Avslutat läsningen av tredje delen av Lars Noréns En dramatikers dagbok 20132015 på 1600 sidor.
(Del 1 och 2 avhandlar tiden från 2000 till 2013 och är på sammanlagt 3000 sidor). En fjärde del utlovas.
Jag har läst långsamt, boken påbörjad i september och avslutad nu, mot min vana. Denna tredje del är den bästa enligt min mening. Dagboken är påverkande/drabbande och behandlar allt från att städa ur garderober, umgås med hans lilla dotter, till filosofiska resonemang med ursprung hos Adorno, Heidegger m.fl. Inte bara de filosofiska, språkliga och kulturella diskussionerna har påverkat mig. Jag har i en strävan att förenkla och rensa röjt och städat ur garderober och förråd. True story! Att säga att jag levt i Noréns estetik i fem månader är helt enkelt sant! (Även om jag läst ett antal andra författare under tiden) Att Lars Norén sedan personligt och socialt i flera avseenden är dysfunktionell saknar betydelse som jag ser det.
Lars Norén är en av våra stora dramatiker. Själv är jag övertygad om att Norén kommer att spelas vid sidan av Strindberg långt efter det att vi är borta. Dessa båda giganter står i svensk dramatisk litteratur i en klass för sig!
I mars återkommer Norén på Dramaten – efter 20 år – med en egen pjäs som han också regisserar.
Noréns dramatik spelas idag löpande i hela den civiliserade världen.
Det har också slagit mig efter att ha läst de tre volymerna noga att flera av dem som skrivit recensioner och som jag tagit del av inte har läst volymerna i sin helhet. Det blir så tydligt att man plockat något apart citat och presenterat som en del av innehållet trots att det i egentlig mening saknar betydelse eller omfattning i den samlade textmassan.
Kommentera