MAGDALENA ANDERSSONS ”TOTALPAKET” GRANSKAT

PREAMBEL

Ett av svenska språkets udda nyord ”totalpaket” har lanserats av den märkligt svårförståeliga Elisabeth Thand Ringqvist.

Det ”totalpaket” som avkrävts och avlämnats av Margareta Andersson för att övertyga centern om att göra gemensam maktpolitisk sak med socialdemokratin har granskats av f.d. finansministern och moderaten Anders Borg. Citeras in extenso nedan.

”TOTALPAKETEN” ÄR EJ OFFENTLIGT TILLGÄNGLIGA

Angående ”totalpaketen” har jag försökt få möjlighet att själv läsa, analysera och bedöma dem. Ulf Kristerssons är hemligt så man vet inte vad det innehåller, annat än några allmänna rubriker. Magdalena Anderssons finns beskrivet i korthet med medan de 135 punkterna endast föreligger i punktform via SVT.

Från ett etniskt svenskt väljarperspektiv liksom från ett medborgarperspektiv med krav på information är det störande, jag mer än så, att de ekonomiska förutsättningar vi svenskar kan kommna att tvingas leva med fyra år framåt är hemliga eller endast föreligger delvis och i rubrikform.

I viss mening kan man förstå att parterna vill hålla vad de poltiskt förhandlar om hemligt men utgångspunkterna i de s.k. ”totalpaketen” borde vara tillgängliga för analys och bedömning.

HAR ANDERS BORG HAFT TILLGÅNG TILL ANDERSSON ”TOTALPAKET”?

Anders Borg kan möjligen, det får vi antaga, ha kommit över Magdalena Anderssons aktstycke. Vi utgår ifrån att Anders Borg har haft tillgång till hela det ”totalpaket” Magdalena Andersson presterat och presenterat. Den reservationen måst vi lämna.

EXPROPRIATIVA EL- OCH BENSINPRISER

Tilläggas till Borgs analys är att vi etniska svenskar därutöver har ökningar på tre kronor på bensinpriset att vänta liksom fortsatt rent expropriativa elpriser i vinter.

Redan november är elkostnader cirka 75 procent högre än samma månad 2025.

ANDERS BORGS OM ANDERSSONS ”TOTALPAKET”

Anders borg analys av det anderssonska förslagets kostnadsmassa och intäkter visar på en kraftig obalans.

Borgs text från FB in extenso

”S har lämnat ett utkast till totalpaket i sina förhandlingar med C-MP-V. Jag har beräknat effekterna av paketet med modeller som replikerar Finansdepartementets beräkningskonventioner och KIs modell för offentliga finanser.

Programmet innebär en omfattande ofinansierad utgiftsexpansion som försvagar de offentliga finanserna och dämpar ekonomins produktionsförmåga.

De samlade utgiftsåtagandena uppgår till omkring 90–95 miljarder kronor per år, motsvarande cirka 1,4 procent av BNP, medan de skisserade finansieringskällorna endast täcker 10–15 miljarder kronor. Den statiska budgetförsvagningen uppgår därmed till cirka 80–85 miljarder kronor per år. När negativa beteendeeffekter på skattebaser och transfereringar inkluderas försvagas det finansiella sparandet med totalt 100–115 miljarder kronor årligen.

En sådan expansion är inte förenlig med det finanspolitiska ramverkets balansmål och överstiger kraftigt det beräknade reformutrymmet.

Konjunkturpolitiskt är en kraftig efterfrågestimulans olämplig i ett läge där svensk ekonomi redan befinner sig i återhämtning och BNP-gapet bedöms stängas under 2027. Med ett förhöjt kostnadstryck och en påbörjad räntehöjningscykel från Riksbanken riskerar en finanspolitisk expansion att driva upp inflationen och tvinga fram högre räntor, vilket tränger undan räntekänsliga investeringar.

Mer allvarligt är att paketet försvagar den långsiktiga tillväxten. Varaktig sysselsättning kan beräknas bli ca 35 000–55 000 personer lägre till följd av tidigt utträde, högre reservationslöner och undanträngning, medan antalet arbetade timmar minskar med 1,2–1,6 procent, främst drivet av ökad korttidsfrånvaro när karensavdraget slopas. Såväl den faktiska arbetslösheten som jämviktsarbetslösheten (NAIRU) bedöms stiga med 0,6–1,0 procentenheter, och den potentiella BNP-nivån kan beräknas bli 1,0–1,5 procent lägre än vid oförändrade regler.

Paketet utför en påtagliga risker för arbetsmarknadsintegrationen. Höjda barnbidrag, förstärkt a-kassa och ett uppmjukat bidragstak förstärker de höga marginaleffekter som redan i dag gör steget från bidrag till arbete olönsamt för hushåll med svag arbetsmarknadsanknytning, särskilt för kvinnor i barnfamiljer. Samtidigt riskerar ett slopat lönegolv vid arbetskraftsinvandring, uppluckrade försörjningskrav vid anhöriginvandring och möjligheten att studera med bibehållet försörjningsstöd att återöppna inflödet till sektorer med låg produktivitet och förlänga tiden i passivt bidragsberoende.

Det kan vara viktigt att de som förhandlar om den ekonomiska politiken för de kommande åren förstår effekterna av de förslag som presenterats. Ett rimligt krav är att förhandlarna begär motsvarande bedömning från Riksbanken, KI eller Finansdepartementet innan de signerar en överenskommelse”.

Surahammar den 21 november 2026

Lennart Waara

070 710 77 24

Lämna ett svar