ROBERT MUSILS ”MANNEN UTAN EGENSKAPER”.

Författaren

Robert Musil föddes i Österrike år 1880. Fadern härstammade från gammal österrikisk adel. Robert Musil var utbildad officer och ingenjör. Han studerade filosofi i Berlin och året 1908 erövrade Robert Musil sin doktorsgrad med avhandlingen ”Om Mach´s teorier”. Men också som G.H. von Wright påpekar ”Som monument över en generations intellektuella kris är nog till sist hans roman viktigare än den lilla doktorsavhandlingen.” Författarens olika utbildningar har otvetydigt avsatt spår i boken. Han arbetade dessutom som bibliotekarie och var anställd vid utrikesdepartementet. Han deltog i första världskriget vid den italienska fronten. 

Efter kriget började Robert Musil arbeta på sitt magnum opus ”Mannen utan egenskaper”. Verket kan sägas utgöra en litterär bro mellan den traditionell och modern litteratur. ”För mig framstår Musils verk på många sätt som den moderna romanen par excellence” som Lars Gustafsson skriver i en av essäerna om Musils verk i ”Stunder vid ett trädgårdsbord”)

Den första volymen publicerades 1930 och den andra 1932. Efter nazisternas maktövertagande 1933 lämnade Robert Musil Tyskland där han varit bosatt och slog sig ner i Wien. År 1938 flyttade han till Schweiz där han dog 1942. Vid sin död var han glömd och ekonomiskt utblottad. 

Den svenska översättningen

På svenska finns ”Mannen utan egenskaper” i fyra volymer utgivna 1961, 1963, 1970 och 1983. De tre första delarna är översatta av Irma Nordvang den fjärde av Lars W Freij som 1998 kom med en utökad upplaga av det fjärde bandet. Robert Musil arbetade med verket fram till sin död. Det färdigställdes aldrig helt. Som översättningsprestation kan ”Mannen utan egenskaper” jämställas med den nya Bibelöversättningen och Gunnel Vallquists översättning av de sju volymerna av ”På spaning efter den tid som flytt”.

En kommentar

I min värld är Robert Musils verk ”Mannen utan egenskaper” litterärt, med avseende på verkshöjd, att jämföra med Marcel Prousts ”På spaning efter den tid som flytt”, James Joyces ”Ulysses” och Fjodor Dostojevskijs ”Bröderna Karamazov, ”Brott och straff”, ”Idioten” och ”Onda andar”. Världslitteratur av högsta lödighet,  ”…, mannen utan egenskaper är ändå ett mästerverk”? (Lars Gustafsson i a.a.)

Jag känner större samhörighet och intellektuell gemenskap med Ulrich, huvudpersonen i ”Mannen utan egenskaper”, än med den vankelmodiga, märkligt veka och undflyende huvudpersonen (Proust själv?) i Prousts huvudverk. ”Ulrich, denna unika romanfigur, som i motsats till nästan alla andra romanfigurer tillåts reflektera precis lika mycket som sin författare”, som Lars Gustafsson skriver i den nämnda essän. Båda nämnda verk är dock läsupplevelser av ojämförlig kvalitet och verkshöjd.

Handlingen

Handlingen i ”Mannen utan egenskaper” utspelar sig i Wien strax före första världskriget och slutfaserna av den österrikisk-ungerska monarkin. Huvudperson är den intellektuelle Ulrich, som delvis ställer sig utanför samhällets krav, och hans syster Agathe. Boken utforskar teman om modernitet och människans plats i 1900-talets samhälle. Teman som i hög grad fortfarande är aktuella och levande frågeställningar för en fristående intellektuell

Huvudpersonen Ulrich blir på olika sätt involverad i den så kallade ”parallellaktionen”, som var en aktion för att manifestera Österrikes makt med utgångspunkt att högtidlighålla kejsarn Frans Josefs 70 år på tronen. Historien kretsar kring den österrikiska aristokratin och byråkratin och dess strävan att undersöka av vad den österrikiska folksjälen består av. Sådant kunde man skriva om och analysera då. Om man idag försöker beskriva och analysera den svenska folksjälen blir man antagligen kallad rasist och högerextrem om inte värre.

Ulrichs ”egenskapslöshet” syftar på hans ovilja att helt inlemma sig i det samhälleliga och sociala livet. Egenskapslösheten är samtidigt ett uttryck för de multipla impulser och intellektuella komplikationer som kan hämma mångsidiga och djupt begåvade människors handlingsförmåga. Ulrichs ”brist på egenskaper” kan därför också ses som en styrka, som en ökad möjlighet att inte låsa sig som intellektuell och social agent. Det kan naturligtvis också i vissa fall utvecklas till en oförmåga att hänge sig och välja livsväg. På så sätt kommer Ulrich att bli en, även för nutida läsare, intressant och mångbottnad personlighet som försöker finna sin plats i livet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: