REGERINGENS PROPOSITION 2017/18:49. ÄNDRADE MEDIEGRUNDLAGAR

Det låter oskyldigt men är betydligt allvarligare än så. Faktum är att lagförslaget kan beskrivs – och beskrivs av tunga remiss instanser som en ”CENSURLAG”. Den innehåller paragrafer som gör att ex internettidningar och privatpersoner hindras att ta del av visst rättsmaterial. Den undersökning av 4000 domar kring sexualbrott som Jonas P Jonasson gjorde och som avslöjade en monumental överrepresentation av migranter bland dömda sexualbrottslingar omöjliggöres.

I regeringens proposition angående mediegrundlagskommittéens förslag föreslås ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som reglerar grundlagsskyddet för publiceringar på internet. Det föreslås bland annat förbud mot offentliggörandet av vissa integritetskänsliga personuppgifter. Regeringen syftar då främst på de databaser som samlar domar och tillgängliggör dem för allmänheten. Då domar är offentliga handlingar så är dessa databaser idag grundlagsskyddade.

Förslaget till grundlagsändring innebär allvarliga inskränkningar i offentlighetsprincipen och yttrandefriheten. Förslaget innebär bland annat att privatpersoner förbjuds att få tillgång till offentliga handlingar, via t.ex. rättsdatabaser över domar. Men det gäller inte alla, t.ex. medieföretagen Schibsted och Bonniers, banker, regeringskansliet och företag kommer fortsättningsvis få tillgång till rättsdatabaser.

Detta är inte bara orättvist. Det strider också mot den grundläggande tanken i den svenska offentlighetsprincipen. Alla oberoende av ekonomisk ställning ska ha samma rätt att få tillgång till offentliga handlingar.

I remisser till regeringen menar många företag och myndigheter att lagförslaget ger för stort tolkningsutrymme om vilka koncerner som omfattas i förslaget. Många menar även att regeringens förslag strider mot förbudet mot censur och att man genom att endast låta stora koncerner ta del av databastjänsterna så kan det även vara en direkt strid mot offentlighetsprincipen. Ordförande Jonas Nordling, Svenska Journalistförbundet skriver:

”Att alla medborgare ska kunna ta del av och sprida information är grunden i svensk tryck- oh yttrandefrihet. Att det föreslagna undantaget inte gäller ’professionella aktörer’ beror på att såväl advokater som journalister behöver kunna ta del av databastjänster för att kunna utföra sina jobb. Resultatet blir dock att rätten till information kopplas till yrke och därmed social status. Detta går emot grundprincipen om alla människors lika rätt. Journalistförbundet avstyrker förslaget.”

Flera tunga instanser, Publicist­klubben, Justitie­ombudsmannen, Lagrådet och Hovrätten över Skåne och Blekinge har sagt nej till de föreslagna lagändringarna. Även Advokatsamfundet har varit kritiskt. Trots det har regeringen alltså gått vidare med dem.

Den mest svidande kritiken kommer från hovrättsrådet Katarina Rikte vid Hovrätten över Skåne och Blekinge, en av regeringens remissinstanser. Hon har liknat grundlags­förändringarna vid censur: ”Det man gör med de här bestämmelserna är att man öppnar ett gigantiskt svart hål i grundlagsskyddet. Därför säger vi att såhär kan man inte göra. Det går inte!” sade hon i en intervju med Nyheter Idag i somras.

För några veckor sedan skapade Westerholm, tillsammans med tidigare Sveriges Radio-journalisten Helene Bergman, webbsidan Stoppa grundlagsändringen. Som namnet på sidan antyder vill de förhindra att regeringens proposition går igenom och blir ny grundlag. Den planerade grundlagsändring som informellt kallas ”censurlagen” måste stoppas. Det hävdar Johan Westerholm. ”Jag vill att riksdagen lägger ned det här.”

Den moderate riksdagsledamoten Hanif Bali och den S-märkta statsvetaren Stig-Björn Ljunggren har båda anslutit sig till kampanjen. Andra kritiska röster som refereras på sidan är juristen Krister Thelin, tidigare lagman vid Hovrätten över Skåne och Blekinge samt domare vid FN:s Krigsförbrytartribunal för forna Jugoslavien i Haag, och yttrandefrihets­experten Nils Funcke.

Den officiella förklaringen till att regeringen vill ändra lagarna är att man vill komma åt vissa former av personregister. Bland annat tjänster som Lexbase och liknande verktyg som inte minst används av journalister som håller på med granskande kriminaljournalistik. Sådana tjänster är helt enkelt för integritetskränkande för dömda brottslingar, tycker regeringen.

Susan V Bergqvist, pressekreterare för konstitutionsutskottets ordförande Andreas Norlén (M), bekräftar att man kommer rösta för förslaget. Därmed tyder det mesta på att den rödgröna regeringens föreslagna grundlagsändringar kommer röstas igenom. Snart ska riksdagen fatta beslut om den föreslagna propositionen. Ett nytt beslut ska dessutom fattas av en nyvald riksdag efter höstens val för att regeringens förslag ska träda i kraft.

Sverigedemokraterna har krävt beslutande folkomröstning om grundlagsförändringarna. För att få till stånd en folkomröstning krävs att minst en tredjedel av riksdagsledamöterna, 117 stycken, röstar för en sådan. Eftersom SD endast har 46 ledamöter i riksdagen är utsikterna för partiet att få gehör för sitt krav mycket begränsat

Ett svar to “REGERINGENS PROPOSITION 2017/18:49. ÄNDRADE MEDIEGRUNDLAGAR”

  1. Jan östman Says:

    För den som trodde att det fanns ett samband mellan det högtidliga språket om yttrandefrihet, folkliga rättigheter och det praktiska handlandet i riksdagen, måste denna censuradvokatyr vara lika chockerande som ögonöppnande vad beträffar maktens – oavsett om den är legitim eller ej – skrupelfria förhållande till dess inskränkande regleringar.
    Vad vi bevittnar är regelrätt folkbildning.
    Janne

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: