociala, ekonomiska och strukturella förhållanden vi lever med/under. Mer än att vi skall betala för ännu ett halvprivat nöje för eliten (big-government, big media ett consortes). Om det därför vore så att de som besöker Almedalsveckan också fotade notan så vore ingen ute i landet upprörd, men det gör dom inte! Kostnaderna kollektiviseras!
lennart waaras blogg 
Kommentera