Migranterna är problemet med och i sjukvården inte lösningen, som främst vänsterfolk och socialdemokrater, tror baserat på selektivt utnyttjad statistisk av anställda i sjukvårdssektorn. De driver en propagandistisk tes bortom intellektuell sans och balans.
De socialistiska propagandisterna i S m.fl. utgår till att börja med ifrån utbudssidan. I inget annat ekonomiskt eller produktionsmässigt sammanhang analyser man sektorns/produktionsenhetens utbud först och därefter marknadens (i vid mening) efterfrågan. Så fungerade den som en naturlig följd kollapsade kommunistiska planekonomin. En centralkommitté beslutade vad som skulle produceras nästa år. Det som producerades var vad folket fick hålla till godo med. ”Take it or leave it”. Det planekonomin (som är att likna med dagens offentligt producerade sjukvård) producerade var ”nubb när det behövdes spik”. En Trabantbil (”Trabi”) med 15 års väntetid när folket ville ha BMW. Det sistnämna blev tydligt när gamla DDR (Tyska Demokratiska Republiken, sossarnas kära föredöme) rasade samman, imploderade, under tyngden av den egna orimligheten. Det såg jag på nära håll i Östtyskland (DDR) åren efter murens fall. Folket köpte begagnade BMW och körde ihjäl sig eftersom de inte var vana vid att hantera en potent bil.
Denna utvikning har sin plats. Det är nämligen så här den svenska offentliga sjukvården produceras. Det är offentlig planekonomi i sin prydno. Nåja, i sin katastrofala ineffektivitet. Mer skattepengar krävs löpande, inkompetenta, lågkognitiva och icke fungerande personer anställs och det som kommer ut är ”less bang for the buck”. Mindre produktion för varje skattekrona och anställd som sätts in.
Tänk er tillverkaren av Volvobilar. Tänk om det skulle börja med att analysera och maximera det möjliga produktionsutbudet och tillverka för lager oavsett efterfrågan. Företaget skulle snabbt få problem med lönsamhet och överlevnad. Nej, idag utgår företaget ifrån efterfrågan på Volvobilar till den grad att bilen tillverkas först efter att din beställning och dina specifikationer föreligger. Så fungerar lönsamma och livskraftiga företag idag men inte den offentliga sjukvården.
Så borde också analysen av sjukvården göras om den var intellektuellt hederlig och ekonomiskt kunnig.
Socialdemokrater och deras socialistiska svans i C, MP och V skyller ökande efterfrågan på hälso- och sjukvård på att befolkningen blir äldre. Det är sant men inte huvudproblemet med sjukvårdens efterfrågeproblem.
Huvudproblemet, par preference, är de närmare två miljonerna muslimska migranterna och deras avkommor från Mellanöstern och Afrika.
De efterfrågar sjukvård och tandvård i högre grad än etniska svenskar. Gruppen muslimska migranter från Mellanöstern och Afrika har som grupp en överefterfrågan på sjukvård i förhållande till deras relativa andel av befolkningen. Det kan ha flera förklaringar: Ovana vid fri sjukvård, man söker den för minsta myggbett. Ovana från hemländerna av att hantera fria offentliga nyttigheter. Sämre fysisk status generellt än etniska svenskar. Socialsekreterare, migrationsspecialiserade advokater och andra migrantprotagonister ”upplyser” gruppen vilka rättigheter och nyttigheter de har ”rätt till”, trots att de inte bidragit med en enda krona i skatteintäkter. Eftersom de inte arbetar och betalar skatt upplever de aldrig kostnadssidan av offentliga tjänster, som ses som fria nyttigheter. En del som intervjuats tror att det är FN som betalar. Allt som är gratis överutnyttjas grupper som har en lägre grad av civilisatorisk uppfostran i kombination med lägre kognitiva förmågor och inte ser/förstår kostnadssidan.
Ett specifikt exempel.
Ett riksdagsbeslut från år 2013 är visar problemet. ”Sjuklövern” med undantag för Sverigedemokraterna röstade för ett genomförande av Socialutskottets betänkande 2012/13:SOU 20 med titeln ”Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd”. En illustrativt ohemul tolkning av tramsfrasen ”allas lika värde”. I praktiken innebär tolkningen att den etniske svensken är mindre värd, som tvingas betala med skatter men trängs undan av nämnda gruppers överefterfrågan med långa väntetider för vård som konsekvens.
Det riksdagsbeslutet startade en rullning av skattebetalarnas pengar utom kontroll. SvD konstaterar i en artikel: ”Kostnaderna för vård till personer som vistas i landet utan tillstånd har ökat kraftigt i takt med att gruppen växt – och väntas stiga ytterligare kommande år”.
Antalet som lever illegalt i Sverige har ökat år för år. Sanningen är att ingen vet idag hur många som vistas illegalt i Sverige men som ändock kan utnyttja skattefinansierade förmåner. Uppskattningar landar på över 100 000.
Vad gäller sjukvård innebär regelverket från juli 2013, enligt nämnda riksdagsbeslut, att papperslösas rätt till vård lagstiftats. Det betyder att personer som håller sig undan verkställandet av utvisnings- eller avvisningsbeslut (”gömda”, dvs korrekt uttryckt illegala) eller personer som vistas i landet utan att ha ansökt om tillstånd för detta (”papperslösa” märkligt namn, illegala är korrektare) har laglig rätt till subventionerad vård i samma utsträckning som asylsökande som befinner sig i Sverige.
Papperslösa barn (personer som inte fyllt 18 år) ges rätt till gratis:
- Fullständig vård
- Regelbunden fullständig tandvård
- Läkemedel
Gömda och papperslösa vuxna ges rätt till:
- Akut vård och behandling
- Vård som kan motverka ett mer allvarligt sjukdomstillstånd.
- Mödrahälsovård
- Preventivmedelsrådgivning och vård vid abort
- Hälsoundersökning (om den enskilde in redan har fått det)
- Tandvård som inte kan vänta
- Läkemedel som omfattas av lagen om läkemedelsförmåner
- Smittskyddsinsatser
Det förtjänar nämnas att landsting redan innan beslutet trädde i kraft hade möjlighet att erbjuda vård upp till samma nivå som gäller för bosatta inom landstinget.
Sedan juli 2013 har papperslösa (dvs illegala) barn dessutom rätt att gå i skolan.
Så ser problemet ut om man gör analysen av sjukvården intellektuellt korrekt. De muslimska migranterna från Mellanöstern och Afrika har skapat en gigantisk överefterfrågan på hälso-, och sjukvård samt tandvård. Det har medfört kostnadsexplosion, undanträngningseffekter för etniska svenskar (tydligt under den s.k. pandemin då migrantgrupperna upptog stora delar av akutvården) och ett problem med bemanningen (utbudet). Grundproblemet löses endast och enklast genom att utvisa de muslimska migranterna inte genom att anställa lågkognitiva, lågkompetenta och icke fungerande afrikaner och araber i sjukvården. Sjukvården har nu fått patienter (i synnerhet äldre etniska svenskar) som regelmässigt inte förstår vad dessa personalgrupper säger, ty även för enkla arbetsinsatser måste man behärska det svenska språket. Anställning av dessa grupper har omvittnat skapat ökande krav på arbetsinsatser från den normala svenska personalen för att täcka upp migrantgruppernas bristande kompetens och arbetsinsatser.
Slutsatsen är således att de muslimska migranterna från Mellanöstern och Afrika är ett dubbelt problem, de har skapat en strukturell överefterfrågan på hälso- och sjukvård som sedan skall lösas med ett utbud av nyanställda muslimska migranter som inte klarar av arbetet i sjukvården på grund av låg kompetens och låga kognitiva förmågor.
lennart waaras blogg 
30 juli 2022 kl. 10:44 |
Det är klart att om man plockar in en miljon nya invånare i landet. människor som dessutom är mer vårdkrävande, så fordras en en enorm tillströmning av kompetent personal och resurser i övrigt. Det handlar om tusentals utbildade personer. Det finns inte en chans att klara detta på kort tid. Denna rent matematiska fråga har helt kommit bort i debatten. Om man tittar på tandvården där tillgång och efterfrågan låg i fas bara för några år sedan så har läget blivit akut på många håll. I Norrbotten har regionen slutat med de tandvårdsavtal som varit räddningen för många äldre. Nu får alla vänta i en lång kö. Alla utom de så kallade ensamkommande. Praktiskt taget varenda elev gick till tandläkaren, ibland titt som tätt. Undra på att det blir körer. Men dessa enkla samband finns inte bland politiker och i media.