Rapport från dagens historiska exkursion tillsammans med Gustaf till Sala sockenkyrka, Livstens runristning på kyrkan samt Västerlöfsta kyrka i Heby.
Sala sockenkyrka.
Kyrkan uppfördes omkring år 1300 och bestod då av ett långhus med ett smalare kor i öster. Vapenhuset vid södra sidan tillkom troligen vid början av 1400-talet, men kan vara samtida med långhuset. I långhuset finns helt eller delvis bevarade medeltida takstolar med stommen efter trätunnvalv bevarat. Taklaget är uppskattningsvis från tidigt 1300-tal. Strax därefter bemålades de nya valven av Albertus Pictor.
Tyvärr medför förekomsten av ett visst klientel att kyrkor inte längre är öppna utan låsta. Vi kunde således varken bese eller fotografera Albertus Pictors magnifka målningar. Vi får passa på någon gång i sommar när kyrkan är öppen i samband med någon förrättning.
I kyrkans sydvästra hörn finns en mycket omtalad och märklig runsten av runmästaren Livsten inmurad.
Kyrkan sedd från sydväst.
Kyrkan sedd från entréportalen
Sala sockenkyrka sedda från syd.
Kyrkan sedd från öst med de äggklippta tujorna. Himlen bidrar till dramatiken.
En gammal brunn i kyrkans nordvästra hörn.
En gammal ”insamlingsbössa” för kyrkbesökarnas allmosor.
En närbild av kyrkans gamla tjärbestrukta takpaneler i trä.
Livstens runsten.
Den ståtliga runstenen är i liggande ställning inmurad i kyrkans södra vägg, med rotändan vid långhusets sydöstra hörn och med nedre långsidan — alltså stenens vänstra kant — alldeles i markytan.
Runsten har inget kors. Man kan diskutera om stenen verkligen är kristen även om Livsten som runmästare anses ha varit en kristen runristare. Stenen är ristad runt 1150 med +/- 15 år
Inskrift:
+ uisti + yk + alfton + litu + akua + stin + yftir + ulmo + faþur + sen + yk + ulfast + bruþur + sen +
lifsten + risi + runi + þisa +
Viseti ok Halfdan letu haggva stæin æftÍR Holma, fadur sinn, ok Holmfast, brodur sinn. Lifstæinn risti runi þessa.
»Visäte och Halvdan läto hugga stenen efter Holme, sin fader, och efter Holmfast, sin broder. Livsten ristade dessa runor.»
Vad ornamentiken beträffar domineras ristningsytan av det stora fyrfotadjuret med sin påfallande långa hals och sin utdragna, ringlande svans, som löper framåt, mellan bakbenen och tränger mitt igenom rundjurets bål.
I litteraturen anses Livstens konstnärliga »betydelse ligger i att han bevarar det stora runstensdjuret intakt och gör det till centrum»
När runstenarna ristades och restes så var de bemålade. På vissa stenar har man hittat små fragment av färg som gör att man med hjälp av datorn kan visa hur runstenarna såg ut och uppfattades på 1100-1200-talet. Kalle Runristare – en runristare i våra dagar – har datoranimerat Livstens runsten vid Sala sockenkyrka. Så här kan den ha sett ut.
Västerlöfsta kyrka i Heby.
Den nuvarande kyrkan är en senmedeltida salkyrka som består av ett rektangulärt långhus med kyrktorn i väster. Långhuset täcks av ett mansardtak. Kyrktornet kröns av en lanternin med svängda former och tornspira. En 1200-tals dopfunt antyder att en tidigare kyrka har funnits på platsen. Delar av denna ursprungliga kyrka ingår möjligen i nuvarande kyrkobyggnad. I norra utbyggnaden har man funnit äldre medeltida murverk.
Denna 1400-talskyrka är belägen på en höjd. Vi har besökt många landsortskyrkor. Vi var överens om detta är en av de pampigaste vi sett inte minst sett till det höga läget med utsikt över en stor del av omgivningarna. Tyvärr var också denna kyrka låst. Ett besök med bilder över det omgivande landskapet från kyrktornets lanterninen hade varit en upplevelse med guldsmak. Tyvärr får det vänta. Så drabbas vi alla kyrkohistoriskt intresserade av att ett onämnbart klientel gör att man inte kan hålla kyrkorna öppna.
Text och foto
lennart waaras blogg 
Kommentera