När regeringen Löfvén nu presenterar sin vårbudget har diskussionen kring den svenska tillväxten hamnat i fokus. Historiskt har vi haft en relativt övriga Europa god tillväxt av BNP. Ändock har tillväxten för den enskilde över de senaste åren stått nästan stilla. Framöver förväntas BNP växa med över 2 procent per år medan BNP per capita växer med endast 0.9 procent. Det normala historiskt har varit en BNP tillväxt per capita på ca 2 procent per år. Vilken är förklaringen till denna försämring av BNP per capital? Den arbetskraftsinvandring vi haft och har bidrar självfallet till BNP tillväxt även per capita, förklaringen är enkel, de hamnar i arbete och bidrar med inkomster. Den enormt stora migrationen (ett snyggare ord för flykting och välfärdsinvandring) vi haft bidrar dock inte! Endast tre procent av de 163 000 som kom 2015 har någon liten form av arbete. Det innebär att de lever via transfereringar (bidrag) på den tillväxt som generas av dem som arbetar. De bidrar således inte till tillväxten av BNP utan sänker BNP tillväxten per capita.
I tabeller i statsbudgeten över kostnaderna för migrationen redovisas kostnaderna för Migrationsverket som fallande över de kommande åren. Det är naturligtvis korrekt. Korrekt är det däremot inte att presentera dessa kostnader som om de vore liktydiga med de verkliga totala kostnaderna för flykting- och välfärdsinvandringen. I själva verket är Migrationsverkets kostnader bara en mindre del av de verkliga kostnaderna som enbart över statsbudgeten utgör över 100 miljarder kronor per år (de kommunala kostnaderna oräknade).
lennart waaras blogg 
Kommentera