Det har sina fördelar att bo på en liten ort som Surahammar och iakttaga samhällsdebatten härifrån. Avståndet till våra ledare i näringsliv och politik blir tydligt och jag talar inte om det geografiska avståndet.
Stockholmsperspektivet ( det begränsande ) i politik och media har för mig blivit allt tydligare sedan jag lämnade Stockholm och flyttat allt längre ut på vischan!
Några exempel:
Ett första pinsamt exempel är Reinfelts tävlan om att träffa mest s.k. vanligt folk. (Den som störs av exemplet Reinfelt kan stoppa in egen valfri gängse partiledare.) De anser sig vara ute o träffa vanligt folk när de gör industribesök och sitter i fika rummet o talar med ex. anställda. Jag skulle vilja se den debatten o jämföra med vad småföretagare, hantverkare och yrkesarbetande säger när man sitter med dem vid köksbordet över en fika. Vad de egentligen tycker om politiker, bonus, invandring mfl. icke politiskt korrekta frågor.
De allra flesta av dessa ledande politiker har aldrig haft ett riktigt yrkesarbete. De har levt sedan ungdomsåren i den politiska bubbla där de umgås med likasinnade. Undantag finns men de är få.
Erkänn det och försök inte låtsas om som att ni vet vad s.k. vanligt folk tycker och hur de lever. Det vore bättre också för att hyfsa debatten mot en reell bild av det svenska folkets uppfattningar och liv.
Risken är att dessa politiska broilers sprids neråt i hierarkierna och att det i framtiden också blir så på kommunal nivå. Det vore en förskräckande utveckling. Än så länge åtnjuter huvuddelen av de kommunala politikerna den respekt som kommer av att man har en yrkeskarriär av något slag på sin CV.
Ett annat exempel på pinsam illusion är Wallenberg/Falkengren och deras syn på bonus. De tror att problemet är att man inte lyckats förklara bonusprogrammen för oss vanliga bankkunder. Alla jag diskuterat detta med skrattar rått åt dem för denna bild. Man är helt enkelt mot bonus i ett läge när räntan på insatta pengar i bästa fall är någon tiondels procent över noll.
Illusioner är däremot på plats i konst och litteratur. I själva verket är väl konst just att kunna skapa illusioner om andra liv. De bästa böcker jag läser är sådana som ger mig möjligheten att leva flera liv genom illusionen i läsandet. Det ger mig erfarenheter och kunskaper som mitt eget begränsade liv inte kan ge. Kunskap genom illusionen av ett annat liv. ”Ett annat liv” är förresten titeln på en fantastisk bok av P O Enquist.
Samma resonemang kan föras om konsten. Det bästa måleriet skapar just illusioner om andra perspektiv, liv och erfarenheter. För det allra mest naturalistiska måleriet finns också ett begrepp för detta ”trompe lóeil” som betyder lura ögat. Alltså att skapa en illusion av ett litet stycke verklighet.
Konstens uppgift som jag ser det är just att skapa en illusion av ett stycke verklighet och därmed göra tillvaron tydligare och mer begriplig.
Det sistnämnda borde vara politikernas uppgift också. Det värsta är inte att de lurar oss för de gör de inte. Den värsta är att de lurar sig själva!
lennart waaras blogg 
Kommentera