Så presenterar sig Olle Montanus i Strindbergs ”Röda rummet” och så brukar vi också presentera oss ute i landet vid möten med nya bekantskaper.
Familjen har sedan 2007 slagit ner bopålarna i Surahammar i Västmanland (med en oerhört viktig replipunkt vid Våtsjön längst upp i Kilsbergen på gränsen mellan Närke och Värmland) i den del som utgör södra delen av Bergslagen. Gränsen mellan Mälardalen och Bergslagen i Västmanland går genom Hallstahammar.
Vi har genom åren bott 13 år i Uppsala, 2 år i Borås, 3 år i Stockholm, 6 år i Täby, 11 år i Västerås, 7 år i Örebro och nu 14 år i Surahammar. Jag är född i Tornedalen men uppvuxen i Hallstahammar mellan 1946 och 1966 medan hustrun Britt är född och uppvuxen i Surahammar. Vi är således i någon mening marinerade i bruksmiljö och brukskultur, även om vi flydde instängdheten så fort vi kunde. Vår värdegrund är genuin etnisk svensk arbetarklass men nu vordna intellektuell medelklass och återbördade till den sig förändrade samhällskulturen i de gamla brukssamhällena.
Vi har flyttat allt längre ut på vischan. Det har inneburit och innebär klara intellektuella fördelar. Det är lätt, näst intill omöjligt att inte se och fokusera Stockholms maktklaner i media och politik. Perspektiv förskjuts och förändras med det geografiska avståndet till metropolen. Det är oundvikligt. Maktklanerna i media, statsmedia och politik utgörs av ett litet kotteri av vänsterliberaler, SAP-socialister och allmänna klimatstollar som umgås med varandra, byter fruar och partners med varandra och super sig samman. Därav den enormt samstämmiga ideologiska och identitetspolitiska PK-bild de sprider. En ideologisk bild av tillvaron som stämmer för det lilla fåtalet i maktklanerna i politik och media, boende i skyddade enklaver, men inte för några andra i landet. Det stora förfallet och förstörelseverket som de korrumperade maktklanerna skapat syns och upplevs in på bara skinnet ute i landet. De belönas sedan med lukrativa tjänster hos globalister och bankoligarker, betalade med etniska svenskars skattepengar som i fallet med Reinfeldt (20 mkr från Bank of America första året) och Löfven.
Att sedan det stora partiets anhängare och politruker är blint lydiga och trogna de ukaser som kommer från partihögkvarteret är en annan fråga. Den sidan av den pågående folkliga hjärntvätten och indoktrinering ser vi också i Surahammar.
Surahammar är fortfarande i mångt och mycket en idyll (socialt, geografiskt, kulturellt inklusive miljön runt kanalen och ån och de brukshistoriska minnesmärkena) och inte så illa drabbat av mångkultur och folkutbyte som vår södra grannkommun som mest liknar lilla Mogadishu. Surahammar är också ett av de mest lokalpatriotiska – med rätta och i positiv mening – lilla samhälle jag upplevt. Surahammar är fortfarande ett lugnt och tryggt litet brukssamhälle i Sveriges mitt med järnbruksanor tillbaka till Gustav Vasa. Järnvägshjulen som producerats och produceras i Surahammar är berömda. Med internet (information och bokköp) och ett lysande lokalbibliotek är det fullt möjligt att följa den avancerade internationella intellektuella debatten och litteraturen från Surahammars horisont (i intellektuell mening en fördel) samtidigt som man kan leva ett stilla liv bortom kaos, folkutbyte och otrygghet.
Surahammar är tätort i kommunen. Den största privata arbetsgivaren är ståltillverkaren Surahammars bruk AB med anor från 1500-talet.
Redan under Gösta Eriksson Vasa fanns sannolikt i Surahammar en hammare. År. 1637 uppfördes en hammare av Axel Oxenstierna på den plats där det nuvarande bruket ligger. 1866 började järnvägshjul och axlar att tillverkas och har sedan dess varit en viktig del av produktionen.
Ingenjören vid Brukets dotterbolag Vagnfabriks-Aktiebolaget i Södertälge (Vabis) Gustaf Eriksson byggde Sveriges första bil med förbränningsmotor en fotogenmotor. Vabis första bil kom ut på marknaden år 1901.
På MC-museet finns en körbar replika av den bilen.
Stenhuset används för konstutställningar där jag vid ett par tillfällen haft förmånen att ställa ut natur- och fågel-fotografier.
Nu också några korta ord om Västmanland, detta historiskt viktiga landskap mitt i Sverige som i historisk och ekonomihistorisk betydelse bara står Uppland efter. Järnmalmen från den västmanländska bergslagen var grunden för stormaktsväldet. En export som startade redan under tidig medeltid och var viktig för att Uppland kunde bli politiskt centrum vid skapandet av Svea rike.
När makten historiskt har tagit sig friheter har ofta motståndet och upproret kommit från Västmanland och vår nordliga granne Dalarna. Engelbrekt Engelbrektson är ett tydligt exempel liksom Gösta Eriksson Vasa som samlade dalkarlar och på marschen mot Stockholm, också västmannakarlar, för att erövra makten och kasta ut marodörerna. Det är möjligen dags för ett liknande uppror igen.
Västmanland är ett landskap i Svealands mitt och därmed också centralt placerat i Sverige.
Västmanland delas traditionellt in i Bergslagen och Mälardalen. Gränsen går i höjd med Hallstahammar.
Västmanland eller ”västmännens land” har fått sitt namn i geografisk jämförelse med Uppland, som var central bygd redan under järnåldern och varifrån svearna utgick när man samlade Mälarbygderna under sin ledning och så skapade centrum i det blivande Svea rike
Efter inlandsisens avsmältning befolkades Mälarlandskapen västerifrån, vilket finns belagt genom arkeologiska fynd. Bondenäringen från 4000 f.Kr.har liksom bronsålderns olika perioder avsatt många arkeologiska fynd.
Sverige befolkades söderifrån för ca 20 000 år sedan, Bjärehalvön var den första del av Sverige som steg ur havet. När isen försvann i Mälardalen var den fortfarande 4 km tjock i de norra delarna. Det är ett förhållande som påverkar analysen av hur Sverige befolkades och av vilka.
Landskapet har 20 000 kända fornlämningar. En övervägande del av fornlämningarna utgörs av gravar från yngre järnåldern och särskilt betydande är gravfältet Anundshög (som jag skrivit om på min blogg) med skeppssättningar från vikingatiden. Västmanland har 45 kända fornborgar.
Sankt David af Munktorp var en engelsk munk som vid av 1000-talets början sändes ut för att kristna mälarlandskapen. David är den första biskopen i Västerås och kallas ”Västmanlands apostel”.
Med den framväxande gruvnäringen under medeltiden växte bergslagen fram, som gav landskapet en central roll i Sveriges ekonomi och inte minst som bas ekonomiskt, militärt och exportmässigt för Sveriges stormaktsvälde och stormaktstid.
Våtsjön i oktober 2021
Lennart Waara
lennart waaras blogg 
Kommentera