Läsning gör en kanske inte till en bättre människa men det ger en aspektseende och man slipper åtminstone vandra som en byfåne genom tiden.
Läsning ger en också möjlighet att leva med i andra liv.
Läsning ger en möjlighet att pendla tidens djup och riktning. Det sistnämnda kommer jag att tänka på idag. När jag nu sitter här på ett gammaldags café i Enköping i det socialdemokratiskt styrda Sverige och alltmer ser landet bulna mot Harmagedon.
Jag har precis läst August Strindbergs fullständigt lysande och elaka roman Röda rummet om det slutande 1870-talets kulturella och politiska Stockholm och Sverige. Det är en effektiv berättelse och elak på helt korrekt sätt.
Jag kom också osökt att tänka på vännen Kurt som häromveckan påminde om Albert Camus´ Pesten. Pesten är en bok som ger möjligheter till flera läsningar men som i Wuhan pandemins tider naturligtvis vrider upp fiktionen till den verklighet vi lever med. Pesten ger på ett närmast självklart sätt perspektiv på vad som händer i ett samhälle, i detta fallet Oran i Algeriet (då franskt), under en svår samhällelig och social kris. Utan att på något sätt överdriva likheterna så är berättelsens stämningar och sociala processer igenkännliga. Alltså, ger nödvändig distans och perspektiv!
Röda rummet ger också distans och perspektiv, om än av annat slag, på dagens svenska regering och myndigheter, eller med ett modernare ord den djupa staten. Kapitel 1 i boken om myndigheterna och tjänstemännen, ”skrivarna”, på myndigheterna plockas i ner i en fullständigt groteskt bitande satir. ”Kollegiet för utbetalande av ämbetsmännens löner” bara en sådan benämning. Det finns många fler lika elakt underhållande och träffande beskrivningar. Tänk vad August Strindberg skulle kunnat skriva om han levt nu och skrivit Röda rummet i dagens Sverige. Det är en makalöst roande sysselsättning att sitta och tänka på hur Dan Eliasson, Klas Friberg, Anders Tegnell och Stefan Löfven hade skildrats i en sådan roman.
Eller läs kapitel 10 om tidningen ”Gråkappan”. Det är så infernaliskt effektivt och elakt skrivet att det inte är möjligt att inte se Bonniers/Wolodarskis/DN framför sig.
Ja, det var två nedslag i den stora litteraturen som – åtminstone för mig, nu mer än någonsin – är nödvändig läsning för att inte helt förlora tro, hopp och förstånd i tider när våra makthavare av girighet, maktbegär och dumhet skapar konsekvenser som bara kan beskrivas som hänsynslös ondska mot Sverige och det svenska folket.
Överdrivet? Obalanserat? Osakligt? Pendla tidens djup och riktning på egen hand. Sök och undersök fakta. Iakttag de stora media husens – DN, SvD, SVT – roll i händelserna. Tycker du fortfarande att det är överdrivet, obalanserat och osakligt?
lennart waaras blogg 
22 maj 2020 kl. 8:22 |
Lysande skrivet Lennart. Att du tar upp just Röda rummet som betytt så mycket för mig. Strindberg var en unik personlighet. Den störste i den moderna svenska litteraturen. Jag har ägnat mycket tid med August och skrev också en uppsats om hans verk på institutionen för litteraturhistoria i Uppsala 1967. Det du skriver om läsande är viktigt. Skriven text ger ett högre medvetande än pratet. Våra politiker kan med några få undantag inte skriva. De tillhör pratarnas skara.