Jag vet att man i en intellektuell civiliserad diskussion inte bör skriva det jag nu ämnar skriva om en enskild person. Men det är nödvändigt att försöka förstå! Det har gått för långt. Personen har tunga ministerposter i Magdalena Anderssons socialdemokratiska ministär.
Ministern är farlig, med totalitära lagförslag, vedervärdiga förlöpningar, brist på intellektuell hederlighet och saknar normala behov att tala sanning (ja, det är kraftigt pejorativa ord som bör användas med extrem restriktivitet, men tyvärr relevanta här). Lögn är en rutinmässigt medveten aktivitet för honom. Allt är tillåtet bara det tjänar den socialdemokratiska maktklanen.
Frågor man osökt som iakttagare av rikspolitiken ställer sig är: hur står det till med ett politiskt parti som tar in och låter en figur som Morgan Johansson husera fritt i det offentliga rummet. Har han hållhakar på partiledning och statsminister? Hurudant är hans mentala tillstånd?
Hans nästan dagliga utspel får en allt säregnare prägel. De har sällan något med verkligheten att skaffa. Ofta är det rena fantasifoster sprungna ur en närmast solipsistisk hjärna. Eller, så presenteras totalitära anslag mot svenska folkets demokratiska fri- och rättigheter med lagförslag som urholkar Grundlagen.
”Högern” med L, KD och M som samarbetar med SD är ”nazistanhängare”, ”trump-supporters” (halva USA:s befolkning) och ”Putinkramare”. För att nämna det senaste mediala utspelet.
Är det misstroendeomröstningen i riksdagen, som han klarade med en rösts marginal med hjälp av en kommunistisk PKK-kurd, som spökar och plågar honom?
Är förklaringen en psykopatisk personlighet som utvecklats till sjukdom? Förvärrad ”small man complex”? Mobbad i unga år? Trauman som plågar? Ex-frun, som ansluter sig till Sverigedemokraterna? Cherchez la femme.
Han måste bort från regeringsmakten!
PS.
Tänk er! Ett partihögkvarter (gissa vilket) skickar ut fula kepsar (typ amerikansk baseball) med namntryck: MAGDA
Lokala politruker går sedan omkring bland folk med kepsen. Det skrattas gott. Av artighet i smyg.
True story!
lennart waaras blogg 
Kommentera