Rapport från exkursion med JW till Ölands runsten nr 36 som idag står alldeles vid den östra landsvägen i Bjärby i Runstens socken. Ja, socken heter Runsten.
I en äldre skrift (Rhezelius, Monumenta Runica in Ölandia) anges att runstenen: »Lågh till broo, restes opp 1634.» Bron som omtalas är Bjärby bro. Den är senare flyttad till den nuvarande platsen vid landsvägen.
Runstenen är huggen i kalksten och från 1000-talet e. Kr.
Translitterering av de huggna runorna:
x h[a]rfriþ[r * auk] * uiþbiurn x litu x raisa x stain x þina x at x f[as]tulf x faþur sin
siklauk x lit raisa aftiR bunta x sin x han x iaR x krafin x j * kirikiu x
Transskription:
Hœrfriðr auk Viðbiorn létu rœisa stæin pænna at Fastulf faður sinn. Siglaug lét rœisa œftÍR bónda sinn. Han iaiR grafinn i kir{i)kiu.
Översättning till nutida svenska:
Härfrid och Vidbjörn läto resa sten efter Fastulf, sin fader. Siglaug lät resa efter sin make. Han är begrafven i kyrkan.
Kommentar.
En intressant lärdom är att stenen, som är ristad under 1000-talet och kristen med ett kors, upplyser om begravning i kyrka, av den som hedras på runstenen. Det är unikt. Runstenen har, efter en tidigkristen begravning i en kyrka, sannolikt rests i hembyn på ättebacken. Var den nu kan ha legat? Det innebär att denna socken redan på 1000-talet hade en byggd kyrka i trä eller möjligen kalksten. Vilken kyrkan var och var den låg döljer sig i de tusenåriga historiska dimmorna. Det kan vara Bjärby kyrkas tidigaste föregångare. Men det vet vi inte. En arkeologisk utgrävning under Bjärby kyrka skulle kunna svara på frågan. Finns det lämningar och artefakter efter en tidigkristen kyrkobyggnad? Är det i så fall i denna Bjärbys allra första kyrka, den på runstenen nämnde, Fastulf ligger begraven?
Jag har studerat och beskrivit i text och bild ett stort antal runstenar främst i Mälardalen. Men denna sten är den enda jag påträffat som i runtexten omtalar en begravning i en kyrka, sannolikt en hedrande plats redan på den tiden. Många runstenar, men långt ifrån alla, från 1000-talet är kristna med kors eller hänvisningar i runtexten till hans eller hennes ”själ”.
Det var speciellt intressant att besöka och studera denna runsten.
Text och bild: Lennart Waara
lennart waaras blogg 
Kommentera